EU-kommissionen presenterade i september ett förslag om att en gemensam bolagsskatt för större koncerner ska införas inom unionen från 2028. Mindre och medelstora företag ska kunna ansluta sig frivilligt till den nya modellen.
Kommissionen föreslår dessutom riktlinjer inom EU vad avser Transfer Pricing, det vill säga riktlinjer för värdering av tillgångar och avtal som överlåts mellan koncernföretag i olika länder. Genomförs förslagen innebär det att en helt ny ordning för beskattning av större koncerner införs.
27 bolagsskattebaser ska bli 1
Bakgrunden är att EU-kommissionen vill förenkla för företagen. Dagens 27 bolagsskattebaser ska ersättas med en i grunden gemensam skattebas. Bolagsskatt ska betalas in i det land där koncernen har sitt huvudkontor och sedan fördelas mellan de länder där koncernen är verksam. Det medför att koncernens kostnader för att hantera bolagsskatten kommer att minska med upp till 65 procent, enligt kommissionen.
Kritikerna menar att förslaget främst ska ses som ett led i ökad kontroll av att bolagen betalar bolagsskatt, i linje med att lägsta bolagsskatt om 15 procent ska gälla inom EU från 2024.
Lägg BEFIT på minnet
Företag och Auktoriserade skatterådgivare FAR bör redan nu räkna med att den gemensamma bolagsskatten införs. Lägg därför förkortningen BEFIT (Business in Europe: Framework for Income Taxation) på minnet! Om förslaget sedan kan jämföras med ett tillväxtfrämjande träningsprogram (BE-FIT) för europeiskt näringsliv återstår att se. FAR kommer oavsett att noga följa förslaget och löpande lämna synpunkter i olika sammanhang.
Med BEFIT knyts bolagsskatt, redovisningsregler och företags hållbarhetsarbete (ESG), allt närmare varandra. Det är i den kontexten förslaget, tillsammans med de omfattande stödpaket till större företag som EU beslutat om de senaste åren, ska förstås.
Den nya gemensamma bolagsskattebasen ska baseras på det konsoliderade resultatet i koncernen enligt IFRS, precis som i den nya minimiskatt som nu införs för större koncerner och företag (Pillar 2).
Direktivet i korthet
Kortfattat ska den förslagna skattemodellen fungera så här:
- Direktivet ska vara obligatoriskt för alla nationella och multinationella koncerner som omsätter över 750 miljoner euro och har sin hemvist inom EU. Det är samma gräns som för den nya minimiskatten på 15 procent. Mindre bolag/koncerner kan välja att frivilligt tillämpa reglerna.
- Utgångspunkten för den nya bolagsskatten är en gemensam skattebas för hela koncernen utifrån den redovisningsstandard som tillämpas, oftast IFRS.
- Koncernens nettoresultat i varje land kan/får/ska justeras innan det läggs samman med resultaten i övriga koncernbolag. Förlustutjämning inom hela koncernen kommer därmed att tillåtas. Ränte- och royaltybetalningar ska inte få tas ut vid betalningar inom koncernen.
- Varje bolag inom koncernen får en andel av koncernens gemensamma skattebas, beräknat utifrån det genomsnittliga skattemässiga resultatet för bolaget under de senaste tre åren.
- På det enskilda bolagets andel av skattebasen får justeringar göras i enlighet med nationella skatteregler. Den effektiva skattesatsen för det enskilda bolaget måste dock minst vara 15 procent, i enlighet med minimiskattedirektivet.
- Moderbolaget ansvarar för att lämna in en deklaration för hela koncernen till skattemyndigheten i sin hemviststat. Denna delas sedan med skattemyndigheterna i övriga medlemsländer där koncernen har bolag. Vill det enskilda bolaget göra justeringar utifrån det egna landets skatteregler måste en separat deklaration lämnas till den egna skattemyndigheten.
- Bolag som inte behöver, eller inte väljer att, tillämpa de nya reglerna kan och får tillämpa ordinarie nationella regler. Bolagsbeskattningen kan i och med det uppfattas som ”rörigare” av både rådgivare och företag.
FAR analyserar och agerar
Som sagt, onekligen både intressant och nytt! Att kommissionen, förutom ambitionen att förenkla, vill ta ett stort steg närmare en harmonisering av bolagsbeskattningen inom EU råder det ingen tvekan om. Att förslaget kommer samtidigt som den nya minimibeskattningen håller på att införas är knappast heller en tillfällighet. Direktivet kan även indirekt sätta press på medlemsstater att justera nationella skattebestämmelser.
FAR:s remissgrupp skatt kommer att noga analysera förslaget under hösten och framföra synpunkter både till finansdepartementet och direkt till EU-kommissionen. Återstår att se om direktivet införs och i vilken skepnad. Mycket vatten kommer att rinna under broarna fram till 2028.
