Rådgivning kring klimat, miljö, hållbarhet och ESG blir allt viktigare för auktoriserade skatterådgivare och byråernas specialister. Men även revisorer och redovisningskonsulter måste hålla sig á jour med den ström av nya regler som införs via EU och OECD. I höst är det dags för CBAM!
EU-kommission har under flera år, tillsammans med OECD och FN, arbetat med att ta fram regler som förhindrar att tillverkning som ger höga utsläpp av koldioxid flyttar till länder utanför unionen när EU skärper beskattningen av utsläppen. De skärpta reglerna inom EU är ett verktyg för att de uppsatta klimatmålen ska nås. Regleringen kallas Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM).
Den 1 oktober 2023 införs en rapporteringsskyldighet för alla företag som importerar järn, stål, aluminium, cement, gödselmedel, el och vätgas från länder utanför EU. Listan på produkter är avsedd att successivt utvidgas.
I dagsläget ingen miniminivå
Någon miniminivå för den import som ska rapporteras finns inte i dag. Möjligen kommer det en sådan. Den 1 januari 2026 införs dessutom den finansiella skyldigheten att betala ”importtullen” på den mängd koldioxid som har släppts ut vid tillverkningen utomlands. Det är kort och mycket översiktligt principen i den CBAM-reglering som införs för att klimatmålen ska nås. Rapportering och betalning ska givetvis senare både bokföras och revideras.
Under rapportperioden fram till 2026 avser kommissionen att ta fram en så kallad genomförandeakt med detaljer kring värderingar och beräkningar kring utsläpp i olika situationer. Certifierade kontrollanter kommer att utses. Hur redovisningen kring detta ska fungera är en fråga som snabbt måste lösas. Rent praktiskt är avsikten att företag ska kunna köpa koldioxidcertifikat som motsvarar de utsläppsrätter som krävts om produktionen skett inom EU.
När krävs rapportering?
Ett exempel på när rapportering ska ske: Om ett företag ska bygga en fabrik eller tillverka något i Sverige och för detta importerar till exempel stål från ett företag utanför EU, ska detta rapporteras av det svenska företaget och en ”tull” betalas på den mängd koldioxid som importen medfört i det andra landet. Ett företag som köper fyra pallar med skruvar från Kina ska alltså redan i höst rapportera detta, och från 2026 betala en ”koldioxidtull” om energiskatten (och eventuellt andra skatter) på de koldioxidutsläpp som tillverkningen medfört är lägre än om tillverkningen skett inom EU.
Formellt sett är CBAM-avgiften varken en tull eller en skatt, utan ett klimatstyrmedel som benämns ”reglering”. Avsikten är att CBAM successivt ska ersätta dagens system med handel med utsläppsrätter. Om rapporteringen även ska ingå i den nya hållbarhetsredovisning som samtidigt införs, CSRD, är i dagsläget oklart hos dem som arbetar med regleringen. Ur företagens perspektiv bör CBAM dock ses som en hållbarhetsfråga.
Växande marknad för skatterådgivare
Sammantaget är punkt- och energiskatter, moms och tull, tillsammans med ESG en snabbt växande marknad för rådgivare. Nu införs även CBAM-regleringen för att nå de klimatmål som satts upp av länder, regioner och det globala samfundet. Nivåerna på denna ”klimattull” kommer även att påverkas av nya geopolitiska styrkeförhållanden. Frågan har även ett nära samband med de skattesubventioner för klimatsmarta investeringar som nu införs i vissa länder och motsvarande bidrag som diskuteras inom EU. I dessa sammanhang blir auktorisationen av rådgivare, med höga etiska krav, särskilt viktig för företag och samhälle.
