2022-10-07
FAR-bloggen

Det glömda verktyget

Revisionsberättelsen är det slutliga verktyget för att rapportera från revisionen. Den är ofta det enda som syns för utomstående. I medlemsrådgivningen får vi ofta frågor om hur revisionsberättelsen ska utformas. Den är självklart viktig, men det finns ett antal verktyg vi kan, bör och ska ta till innan vi kommer dit.

Det jag främst tänker på är den kommunikation vi har med företagsledning och styrelse. Kommunikationen kan ske på många olika sätt men en löpande dialog är viktig för att revisionen ska bli bra och effektiv. Fungerar inte den kan vi som revisorer ställas inför frågeställningar allt för sent. Det kan till exempel leda till att vi behöver anmärka på förhållanden, som med en bra löpande dialog hade kunnat undvikas.  

Löpande dialog minskar risken för fel

I granskningen kan vi upptäcka brister i kontroll och styrning av företaget. Enligt ISA är revisorn skyldig rapportera noterade brister i den interna kontrollen (ISA 265). De ska rapporteras till företagsledningen och om de är betydande (enskilt eller tillsammans med andra brister) också till styrelsen. Rapporteringen ska ske utan onödigt dröjsmål. Rapporteringen till styrelsen ska vara skriftlig.  

Syftet med den rapporteringen är att ledning och styrelse ska kunna åtgärda bristerna och på så sätt minska risken för väsentliga fel i den finansiella rapporteringen. Det är ju det som är ett av syftena med revisionen – företagens redovisning ska vara fri från väsentliga fel och ge en rättvisande bild av verksamheten. När det gäller intern kontroll så kan ju även chansen att undvika oegentligheter öka.  

Icke rättade felaktigheter rapporteras till styrelsen

Vid granskningen av årsredovisningen kan vi hitta felaktigheter i redovisningen. Även dem ska vi rapportera till ledning och styrelse. Revisorn ska rapportera noterade felaktigheter till företagsledningen och begära att de rättas. Om de inte rättas ska revisorn förstå varför ledningen inte vill ändra. När det gäller icke rättade felaktigheter ska revisorn rapportera dem till styrelsen. Återigen är syftet med rapporteringen att det ska bli rätt i den finansiella rapporteringen.  

Om vi nu har rapporterat våra noterade brister i kontroll och styrning samt årsredovisningen, men ingen rättelse skett? Ja, då har vi i ISA-världen bara ett verktyg kvar. Att modifiera revisionsberättelsen i del 1 eller överväga att anmärka på brister i styrelsens ansvar för den interna kontrollen i del 2.  

Erinran – det glömda verktyget

Jag har påtalat vikten av kommunikation med företagsledning och styrelse. Det verktyget använder vi ofta på ett bra sätt. Hur var det då med det bortglömda verktyget?  

Det jag tänkte på är erinran. Enligt aktiebolagslagen kan revisorn lämna en erinran till styrelsen eller den verkställande direktören för att understryka vikten i förhållanden som kan komma att påverka revisionsberättelsens utformning med modifiering eller anmärkning. En erinran ger också revisorn en tydlig dokumentation av rapporteringen. I RevR 9 avsnitt 16 kan du läsa mer om erinran. 

Erinran är ett kraftfullt verktyg att ta till när det behövs. 

Björn Irle är auktoriserad revisor på FAR. I FAR-bloggen skriver han främst om aktuella frågor kopplade till revision . Länka och sprid gärna texten vidare om du finner den intressant.

bjorn.irle@far.se
010-405 22 54

Vill du prenumerera på nya inlägg?

Sveriges bästa branschblogg 2022

Revision_SBBB_header_2022_3045x1520.jpg FAR-bloggen har av kommunikationsbyrån Navigator blivit utsedd till Sveriges bästa branschblogg 2022 i kategorin revision.

Senaste inläggen i FAR-bloggen

Alla inlägg i FAR-bloggen