Hur ska bolag agera när aktieutdelningar ska betalas till mottagare i utlandet? Ska bolaget dra av och betala in en så kallad källskatt innan utdelningen går i väg, eller inte? Här behövs väl kvalificerade skatteråd.
I dagarna har FAR haft förslaget Utkast till lagrådsremiss – Ny lag om källskatt på utdelning på remiss. Förslaget är den senaste delen i en följetång för att förtydliga, och i praktiken skärpa, reglerna för när skatt ska innehållas i Sverige på en utdelning eller annan aktiebaserad ersättning av visst slag.
I dag finns dessa regler i kupongskattelagen. Kupong är ju den del av ett fysiskt aktiebrev som berättigar innehavaren till utdelning. Kupongen klipptes sedan av och byttes mot utdelningen. Men detta vet få i dag. Alltså döps lagen om till lag om källskatt på utdelning; skatt vid källan, alltså i bolagets hemvistland. Gott så, men det räcker inte.
Principen på området inom EU är, utifrån principen om fri rörlighet för kapital inom unionen, att utdelning från dotterbolag i ett land till moderbolag i annat land enligt ett direktiv ska vara skattefri. Sedan ska dubbelbeskattningsavtal mellan länder utformas utifrån detta. Detta som lite bakgrund.
Motverka aggressiv skatteplanering
Givetvis finns undantag från principen när det inte anses motiverat att denna strikt ska följas, olika missbruks- och undandragandesituationer. Parallellt med det så kallade moder-dotterbolagsdirektivet införs nu ett nytt skalbolagsdirektiv. Aktiebolag ska under vissa förutsättningar inte anses som ett ”riktigt” bolag med tydlig substans och verksamhet, utan bara vara ett ”skal”. Detta för att motverka så kallad aggressiv skatteplanering. Sådan som noterats i Lux-leaks och Panama-papers.
I denna nya och ”mer dynamiska” miljö, jämfört med tiden när kuponger klipptes, ska nu alltså lagstiftaren navigera och en auktoriserad skatterådgivare ska kunna ge råd.
FAR är sammanfattningsvis positiv till en moderniserad lagstiftning. Men som alltid vill vi att lagar ska vara tydliga så att de lätt kan tillämpas. I detta fall innebär det att de situationer när källskatt ska innehållas och betalas till staten behöver preciseras närmare. Först därefter bör lagen införas.
I det förslag som nu presenterats, och som avses sändas till Lagrådet för granskning, är lösningen när det gäller precisionen i lagen, lite slarvigt uttryckt, först en lag om skatteflykt som avses kunna tillämpas och ovanpå den en ny skatteflyktsbestämmelse i den nya lagen. Den senare med delvis andra rekvisit att göra prövningen utifrån. Med andra ord kan staten inte komma åt en utdelning, som det inte dragits källskatt på, med den ena generalklausulen så kan man alltid försöka med den andra, även om prövningen enligt den senare är mycket likartad den förra.
Rättsosäkerhet kan inte accepteras
Den dubbla prövningen riskerar att skapa rättsosäkerhet, förvirring och tungrodda processer. Denna rättsosäkerhet kan inte accepteras, framhåller FAR i remissvaret. Klara verba således! Vidare är det i flera fall oklart vad som gäller för sparade gränsbelopp om en aktiv ägare i ett fåmansaktiebolag flyttar utomlands. Här behövs klargöranden.
Vi behöver en mer precis lagstiftning i detta fall. Och sedan endast en skatteflyktsregel att tillämpa i uppenbara fall som lagtexten lyckas fånga.
Frågan är viktig. Även om globaliseringen nu synes avmattas kommer internationell handel och investeringar i Sverige att behöva öka. Då måste förutsättningarna vara klara. Likaså är frågan angelägen för fysiska personers rörlighet, både yrkesverksamma genom ny teknik och för äldre som periodvis väljer att bo i andra länder. Då måste principerna om fri rörlighet för kapital och arbete inom EU fungera väl, liksom motsvarande regler i OECD:s stora modellavtal för dubbelbeskattningsavtal mellan länder.
Någon som tvivlar på att Auktoriserade Skatterådgivare FAR behövs?
