2022-02-25
FAR-bloggen

Medlemsrådgivningen ger svar på frågor om förbjudna lån och värdeöverföringar

FAR:s medlemsrådgivning är en omtyckt service!

Den återkopplingen får vi ofta i dialogen med våra medlemmar. Ungefär en tredjedel av FAR:s medlemmar arbetar ensamma eller på mindre byråer som inte är anslutna till något branschnätverk. För dem är FAR:s rådgivning kanske ett extra uppskattat bollplank.

Vissa områden utmärker sig genom att vara vanligt återkommande. Tack vare rådgivningen får vi en inblick i vilka frågor FAR kan klargöra för att underlätta medlemmarnas vardag. Jag tänkte i det här inlägget göra nedslag inom ett par av de områden där vi ser behov av kommande fördjupningar, men där jag redan nu vill ge er några tips på vägen.

Förbjudna lån

De flesta frågor kring lån i strid med 21 kap. ABL kommer från revisorer och aktualiseras sent i revisionen vid bokslutsgranskningen när genomförda transaktioner med, och fordringar på, närstående uppdagas. Den ena frågan är sällan den andra helt lik, men det finns några återkommande drag i de frågor som kommer till oss i rådgivningen.

Låneavsikt?

För att det ska det ska bli aktuellt att anmärka i revisionsberättelsen om brott mot 21 kap. ABL ska det vara fråga om ett lån. Inte sällan framkommer att det inte finns någon låneavsikt. HD konstaterar i ett vägledande domslut från juni 2021 att "penninglån” enligt låneförbudsreglerna bör tolkas med viss restriktivitet mot bakgrund av att förbudet är straffrättsligt sanktionerat.

Men om det inte är ett lån, vad är det då?

Jo, det kan i stället vara fråga om en värdeöverföring. En formlös värdeöverföring kan med samtliga aktieägares samtycke och full täckning för det bundna egna kapitalet, det vill säga med iakttagande av skyddsregler för såväl borgenärs- som aktieägarintressen, vara laglig.

Ett exempel på när det saknas låneavsikt kan vara förskott på utdelning som i ovan nämnd HD-dom. Vi återkommer till detta lite längre ned.

Undantag för kommersiella lån 21 kap. 2 § p 3 AB

Aktiebolaget har en fordran på någon i den förbjudna kretsen (21 kap 1 § p. 1-5), är det ett förbjudet lån? Det finns ju en revers och det utgår ränta!

Ett antal frågor att ställa sig kan vara om villkoren på amortering och ränta är marknadsmässiga, eller om det ställts någon säkerhet för lånet. Är lånet då affärsmässigt motiverat, det vill säga leder lånet till ekonomiskt fördelaktigt resultat för det långivande bolaget? Har bolaget överlikviditet som man vill placera, finns något annat intresse i att låna ut till den närstående parten, köper bolaget in varor till en produkt man tillverkar från bolaget man lånar ut till eller liknande? Kan du svara ja på flera av de här frågorna kan lånet falla inom undantaget för kommersiella lån, men som alltid vilar det på revisorn att göra en professionell bedömning och dokumentera sina överväganden.

Kom ihåg att kontrollera om styrelsen och vd har upprättat en förteckning enligt 21 kap. 10 § ABL och att revisionsberättelsen sedan ska innehålla ett uttalande om detta.

Värdeöverföringar

Liksom frågor om förbjudna lån får vi också många frågor från revisorer om värdeöverföringar. Det är inte ovanligt att det vid bokslutsgranskningen visar sig att aktieägare låtit betala ut så kallad efterutdelning under året. Hur ska revisorn förhålla sig om denne inte har beretts att yttra sig över styrelsens redogörelse om väsentliga händelser i enlighet med 18 kap 6 § ABL?

Revisorsinspektionen klargör detta i ett uttalande från 2015, där det framgår att det finns omständigheter som innebär att revisorn inte är skyldig att anmärka på att styrelsens redogörelse för väsentliga händelser inte har upprättats. Krav som uteslutande är uppställda till aktieägarnas skydd frångås om samtliga aktieägare samtycker till det, detta enligt den så kallade SAS-principen.

Vid en efterutdelning aktualiseras även borgenärsskyddsintressen och dessa tillgodoses genom styrelsens yttrande över hur den föreslagna utdelningen förhåller sig till försiktighetsregeln, detta enligt 18 kap. 4 § ABL. Revisorn behöver alltså inte anmärka på avsaknad av styrelsens redogörelse för väsentliga händelser, men däremot om det också saknas ett motiverat yttrande om hur föreslagen utdelning förhåller sig till försiktighetsregeln. En förutsättning är förstås att revisorn har tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att samtliga aktieägare har samtyckt.

I avsnittet om förbjudna lån nämner jag ett domslut från HD. När det aktuella fallet prövades i hovrätten ansågs värdeöverföringen objektivt sett inte ha utgjort ett lån. Däremot påpekades att det rörde sig om en olaglig värdeöverföring. Det fanns en minoritetsägare vars samtycke saknades och det fanns en risk att bolagets likviditet försämrades kortvarigt. Att majoritetsägaren genom sitt agerande åsidosatt det regelverk som gäller för vinstutdelning, innebar att utbetalningen stod i strid med ABL och ansågs därför utgöra en olaglig värdeöverföring. Det ansågs dock inte medföra ett straffrättsligt ansvar.

Jag vill gärna tro att en god kundrelation med regelbunden och tydlig kommunikation skulle kunna förhindra att de här frågorna aktualiseras. Klargör hygienfaktorerna kring att driva ett aktiebolag redan när ni går in i uppdraget. Håll en öppen dörr till kunden så det blir naturligt och självklart att kunden vänder sig till dig som rådgivare innan ovanliga eller komplexa transaktioner genomförs.

Sist men inte minst, som medlem i FAR är du välkommen att höra av dig till oss på medlemsrådgivningen om du behöver mer vägledning!

Sara Lissdaniels är auktoriserad revisor på FAR. I FAR-bloggen skriver hon främst om hållbarhetsfrågor kopplade till revision. Länka och sprid gärna texten vidare om du finner den intressant.

sara.lissdaniels@far.se
08 402 75 10

Vill du prenumerera på nya inlägg?

Sveriges bästa branschblogg 2022

Revision_SBBB_header_2022_3045x1520.jpg FAR-bloggen har av kommunikationsbyrån Navigator blivit utsedd till Sveriges bästa branschblogg 2022 i kategorin revision.

Senaste inläggen i FAR-bloggen

Alla inlägg i FAR-bloggen