2022-04-22
FAR-bloggen

Granskning av omställningsstöd – RI:s tillsynsärenden

För två år sedan bröt en pandemi ut. För att stötta företag som drabbades av pandemin och rädda arbetstillfällen, beslutade riksdagen om omfattande stöd till näringslivet. Ett av de stöd som togs fram var omställningsstödet.  

Reglerna kring omställningsstöd togs fram med stor brådska våren 2020. Inledningsvis fanns det många frågor och gränsdragningar som var svåra för sökande, revisorer och Skatteverket att tolka.

Utmaningar för revisorn

FAR utarbetade förslag på granskningsåtgärder som skulle kunna möta de krav som ställdes i förordningen, även det fick ske under stark tidspress. De föreslagna granskningsåtgärderna utformades för att kunna genomföras med en rimlig tidsinsats, men ändå ge Skatteverket underlag för att dra slutsatser och fatta beslut.  

För revisorer blev allt detta utmanande. De skulle ta till sig ett helt nytt regelverk och många kanske för första gången använda SNT 4400 (från 1 januari ISRS 4400). Dessutom medförde granskningen av omställningsstöden en ökad arbetsbörda med relativt kort framförhållning. Hela processen har lärt oss i branschen en hel del, men mer om detta senare.  

18 tillsynsärenden hos RI

Revisorsinspektionen, RI, har under 2021 och till och med mars 2022 avgjort 18 ärenden där revisorer lämnat yttranden över ansökningar om omställningsstöd. De flesta avser granskning enligt SNT 4400. I några av fallen har revisorn gjort uppenbara misstag; inte noterat att utdelning skett i det granskade bolaget, stämt av löneunderlag mot fel månad eller missat att en fast kostnad var uppenbart koncernintern.  

RI:s krav på revisorns granskningsinsats

I andra ärenden är det svårare att förstå vad revisorn har gjort för fel, enligt RI, i förhållande till den rapport över särskild överenskommelse som revisorn utfört. Jag uppfattar det som att RI i vissa ärenden ställer mer långtgående krav på revisorns granskningsinsats än vad revisorn har kommit överens med uppdragsgivaren/avsedda användaren om. I ett SNT 4400-uppdrag ska revisorn utföra de moment som revisorn kommit överens med uppdragsgivaren om att göra, men RI hänvisar till förordningens krav snarare än den granskning revisorn faktiskt utfört.

När det gäller omställningsstöd har FAR, i samråd med Skatteverket, tagit fram förslag på granskningsmoment som revisorn ska utföra för att möta kraven i förordningen om omställningsstöd. Skatteverket å sin sida ska ta del av revisorns rapport, dra slutsatser av den och, i de fall de vill, begära in ytterligare underlag från den som sökt stöd.  

Granskning av intäktsposter

I ett fall där det har skett betydande krediteringar av intäkter under en period har RI framfört att revisorn rimligen borde ha noterat dem i sina urval. Enligt SNT 4400-granskningen ska urvalet vara de största intäkterna, vilket innebär de största intäktsposterna och inte de största absolutvärdena under perioden. Här lägger RI enligt min bedömning ett större ansvar på revisorn än vad som är rimligt vid en SNT 4400.

I flera ärenden har den som har sökt stöd tagit med kostnader som motsvarat en intäkt i ett annat företag i samma koncern. Här menar jag att det inte är självklart att de granskningsåtgärder revisorn kommit överens om var avsedda att täcka in även det kravet. Utan att gå in för mycket på detaljer, så var tanken med granskningsåtgärden att den fasta kostnaden skulle ingå i listan av kostnader som kunde ingå (13 § i förordningen). Avsikten var inte att undantagen i 14 § i förordningen (där koncernintern kostnad bara är ett av undantagen) skulle ingå i granskningsåtgärden. RI tolkar omfattningen av granskningen som att även den paragrafen ingår.  

Viktigt att kunna regelverket och förstå syftet med granskningen

Det finns flera lärdomar att dra av dessa ärenden. En viktig erfarenhet är att revisorn vid ett ISRS 4400-uppdrag mycket tydligt ska ange vilka granskningsåtgärder hen har utfört. Revisorn ska också tydligt beskriva vad som framkommit vid granskningen. I ett av ärendena hade revisorn stämt av lagerförändring mot underlag som visade noll i förändring. Här kunde revisorn ha noterat att hen stämt av mot underlag och att underlaget visade noll i justering.  

Vid alla uppdrag en revisor tar på sig är det viktigt att förstå vad vi granskar och vad vårt yttrande ska användas till. För omställningsstöden var hela upplägget nytt för oss som revisorer. Nya lagar och förordningar togs fram. Det är otroligt viktigt att vi som revisorer sätter oss in i regelverken och läser dem, och ibland även förarbeten, så att vår insats uppfyller förväntningarna hos användaren. Det syns i några av RI:s ärenden att revisorn inte riktigt satt sig in i regelverken eller vad en granskning enligt SNT 4000 innebär.  

Stötta den som söker stöd

Själva ansökningsprocessen togs även den fram under stark tidspress. Det medförde att revisorn skulle granska ansökan innan den hade skickadats in. De uppgifter som sökande skulle rapportera i sin ansökan var i huvudsak sammanslagna poster, vilket medförde att en allt för stor uppgift lades på revisorn och de granskningsmoment hen skulle genomföra och rapportera på.  

Ansvaret för att ansökan är rätt ligger alltid på den som söker stödet. FAR:s medlemmar kan stötta och, om så överenskommits, lämna rådgivning. Vi ska också komma ihåg att av de tusentals ansökningar som lämnats in och där revisorn har utfört granskningsåtgärder, har bara en liten andel lett till anmälningar till RI.

Björn Irle är auktoriserad revisor på FAR. I FAR-bloggen skriver han främst om aktuella frågor kopplade till revision . Länka och sprid gärna texten vidare om du finner den intressant.

bjorn.irle@far.se
010-405 22 54

Vill du prenumerera på nya inlägg?

Sveriges bästa branschblogg 2022

Revision_SBBB_header_2022_3045x1520.jpg FAR-bloggen har av kommunikationsbyrån Navigator blivit utsedd till Sveriges bästa branschblogg 2022 i kategorin revision.

Senaste inläggen i FAR-bloggen

Alla inlägg i FAR-bloggen