2021-11-01
FAR-bloggen

Runt hörnet i EU – skatt

”It´s great to see real people live again!” Med de orden öppnades Accountancy Europes Members Day i slutet av oktober. Dagen innan hölls ett särskilt skattemöte. Bryssel börjar leva upp igen, även om pandemin inte är helt över. Om detta vittnar bland annat krav på mask och covidpass i entréer till restauranger.

Omkring 80 procent av all nationell lagstiftning i EU-länderna kommer från EU, enligt Accountancy Europe. Gilla läget eller inte, men så är det. Nu är det hållbarhet, klimat, bolagsstyrningsfrågor och skatter efter covid-19 som ökar takten i lagstiftningen. Nya och ändrade direktiv som medlemsländer måste följa är på gång. Efter pandemin och britternas utträde ur unionen har de som ivrar för mer regleringar fått ökat utrymme. Och det som sker påverkar både kunder och den egna verksamheten.

Vilka skattefrågor är nu på agendan i EU och hur påverkar de oss? Som vanligt berörs större företag först. Medan mindre företag påverkas indirekt.

  • Ökat tryck på publika country by country-rapporter. Samtidigt menar nu åtta länder att frågan ska ses som en skattefråga och inte en revisionsfråga. I det första fallet skulle den omfattas av det nationella vetot, som inte finns för revisionsfrågor. Samtidigt har som bekant en utredning i frågan tillsatts här i Sverige.
  • Beskattningen av ”digitala” tjänster. Trots det förslag om en överenskommelse inom OECD som presenterades för några veckor sedan vill många länder inom EU inte släppa frågan. Dels vet man inte vad det blir av det förslaget i slutändan efter att det passerat den amerikanska kongressen, dels ser många länder en förlorad nationell skattekälla. Krafter verkar för att de omkring tiotalet länder som infört nationella skatter får behålla dessa som någon form av ”nationell avgift”. Samtidigt ska dagens regler för transfer pricing tillämpas på dagens bolagsskatter. Således kan det bli tre olika vinstbeskattningar, med olika grunder för beräkningen/skattebasen. Lägg därtill att den föreslagna minimiskatten för bolag om 15 procent är en form av CFC-beskattning, med egna principer.
  • Nytt direktiv om källskatter på utdelningar m.m. Det innebär nya tolkningar av EU:s moder-dotterbolagsdirektiv. Även i Sverige förbereds nya regler utifrån den utredning som presenterades för något år sedan. Detta påverkar holdingbolag i många länder, både de som är aktiva investerare och mer passiva kapitalförvaltare.
  • Utbyte av förhandsbesked, tax rulings, mellan länder. Efter Pandora papers ökar åter trycket på att dessa förhandsbesked även ska vara offentliga i alla länder. Samma effekt har avslöjandena när det gäller brevlådeföretag. Även här finns ett utkast till direktiv med regleringar.
  • EU:s Audit reform sätter ånyo fokus på tillåtna skattetjänster inom de större byråerna. I flera länder har de större byråerna redan skiljt av sina skatteverksamheter, eller delar av dessa. Utkast till en reform ska presenteras under 2022.
  • Koldioxid och miljö. Utsläpp ska beräknas, beskattas samtidigt som någon form av koldioxidtullar måste införas gentemot länder utanför EU.
  • Hållbarhet och krav på skatteupplysningar. Ett nytt direktiv för hållbarhetsrapportering ska tas fram under 2022. Hittills har skatt i princip legat utanför. Det är inte säkert att så blir fallet även framöver. Tvärtom. I många länder och bland ideella intresseorganisationer ses betalning av skatter som en mycket större hållbarhetsfråga än i Sverige. Vilka krav som kommer att ställas på de större bolag, och därmed indirekt på underleverantörer och vid upphandlingar, återstår att se och följa. Många intressenter vill utsträcka hållbarhetsrapporteringen så långt som möjligt för att få en ”level playing field”. Uttrycket är i sig i detta sammanhang intressant. Det indikerar även att hållbarhetsfrågan blivit alltmer politisk. Många menar att hållbarhetsredovisningen behövs som underlag för ny policy.

Sammantaget rör skattefrågorna i Bryssel i dag främst rådgivare som arbetar med större bolag. I ett initialt första steg. Som vanligt rör sig alltid frågor och principer nedåt för att successivt påverka allt fler företag.

Hållbarhetsfrågan börjar även bli ett politiskt projekt i mångas ögon. Intressenterna är många. Ett vanligt begrepp är det vidare begreppet ESG, Environmental and Social Governance. Benämningen för tanken ytterligare ett steg närmare politiken. Frågan är vad begreppet hållbarhet ska rymma och hur definitionerna bör göras.

De uppgifter som ska in i en ny hållbarhetsredovisning för att sedan granskas ska tas fram av företagen. I Sverige har, som exempel, redan Investor öppet gått ut och pekat på risken för en betydande ökad uppgiftsbörda för företagen. Dessa underlag ska sedan granskas med någon grad av säkerhet. FAR välkomnar kvalitetsgranskning av informationen men det är också viktigt att den information som ska tas fram upplevs som relevant av investerare och konsumenter.

Begreppet hållbarhet är brett och vi måste se till att skatt inte drunknar i det stora flödet. Skatt är i sig en förtroendefråga.

Hans Peter Larsson skatteansvarig på FAR och Auktoriserad Skatterådgivare FAR. Hans Peter är medlem av CSR Sveriges skattegrupp. Han skriver regelbundet om aktuella skattefrågor på denna plats. Länka gärna och sprid texten vidare.
För kommentarer och synpunkter på inläggen, kontakta Hans Peter. 

hans.peter.larsson@far.se
08 506 112 14

LinkedIn

Vill du prenumerera på nya inlägg?

Fler inlägg