Varje år uppgår den offentliga upphandlingen till närmare 900 miljarder kronor. Dessutom betalas stora summor ut i statliga bidrag. I FAR-podden diskuteras hur företag, kommuner och revisorer kan samarbeta för att motverka ekonomisk brottslighet och stärka kontrollen av offentliga medel.
I FAR-podden diskuterar Magnus Johansson från Företagarna, Christina Kiernan från SKR och FAR:s Björn Irle vilka åtgärder som behövs för att möta hoten. Samtalet är en uppföljning av FAR:s rundabordssamtal i Almedalen 2025, med fokus på förslag 5 och 6 i rapporten 11 åtgärder mot ekonomisk brottslighet.
Tydliga spelregler för företagen
Från företagens perspektiv är tydliga och rättvisa kriterier avgörande. Magnus Johansson menar att seriösa företag tjänar på ökad kontroll – men att den måste utformas klokt.
– Kontroll är viktigt, men det måste vara enkelt att göra rätt. Regelbördan får inte slå hårdast mot de små, seriösa aktörerna, säger han.
Kommunernas ansvar och risker
Kommuner och regioner är stora bidragsgivare och upphandlare. Christina Kiernan framhåller behovet av bättre verktyg för att säkra att endast seriösa aktörer får ta del av offentliga medel.
– Välfärdssystemet är inte outtömligt. Bidrag och upphandlingar måste gå till företag som följer arbetsmiljölagar, avtal och inte överfakturerar, konstaterar hon.
Hon betonar också vikten av att polisanmäla i de fallen företag begår brott.
– Då kan näringsförbud eller företagsbot utdömas, och det blir möjligt att utesluta aktören från framtida upphandlingar, säger Christina Kiernan.
En annan utveckling som märkts i samhället är att riskerna för hot och otillbörlig påverkan ökar, inte minst när kontrollerna skärps.
– Vi kan inte vara naiva. Det finns aktörer som försöker påverka eller hota när de granskas. Det måste vi ta på största allvar, säger Christina Kiernan.
Revisorns roll
Björn Irle lyfter fram revisorns roll i arbetet mot ekonomisk brottslighet.
– Vi granskar ofta men kan inte agera polis. Däremot kan revisorer och redovisningskonsulter bidra med kompetens, tolka regelverk och vara delaktiga i framtagandet av gemensamma ramverk för granskning. Det är viktigt att vi ser till att det blir lätt att göra rätt för de som vill göra rätt, säger han.
Informationsdelning och samverkan
Återkommande i podden är behovet av bättre informationsdelning. Christina Kiernan menar att lagändringar som ger ökade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter, kan göra stor skillnad.
– Att bygga in kontrollfrågorna tidigt och fortsätta samverkan mellan myndigheter är avgörande. Vi på SKR driver också ett arbete tillsammans med landets kommuner och regioner, där utbildning och stödmaterial ska höja kompetensen över hela landet, säger hon.
Konkurrens på lika villkor
För företagen handlar frågan ytterst om att skapa konkurrensneutralitet.
– De som gör rätt ska inte straffas av orimliga krav, men de som fuskar måste stängas ute. Annars riskerar vi en osund konkurrens där oseriösa aktörer pressar priserna och driver bort de seriösa, säger Magnus Johansson.
Demokratins trovärdighet står på spel
Panelen är enig om att arbetet mot ekonomisk brottslighet är betydligt mer än en teknisk kontrollfråga – det är en fråga om förtroende för hela samhällssystemet.
– När offentliga medel missbrukas går skattepengar till aktörer som inte har rätt till dem. Det urholkar förtroendet för välfärden, rättsväsendet och skattesystemet – och i förlängningen tilliten till demokratin, säger Christina Kiernan.
Björn Irle sammanfattar:
– Vi behöver tydliga kriterier, standardiserade ramverk och ett system som gör det lätt att göra rätt, då kan vi alla tillsammans vara med och motverka brottslighet och stärka tilliten.
