Hans Peter Larsson

OECD:s förslag till skatt på digitala tjänster: ”Ytterst komplicerat!”

2019-10-24 16:40

Så har det då kommit, OECD:s förslag till beskattning av digitala tjänster. Frågan som gjort skatt till världspolitik och som fått franska viner och skatt att rymmas i samma mening. Förslag och förslag, snarare är det en skiss som sänts ut för synpunkter före 12 november. Om ett år ska det vara klart för att införas 2021, skriver OECD.

Tekniskt så är skatten tänkt att införas genom en paragraf i ett modellavtal för dubbelbeskattning mellan länder inom ramen för BEPS-projektet som flertalet länder åtagit sig att följa, Multilateral konvention mot missbruk av skatteavtal (MLI). Listan på frågor som återstår att lösa är därmed längre än förslaget i sig. Sannolikt kräver det en internationell överstatlig skattemyndighet för att det ska fungera…

Häromdagen var jag och ordföranden i FAR:s styrgrupp inom skatt, Joachim Agrell, i Bryssel och diskuterade ”skissen” med kollegorna inom Accountancy Europe (AE). Citatet i rubriken är från Paul Gisby som föredrog förslaget. Internationellt är skatt idag ren och skär politik.

Mycket kan sägas om förslaget. Kort så missgynnar det Sverige. Tidigare uppskattningar om en digital skatt säger att det kan kosta oss halva bolagsskatten, 70 mdr. Det här förslaget riktas inte bara mot amerikanska tech-företag utan även mot konsumentinriktade företag, även vid indirekt försäljning i vissa fall. Endast större företag avses omfattas. I skissen sägs också i klartext att förslaget gynnar länder med stor marknad och missgynnar mindre och mer högteknologiska länder. Det syftar till att flytta intäkter från bolagsskatt till Indien, Kina, USA och andra större konsumentländer. Sverige bedöms dra ett av de kortaste stråna. Vi har mycket FoU, liten marknad och ofta initiala förluster när företag utvecklar nya produkter och tjänster. I skissen negligeras i stort dessa förutsättningar för produktutveckling. I remissomgången måste OECD fås att förstå att utan produkter och tjänster finns det inget att sälja. I annat fall kan skatten leda till ett politiskt paradigmskifte inom internationell bolagsbeskattning. Dagens diskuterade fribelopp kan snabbt sänkas om länder behöver ytterligare skatteintäkter. Fler företag kan omfattas. Dammluckorna öppnas.

Trots detta tror ingen att förslaget går att stoppa! Det i sig säger en del. Vi äger inte längre vår rätt att beskatta. Vi behöver en ”Skatte-Greta”! Vågar vi hoppas på Magdalena Andersson?

Bakgrunden. Kort. Flera länder inom EU har irriterat sig på att företag utan fast driftsställe i ett land inte går att beskatta nationellt. Dagens regler bygger på kontor och lager, inte på försäljning genom plattformar. EU jobbade därför på en gemensam skatt på digitala tjänster inom EU. Sverige och några länder till sade nej. EU tog då frågan till OECD för att få en global lösning. Där är vi nu. Samtidigt har åtta länder inom EU lagt egna förslag om nationella beskattningar och många fler ligger i pipeline. Bättre då att samordna reglerna. Även Sverige sade ja till OECD att söka lösa frågan.

FAR är emot en särskild skatt på digitala tjänster. Alla förslag hittills komplicerar, vi får dubbla bolagsbeskattningar och en digi-skatt som missgynnar svenskt näringsliv och Sverige. Så även denna skiss.

Detta var vår uppfattning på mötet. Droppa förslaget i papperskorgen och låt varje land göra som det vill och ta ansvar för det. Detta utifrån praktikers synvinkel, inte ett politiskt perspektiv. En föga populär uppfattning bland europeiska kollegor från länder som är för en skatt på digitala tjänster i någon form. Annars måste full hänsyn tas till FoU, utvecklingskostnader i alla led och förluster i projekt.

Digiskatten blir dock i praktiken en moms/punktskatt, argumenterade någon väl. Stämmer! Säkert betalas den i slutändan i alla fall till av köparen genom höjda priser i någon form. I vart fall hävdar Amazon det!

Sällan har jag varit med om en så intressant skattediskussion! Men samtidigt lika beklaglig.

Joachim Agrell formulerade till slut AE:s inställning till OECD inför slutomgången, i första hand bör en lösning sökas inom ramen för indirekta skatter, inte genom en extra och särskild bolagsskatt på digitala tjänster.

Politiskt vill förespråkarna dock inte se och formulera skatten som en indirekt skatt eftersom det då blir tydligt att köparna/väljarna betalar skatten, erinrade någon. I stället klär man de önskade intäkterna i en bolagsskatt som bolagen betalar. Någon som minns vad tidigare finansministern Sträng gjorde när han inte kunde höja inkomstskatten mer? Han införde arbetsgivaravgifterna!
Sådan är den internationella skattepolitiken i en globalisad värld med ny teknik. Nya utmaningar, vilka förvisso säkert löses även de…

Ordföranden i AE:s skattegrupp kunde dock inte låta bli att sammanfatta: Får vi inte gehör för att droppa förslaget får skatterådgivare mer jobb än de någonsin kunnat drömma om!
Fortsättning följer! Redan 2021 vill OECD ha den nya skatten på plats!


Hans Peter Larsson skatteansvarig FAR och Auktoriserad Skatterådgivare FAR. Hans Peter och medlem av CSR Sveriges skattegrupp. Han kommer regelbundet att skriva om aktuella skattefrågor på denna plats. Länka gärna och sprid texten vidare.
För kommentarer och synpunkter på inläggen, kontakta Hans Peter.

Prenumerera på nya inlägg

Så behandlar vi dina personuppgifter

 

Taggar: Hans Peter Larsson bloggar om skatt, Skatt, Skatterådgivare