Hans Peter Larsson

Några kommentarer till skatteförslagen i avtalet mellan S, MP, C och L.

2019-01-15 10:30

Överenskommelsen ryms i ett dokument på 16 sidor, ”Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna.”

Även om detta inte blir regeringspolitik i detta skede så visar dokumentet ändå på ett antal ställningstaganden och uppfattningar i aktuella skattefrågor hos partierna. Innehållet ska även accepteras av V vilket kan medföra justeringar.

Följande är de viktigaste skatteförslagen i överenskommelsen

 

Allmänt

 

  • "Överenskommelsen innebär att partierna inte ensidigt samarbetar med andra partier i de frågor som överenskommelsen berör".
    Kommentar: Detta är en portalparagraf. Bör i praktiken innebära att Alliansen dödförklaras. Inget samarbete med M och KD i skattefrågor. Begränsningen "de frågor som överenskommelsen berör" är dock oklar. Å andra sidan nämns flertalet skattefrågor i dokumentet. Vidare är man "överens om ett budgetsamarbete i de frågor som berörs av överenskommelsen". Överenskommelsen blir således både bred och tunn.

  • Under rubriken "Ekonomi och statsfinanser" anges att "det ekonomiska utrymme som finns" ska användas för de åtgärder som överenskommelsen omfattar och att "full beredskap ska finnas för att hantera en situation där konjunkturen vänder". Inget anges om vilket ekonomiskt utrymme som anses finnas eller om finansiering av förslagen, utöver höjda miljöskatter.
    Kommentar: Ramen för åtgärder och skatteförslag är förhållandevis vaga. Omfattningen av vilka skatteändringar som kan genomföras är således helt beroende av vilka bedömningar som görs av utrymmet i statsfinanserna och prioriteringar mellan olika åtgärder.

  • "Klyftorna mellan de som får jobb och som inte har jobb ska minska. Detsamma gäller mellan den som levt länge i Sverige och den som nyss kommit hit".
    Kommentar: Båda formuleringarna öppnar för olika förslag i inkomstutjämnande riktning. Det senare känns som något nytt och kan innebära olika åtgärder. En förmögenhetsskatt på äldre personer som levt länge i Sverige skulle kunna läsas in i formuleringen. Eller lägre skatter i olika former för nyanlända. Mycket oklart.

  • "Bättre villkor för företagande och entreprenörer". Här nämns att "beskattningen av företag, i synnerhet av mindre och medelstora företag, ska bli mer gynnsam". Som exempel nämns att arbetsgivaravgifter ska sänkas.
    Kommentar: Det nämns inte närmare hur eller för vilka som avgifter ska sänkas, mer än att ett nytt ingångsavdrag ska införas så att inga arbetsgivaravgifter betalas under de första två åren för ungdomar utan gymnasieutbildning och för nyanlända. Införs i budgetproppen för 2020.

Skatteförbättringar för större bolag utesluts i praktiken.

Specifika skattefrågor

 

  • ”Förbättrade regler för personaloptioner”. Storleken och personkretsen ska utvidgas.
    Kommentar: Bra! Känns hyfsat konkret i sammanhanget. Dock nämns inget om när eller hur. Frågan har redan utretts under många år med starkt motstånd från både skatteverk och finansdepartement.

  • ”Borttagen extraskatt på generationsskifte”.
    Kommentar: Bra, dock inte tidssatt. I värsta fall stoppas detta in i utredningen om 3:12, se nedan. Frågan är utredd och förslag finns. Finansministern anser att denna fråga hänger samman med andra förändringar av 3:12. Frågan är inte hemma än.
  • ”3:12 ska förenklas”. Ska utredas med nya regler 2022.
    Kommentar: Låter bra, men släpper tillbaka Magdalena Andersson in på 3:12 banan. Minns förra mandatperioden! Risk finns för materiella försämringar och allmän oro bland entreprenörer under utredningstiden. Flertalet företagare använder förenklingsregeln idag. Lurigt förslag! Den som sköter företagets bokföring gör i allmänhet även ägarnas K 10 blanketter till ett förhållandevis ringa belopp. Svårt att se att något positivt nu kan komma utur detta. Med betydande skillnad i skatt mellan tjänste- och kapitalinkomster finns det en gräns för hur stora förenklingar som kan göras. Kan bli en ny 3:12 – rysare!
  • ”Breddning av RUT”.
    Kommentar: Ingen skattefråga i grunden mer än att den visar på problemen med höga marginalskatter och för små privata tillgångar.
  • ”En omfattande skattereform ska genomföras”. Så står det i en av punkterna. Denna ska omfatta och leda till att ”minska växande klyftor, leda till att färre betalar statlig inkomstskatt, sänka marginalskatten, stärka Sveriges konkurrenskraft, förenkla, öka finanssektorns skatteandel, minska hushållens skuldsättning och förbättra bostadsmarknadens funktionssätt samt långsiktigt trygga välfärden”.
  • I punkten efter nämns ”Sänkt skatt på arbete och grön skatteväxling”. ”Värnskatten slopas 1 jan 2020. Miljöskatternas andel av skatteintäkterna ska öka. Målet är att skatteväxlingen ska omsluta 15 miljarder inklusive de åtgärder som genomförs i vårändringsbudgeten 2019 och i skattereformen.”
    Kommentar: Detta är överenskommelsens huvudnummer. Värnskattens slopande är det enda skatteförslag som är tidssatt. Finansieringen ska ske med höjda miljöskatter. Någon kostnad för att slopa värnskatten anges inte.

Frågan är om man klarar att ro denna båt i land? Det kräver en genuint ömsesidig vilja samt en samsyn kring kostnaden.

Jag läser punkten om en skattereform som en egen punkt. Notera att man i denna återkommer med en finansskatt. Orealistiskt att man hinner med en skattereform under mandatperioden. Bör läsas som en till intet förpliktigande avsiktsförklaring. Inget nytt. Partierna har sagt detta tidigare var och en på sitt håll. Först när direktiv till utredningar av olika skattefrågor som ska omfattas av reformen vet vi mer.

  • "Bättre skattevillkor för pensionärer".
    Kommentar: Jag är oklar över vad det innebär i förhållande till redan fattade beslut.

  • "Kraftig förenkling av beskattning av mikroföretagare".
    Kommentar: Lyckas man är detta bra och värdefullt. Svår och tidskrävande utredning.

Det allmänna intrycket är att skatteförslagen är mer begränsade, vaga och villkorade på olika sätt än de initialt presenterats som. Det mesta ska, av delvis naturliga skäl, utredas på något sätt. Allt hänger på Löfvens styrka och uppsåt för att förslag och intentioner ska bli verklighet. Därtill krävs resurser och kompetens hos partierna att ro ambitionerna iland. Likaså krävs goda statsfinanser. Politiken kan lätt hamna i en "hönan – och – ägget – diskussion" om en lågkonjunktur närmar sig.

Det enda konkret tidssatta är som nämnts värnskattens slopande 1.1 2020. Men vad sker om ekonomiskt utrymme inte anses finnas av någon part inför en förestående lågkonjunktur 2020? Eller att andra överenskomna hänsyn anses väga tyngre? Överenskommelsen ger ingen ledning eller svar.


Hans Peter Larsson är skatteansvarig i FAR och auktoriserad skatterådgivare. Han kommer regelbundet att skriva om aktuella skattefrågor på denna plats. Länka gärna och sprid texten vidare.
För kommentarer och synpunkter på inläggen, kontakta Hans Peter.


Prenumerera på nya inlägg

Så behandlar vi dina personuppgifter

Taggar: Hans Peter Larsson bloggar om skatt, Skatt, Skatterådgivare