EU:s hållbarhetsdirektiv CSRD innebär en omfattande förändring för både företag, banker och rådgivare. Med det så kallade Omnibus-paketet mildras vissa krav, men många frågor kvarstår. I FAR-podden diskuteras vägen mot ökad regeleffektivitet och hur rapporteringen kan skapa långsiktigt värde för både näringsliv och samhälle.
Kan rapporteringskraven stärka konkurrenskraften eller riskerar de att bli en regelbörda? I FAR-podden diskuterar Erika Eriksson från Tietoevry, Karl-Oskar Olming från SEB och Sara Lissdaniels från FAR vad som krävs för att skapa regeleffektivitet.
Snabbt tempo och förskjutna krav
En utgångspunkt i samtalet är EU:s så kallade Omnibus-paket, som mildrar och skjuter upp delar av CSRD-kraven. Karl-Oskar Olming, chef för hållbarhetsstrategi och policy på SEB, menar att det snabba tempot har gjort reglerna svårhanterliga.
– Regler tas fram och ändras på väldigt kort tid, med bristande förankring. Förutsägbarhet är helt avgörande för finansiering av långsiktiga investeringar.
Tietoevry har redan kommit långt i sitt arbete och uppfyllt alla obligatoriska krav i och med publiceringen av deras första hållbarhetsrapport i enlighet med CSRD för det finansiella året 2024. Erika Eriksson, hållbarhetsansvarig på Tietoevry, konstaterar dock att Omnibus inneburit en välbehövlig förskjutning gällande de upplysningar som inte hunnit bli obligatoriska.
– Med mer tid kan vi bygga processer och samla in data med bättre kvalitet. Samtidigt måste vi hålla fast vid syftet med rapporteringen – att den ska skapa långsiktigt värde, inte bara fylla årsredovisningar med mer information. Men i och med Omnibus har vi fått en ”heads up” om vad som väntar.
Legitimitet och förtroende
Sara Lissdaniels, hållbarhetsspecialist på FAR, betonar vikten av förankring.
– Förutsägbarhet och långsiktighet är avgörande. Hade man testat standarderna först hade resultatet blivit mer balanserat. Nu ser vi en backlash som riskerar att underminera legitimiteten.
Hon framhåller också behovet av harmonisering mellan hållbarhets- och finansiell rapportering samt jämförbarhet mellan företag, sektorer och länder.
Investerarnas behov
En nyckelfråga är vilken information kapitalmarknaden faktiskt efterfrågar. Karl-Oskar Olming ser stora utmaningar med de dubbla materialitetsanalyserna.
– De är viktiga men kan bli väldigt olika beroende på vem som gör dem. Det skapar brist på jämförbarhet, och det är ett problem för investerare.
Sara Lissdaniels pekar på EFRAG:s arbete med att förenkla standarderna.
– Investerarna vill ha färre datapunkter men mer relevanta upplysningar, som klimatplaner, utsläppsdata och transparens i värdekedjan. Fokus flyttas från mängd till kvalitet.
Konkurrenskraft på sikt
På kort sikt innebär CSRD ökad arbetsbörda, men på längre sikt kan det bli en konkurrensfördel.
– För oss påverkar CSRD inte direkt konkurrenskraften i dag. Men på sikt blir jämförbar hållbarhetsinformation avgörande, både för att attrahera finansiellt kapital och humankapital, säger Erika Eriksson.
Från information till förändring
De medverkande i FAR-podden är eniga om att CSRD kan stärka både hållbarhet och konkurrenskraft, men bara om reglerna är förankrade och proportionerliga.
– Vi behöver skarpa men väl avvägda regler, smidiga processer och incitament som gör att företag inte bara rapporterar, utan också förändrar. Informationen är central, men den måste styra kapital och innovation i rätt riktning, säger Sara Lissdaniels.
