Revisionsberättelsen sammanfattar revisorns slutsatser om årsredovisningen och om styrelsen, och i förekommande fall om vd, har skött sitt uppdrag enligt lag och bolagsordning. Den är standardiserad och följer en tydlig struktur, men kan också innehålla viktiga avvikelser som du behöver känna till för att förstå företagets situation.
Revisionsberättelsen ska hjälpa dig som användare av årsredovisningen att snabbt bedöma:
- om årsredovisningen är tillförlitlig
- om det finns väsentliga fel eller brister
- om det finns risker eller förhållanden som du bör reagera på
- om revisorn rekommenderar ansvarsfrihet för styrelsen
Ett bra sätt att börja är att läsa revisorns påteckning på själva årsredovisningen för en snabb fingervisning om allt är i sin ordning. Därefter går du igenom revisionsberättelsen.
Vem riktar sig revisionsberättelsen till?
Revisorn skriver sin berättelse till bolagsstämman, som formellt fattar beslut om att fastställa räkningarna, resultatdisposition och ansvarsfrihet. Men i praktiken är revisionsberättelsen viktig för många andra:
- ägare och investerare som vill bedöma företagets ekonomiska ställning
- styrelse som vill veta om något måste åtgärdas
- kreditgivare som bedömer risk
- leverantörer och kunder som vill förstå stabilitet och framtidsutsikter
- medarbetare och fackliga parter som följer ekonomin inför förhandlingar
När revisorn skriver sin revisionsberättelse till stämman bygger texten på antagandet att läsaren har grundläggande kunskap om årsredovisningen och företagets verksamhet.
Vilka rekommendationer ger revisorn?
Revisorn uttalar sig först om årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild över företagets finanser. Därutöver lämnar revisorn rekommendationer till bolagsstämman.
- Om resultaträkningen och balansräkningen ska fastställas
- Om resultatdispositionen ska fastställas
- Om styrelsen och eventuell VD ska beviljas ansvarsfrihet
Att bolagsstämman ska fastställa räkningarna innebär att aktieägarna på årsstämman godkänner resultat- och balansräkningen i bolagets årsredovisning för det gångna räkenskapsåret, vilket formellt slutför den ekonomiska rapporteringen, beslutar hur vinst eller förlust ska hanteras (till exempel utdelning) och avgör om styrelse och ledning ska beviljas ansvarsfrihet för sitt arbete, vilket är en central del av bolagsstyrningen.
En avstyrkande rekommendation innebär att revisorn funnit väsentliga fel eller brister. I undantagsfall fall kan revisorn även ange att det inte är möjligt att vare sig till- eller avstyrka, vilket vanligen beror på att revisorns granskningsmöjligheter har varit begränsade och därmed inte möjliggjort en slutgiltig bedömning.
Utöver ovanstående rekommendationer till stämman kan revisorn också behöva lämna anmärkningar vid bristande efterlevnad av vissa lagkrav eller bestämmelser.
Vilket år täcker revisionsberättelsen in?
Revisionsberättelsen avser det räkenskapsår som årsredovisningen omfattar, och förvaltningsgranskningen täcker styrelsens agerande under samma period.
Eventuella brister efter räkenskapsårets slut påverkar alltså inte revisorns rekommendation om ansvarsfrihet, men kan nämnas i en övrig upplysning om bristerna är väsentliga.
Vem får skriva under revisionsberättelsen?
En revisionsberättelse måste vara undertecknad av en:
- godkänd eller auktoriserad revisor, enligt aktiebolagslagen eller annan associationslag
- revisor kan vara personvald, vald byrå, eller en gemensam revision (till exempel två revisorer)
- ibland används ”vi”, ibland ”jag”, beroende på om det är en eller flera revisorer eller en byrå
Stadgar eller bolagsordning kan ställa högre krav än lagen, till exempel att revisorn måste vara auktoriserad.
Är revisionsberättelsen standardiserad?
Ja. Alla revisionsberättelser följer en tydlig standard som fastställts i god revisionssed. Det gör att du lättare kan:
- jämföra mellan olika företag
- se förändringar över tid
- snabbt upptäcka avvikelser
Observera att utformningen skiljer sig beroende på företagsform. I vissa företag, såsom stiftelser, finns ingen stämma som ska fastställa resultat- eller balansräkningen.
I stiftelser eller ideella föreningar kanske revisorns uppdrag inte heller omfattar att granska styrelsens förvaltning. Det kan vara fallet i små organisationer där revisorslagen inte gäller, eller om inte stadgarna eller avtalet med revisorn, särskilt anger att det ska ske. I den här artikeln fokuserar vi på revisionsberättelsen för aktiebolag, eftersom den är vanligast.
Hur är en revisionsberättelse uppbyggd?
Revisionsberättelsen består av två huvuddelar:
Del 1: Rapport om årsredovisningen
Här anger revisorn om årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild och om bolagsstämman bör fastställa räkningarna.
Revisionsberättelse
Till bolagsstämman i Bolaget AB, org.nr 559001-1234
Rapport om årsredovisningen
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Bolaget AB för år 2025.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Bolaget ABs finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till ABC AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort
mitt Vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Del 2: Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Här framkommer resultatet från granskningen av styrelsens förvaltning. Revisorn uttalar sig om förslaget till vinstdisposition och om ansvarsfrihet ska beviljas.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Bolaget AB för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Bolaget AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Kan revisorn behöva anpassa de olika avsnitten?
Ja. Avvikelser från ”standardutformningen” innebär att revisorn gjort viktiga iakttagelser.
Tre typer av avvikelser kan förekomma:
- Modifiering av uttalandet: Reservation, avvikande mening, avstyrkande, eller inga uttalanden görs
a. Att revisorn reserverar sig innebär att hen bedömer att årsredovisningen som helhet ger en rättvisande bild, men att det finns någon upplysning eller post i räkningarna som har en väsentlig brist.
b. Om revisorn uttalar sig med avvikande mening bedömer denne att det finns mer än bara enstaka fel, i stället finns fel som är genomgripande och att årsredovisningen inte ger en rättvisande bild.
Om revisorn har funnit väsentliga fel i resultaträkningen eller balansräkningen kommer revisorn att avstyrka att bolagsstämman fastställer räkningarna.
c. Inga uttalanden görs. Om revisorn har varit begränsad i sitt uppdrag och inte fått revisionsbevis för att kunna avgöra om årsredovisningen är korrekt eller inte. Detta är mycket ovanligt och innebär att bolagsstämman inte ges någon rekommendation av revisorn i revisionsberättelsen.
2. Upplysningar: Upplysningar av särskild betydelse, att det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor avseende antagandet om fortsatt drift, eller övriga upplysningar som rör revisionsuppdraget. Dessa är viktiga att känna till, men innebär inte att det förekommer några fel.
3. Anmärkningar: Brister i förvaltningen eller i regelefterlevnad under året. Om revisorn har uppmärksammat brister efterföljande år kan dessa noteras genom en ”övrig upplysning”.
Som läsare ska du vara observant om du noterar avvikelser från ”standard”. Om revisorn har modifierat något av sina uttalanden är avsnitten ”Grund för uttalanden” viktiga att läsa eftersom det är där som revisorn i detalj förklarar varför denne modifierat sitt uttalande.
Är det några delar i revisionsberättelsen som är mindre viktiga att läsa än andra?
Ja. De avsnitt som rör ansvarsfördelning är standardiserade och ändras nästan aldrig. Dessa avsnitt finns både i del 1 och del 2 i revisionsberättelsen.
Revisorns ansvar
Beskriver vad målet med revisionen är och kortfattat vad revisionen innefattar, bland annat att det finns inneboende begränsningar som gör att revisorn inte kan garantera med absolut säkerhet att alla potentiella fel upptäcks. Avsnittet beskriver att revisorn är oberoende, vilka standarder som ska efterlevas, och andra delar i revisorn ansvar. Avsnittet är därför mindre intressant att läsa varje gång, särskilt inte för den som har en god uppfattning av vad en revision innebär.
Styrelsens ansvar
Beskriver bland annat att styrelsen har ansvaret för årsredovisningen och förvaltningen av bolaget, samt att lagkrav efterlevs gällande förslag till vinstutdelning.
Finns det några särskilda rubriker att vara uppmärksam på?
De avsnitt du kan fokusera mest på är:
- Uttalanden
- Grund för uttalanden
- Väsentlig osäkerhet om fortsatt drift
- Upplysningar av särskild betydelse
- Övriga upplysningar
- Anmärkningar
- Rapport om årsredovisningen
Här noterar revisorn fel i årsredovisningen och kan även lyfta fram särskild information samt lämna upplysningar om sitt uppdrag.
Uttalanden
Standardformuleringen är att revisorn inte funnit några väsentliga fel. Om rubriken inte skulle lyda ”Uttalanden”, det vill säga att texten avviker från standard, betyder det att revisorn har identifierat ett problem.
Totalt gör revisorn flera separata ”uttalanden” om olika delar i årsredovisningen.
- Om årsredovisningen ger en rättvisande bild. Om det finns väsentliga fel kan de antingen bero på att det saknas viktiga upplysningar eller att upplysningarna är felaktiga. Det kan också finnas fel i resultaträkningen eller i balansräkningen, eller i kassaflödesanalysen om en sådan finns.
- Om resultaträkningen är korrekt. Om det finns väsentliga fel avstyrker revisorn att bolagsstämman fastställer resultaträkningen. Om revisorn har haft väsentliga begränsningar i sin revision kan revisorn varken- till eller avstyrka att bolagstämman fastställer resultaträkningen.
- Om balansräkningen är korrekt. Om det finns väsentliga fel avstyrker revisorn att bolagsstämman fastställer balansräkningen. Om revisorn har haft väsentliga begränsningar i sin revision kan revisorn varken- till eller avstyrka att bolagstämman fastställer balansräkningen.
Om revisorn granskar en koncernredovisning kan förekomma att revisorn gör olika uttalanden om moderbolagets kontra koncernens resultat- och balansräkningar om det finns väsentliga fel som bara påverkar den ena- eller den andra räkningen.
Grund för uttalanden
Här förklarar revisorn bakgrunden till sina uttalanden. Det är ett av de viktigaste avsnitten att läsa, särskilt om det finns brister, fel eller begränsningar i revisionen.
Väsentlig(a) osäkerhetsfaktor(er) avseende antagandet om fortsatt drift
Om det här avsnittet finns i revisionsberättelsen ska du vara observant!
Årsredovisningen ska upprättas utifrån antagandet om att företaget ska fortsätta sin verksamhet. Om något kan skapa osäkerhet kring företagets fortsatta drift, och revisorn bedömer att det är viktigt, ska det förklaras i årsredovisningen så att bilden blir rättvisande. Om osäkerhetsfaktorerna inte beskrivs i årsredovisningen behöver revisorn modifiera sitt uttalande och ange orsaken under avsnittet ”Grund för uttalanden”
Exempel på upplysning vid väsentlig osäkerhetsfaktor avseende antagandet om fortsatt drift
Utan att det påverkar våra uttalanden ovan vill vi fästa uppmärksamheten på förvaltningsberättelsen där styrelsen redogör för sin syn på fortsatt drift. Eftersom bolagets kassaflöde är negativt är bolaget beroende av kraftigt ökade intäkter, i kombination med bidrag och eventuellt ytterligare nyemissioner. Därmed föreligger väsentliga osäkerhetsfaktorer som kan leda till betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta verksamheten.
Upplysning(ar) av särskild betydelse
Om det här avsnittet finns vill revisorn belysa information i årsredovisningen som anses extra viktig för läsaren. Det handlar inte om att påpeka brister, utan om att hjälpa läsaren att inte missa väsentliga uppgifter.
Övrig(a) upplysning(ar)
Revisionsberättelsen kan innehålla upplysningar om sådant som inte tas upp i årsredovisningen men ändå är viktigt för att förstå revisionen. Exempelvis om tidigare år inte har reviderats eller granskats av en annan revisor, eller om en revisor avgått i förtid. Saknas avgångsredogörelse1 framgår det av upplysningen.
1 När en revisor slutar sitt uppdrag i ett bolag tidigare än planerat måste revisorn lämna in en skriftlig förklaring till Bolagsverket. I den beskriver revisorn kort vad som har granskats under tiden uppdraget pågick och varför uppdraget avslutades i förtid. Syftet är att säkerställa kontinuitet i revisionen genom att de iakttagelser revisorn har gjort blir offentliga och kan tas vidare av nästa revisor. Det ska därför inte vara möjligt för en revisor att lämna sitt uppdrag för att undvika att rapportera viktiga iakttagelser, och inte heller för ett bolag att byta revisor i syfte att hindra att sådana iakttagelser kommer fram. Detta är ett lagkrav enligt aktiebolagslagen.
Ansvar
Se beskrivningen i under rubriken ” Finns det några särskilda rubriker att vara uppmärksam på?”
2. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Den andra delen av revisionsberättelsen behandlar styrelsens förslag till hur stämman ska disponera resultatet och dess förvaltning under året.
Uttalanden
Här uttalar sig revisorn om:
1. Förslaget till vinstdisposition
Revisorn bedömer om förslaget följer lagens krav på utdelningsutrymme och försiktighetsregler.
2. Ansvarsfrihet
Revisorn rekommenderar om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet.
Detta prövas för varje enskild ledamot.
Det är stämman som beslutar, men revisorns rekommendation kan väga tungt.
Grund för uttalanden
Här förklarar revisorn bakgrunden till sina uttalanden. Avsnittet är särskilt viktigt att läsa för att förstå orsaken till att revisorn avstyrker ansvarsfrihet eller att bolagsstämman inte ska behandla förslaget till vinstdisposition i enlighet med styrelsens förslag.
Övrig(a) upplysning(ar)
Övriga upplysningar i den andra delen i revisionsberättelsen kan röra brister i styrelsens förvaltning på nya året. Sådana brister kan resultera i att revisorn avstyrker ansvarsfrihet eller lämnar en anmärkning i revisionsberättelsen efterföljande år.
Ansvar
Se beskrivningen i under rubriken ” Finns det några särskilda rubriker att vara uppmärksam på?”
Anmärkning(ar)
Anmärkningar kan avse olika typer av avvikelser och brister i förvaltningen av företaget, vilket gör det viktigt att noggrant läsa detta avsnitt för att förstå hur allvarlig bristen är. Revisorn ska utvärdera om styrelsen har följt bestämmelserna i årsredovisningslagen, aktiebolagslagen eller annan tillämplig associationsrättslig lag såsom lagen om ekonomiska föreningar eller stiftelselagen, samt bolagsordningen, stadgar eller stiftelseförordnandet. Revisorn ska också påtala eventuella brister vid hantering av skatter och avgifter.
Vanliga anmärkningar gäller att styrelsen eller vd:
-
inte upprättat årsredovisningen i tid
-
inte betalat skatter eller avgifter korrekt
-
inte upprättat kontrollbalansräkning i tid
-
inte följt bolagsordningen
-
brustit i formella krav, till exempel kallelser till stämman
Sammanfattningsvis kan du ta dig an revisionsberättelsen genom följande steg:
Titta på revisorns påteckning på årsredovisningen
Läs revisorns påteckning som antecknas på årsredovisningen vid styrelsens underskrifter. Om revisorn har noterat väsentliga felaktigheter som gör att denne avstyrker att stämman ska fastställa resultat- eller balansräkningen så ska det framgå genom en kort notering. Det framgår också om det skulle vara så illa att revisorn varit begränsad i sin revision och därmed inte kan ta ställning (varken kan till- eller avstyrka). Observera att om revisorn har en anmärkning i revisionsberättelsen så framgår detta inte av revisorspåteckningen i årsredovisningen.
Granska en "ren" berättelse
Om berättelsen är fri från modifieringar eller anmärkningar kallas den ibland för ”ren”. Det innebär att revisorn inte hittat några väsentliga fel i årsredovisningen och inte har noterat några brister i styrelsens förvaltning. Detta är en indikation på att det inte förekommer väsentliga brister och att årsredovisningen ger en rättvisande bild.
Fokusera på anmärkningar i en "oren" berättelse
Om berättelsen är ”oren”, finns det kritik eller anmärkningar. Det kan vara mindre brister eller allvarligare felaktigheter. Läs igenom de avsnitt där revisorn beskriver vad granskningen visade och vilka problem som identifierats. Det kan framgå såväl under rubrikerna som kallas för ”Grund för uttalanden” som under rubriken ”Anmärkning/-ar”.
Läs revisorns rekommendationer
Läs vad revisorn rekommenderar årsstämman att göra. Detta inkluderar en rekommendation om huruvida stämman ska fastställa resultat- och/eller balansräkningen samt om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet eller inte.
Sök efter övriga upplysningar:
I revisionsberättelsens två delar kan det finnas "övriga upplysningar". Här kan revisorn ge ytterligare information som antingen rör aspekter som påverkar själva revisionsuppdraget eller brister i styrelsens förvaltning under efterföljande år.
Hur kan en oren revisionsberättelse se ut?
Nedan finns ett nedladdningsbart exempel som illustrerar hur en oren revisionsberättelse kan se ut vid modifieringar i del 1 och del 2 samt vid anmärkningar i del 2.
I detta belysande exempel har bolaget redovisat kundfordringar till ett värde av 500 000 kr i balansräkningen per bokslutsdagen. Detta är ett väsentligt belopp för revisionen. Vid revisionen konstateras att det inte finns några bevis för att kunderna har reglerat sina fakturor efter årsskiftet, trots passerat förfallodatum. Bolaget har varken skickat påminnelser eller vidtagit andra åtgärder för att driva in fordringarna och har inte kunnat uppvisa underlag som styrker en sannolik betalning. Enligt god redovisningssed ska kundfordringar redovisas till det belopp som bedöms inflyta. Om det inte längre anses sannolikt att hela eller delar av kundfordran kommer att inflyta, ska en nedskrivning ske i redovisningen.
Bolaget har dessutom inte upprättat årsredovisningen inom den tid som föreskrivs i årsredovisningslagen, det har inneburit att årsstämman inte har kunnat hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång vilket är ett krav i aktiebolagslagen.
