EU:s nya penningtvättspaket innebär omfattande förändringar både i Sverige och övriga EU. Sverige föreslår bland annat en ny penningtvättslag och ändrade regler för Bolagsverkets register över verkliga huvudmän.
Som en följd av EU:s penningtvättspaket. kommer lagändringar att införas i Sverige och övriga medlemsstater i EU. Vissa förändringar kommer att gälla direkt i Sverige utan föregående lagstiftningsarbete medan andra förändringar kräver ändringar i svensk lagstiftning. Huvuddelen av det nya penningtvättspaketet träder i kraft den 10 juli 2027, så som förordningen och implementeringen av direktivet. Vissa delar träder dock i kraft löpande fram till dess.
Penningtvättspaketets tre delar
EU:s penningtvättspaket består i huvudsak av tre delar:
- Sjätte penningtvättsdirektivet (AMLD6) med bestämmelser om bland annat myndighetssamverkan och dispositionsförbud
- AML-förordningen (AMLR) med bestämmelser om verksamhetsutövare, regelefterlevnad och kundkännedom
- AMLA-förordningen (AMLA-R) om den nya EU-penningtvättsmyndigheten AMLA etablerad i Frankfurt
Inom EU-rätten har förordningar så kallad direkt effekt, vilket innebär att de blir gällande direkt i medlemsländerna. Direktiv behöver däremot implementeras i nationell lagstiftning för att få verkan.
Ny penningtvättslag i Sverige
Sverige har tagit fram ett förslag där nuvarande penningtvättslag samt lagen om registrering av verkliga huvudmän föreslås samlas i en ny penningtvättslag. Den nya lagen genomför bestämmelserna i det sjätte penningtvättsdirektivet men föreslås också innefatta vissa kompletterande bestämmelser till penningtvättsförordningen och AMLA-förordningen.
Förslaget är nu ute på remiss till berörda instanser.
Ändrade regler för Bolagsverkets register över verkliga huvudmän
Regeringen har lagt fram ett lagförslag till Riksdagen som reglerar hur uppgifter i Bolagsverkets register över verkliga huvudmän får lämnas ut framöver. Förslaget följer det nya penningtvättsdirektivet och ett avgörande från EU-domstolen som underkände allmänhetens tillgång till uppgifterna. Reglerna om utlämnande av uppgifter från registret är en av de delar av direktivet som ska genomföras tidigare än juli 2027. Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2026.
Ändringen motiveras av att öppen tillgång till registret innebär ett ingrepp i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och EU:s dataskyddsförordning. Det handlar framför allt om respekten för privat- och familjeliv samt skyddet av personuppgifter, särskilt med tanke på att uppgifterna kan användas på andra sätt än vad som är avsett.
Vad innebär lagförslaget?
Förslaget innebär att det införs striktare regler för hur olika kategorier av mottagare kommer få rätt att ta del av uppgifterna elektroniskt. Det gäller således formerna för hur uppgifterna lämnas ut och inte innehållet av uppgifterna i sig. Uppgifterna ska kunna delas elektroniskt med personer som har ett så kallat berättigat intresse av att ta del av uppgifterna i registret.
Förslaget innebär även att sekretess kangälla för vissa uppgifter i registret, till exempel en persons bostadsadress om det finnsrisk för hot eller våld.
Direktivet påverkar däremot inte möjligheten för andra myndigheter och enskilda att ta del av uppgifter och handlingar. Regeringen betonar att syftet med lagförslaget inte är att begränsa allmänhetens tillgång till uppgifterna, utan att anpassa formerna för utlämnande av uppgifter till EU-rättens krav. Det kommer fortfarande vara möjligt för allmänheten att ta del av uppgifter enligt de regler som direktivet och svensk lag tillåter. Reglerna om utlämnande av allmän handling av myndighet i svensk rätt med medföljande sekretessprövning kommer alltså fortsatt att gälla utan krav på berättigat intresse.
Elektroniskt utlämnande till verksamhetsutövare
För de personer som är verksamhetsutövare och som därmed måste vidta åtgärder för kundkännedom enligt nuvarande penningtvättslagen får Bolagsverket lämna ut uppgifter elektroniskt. Verksamhetsutövare anses ingå i en kategori av personer där utgångspunkten är att ett berättigat intresse finns baserat på deras funktion och skyldigheter enligt penningtvättslagen. FAR:s medlemmar är verksamhetsutövare.
Bolagsverket förväntas ändå göra en prövning för att bland annat kontrollera att en person som uppger sig vara verksamhetsutövare även är det.
Det återstår en del detaljfrågor som inte fullt ut regleras i lagtexten. Dessa frågor lämnas öppna eller föreslås att lämnas åt Bolagsverket att precisera genom myndighetsföreskrifter ellerliknande. Det gäller till exempel. att närmare specificera vilka kriterier som ska anses utgöra ett berättigat intresse för mer generella aktörer där Bolagsverket ska göra en individuell prövning i fall till fall.
Systemleverantörers åtkomst till registret
Frågan om systemleverantörers åtkomst är inte är fullt ut löst. De anges inte som en egen kategori med en särskild rätt till tillgång. Inte heller frågan kring om dessa får lagra och vidareförmedla uppgifter är reglerad. Ett berättigat intresse beskrivs som direkt kopplat till den som begär information från registret, det vill säga kopplat till funktionen, exempelvis verksamhetsutövare. Det kopplas däremot inte till tekniken eller till den som levererar den som mellanhand utan eget berättigat intresse.
Ändringarna i lagen om registrering av verkliga huvudmän föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
