Controllerrollen befinner sig i en snabb förändring. Det visar en ny omfattande studie genomförd av FAR och KTH, där yrkesverksamma controllers beskriver en vardag präglad av ökade förväntningar, intensifierad digitalisering och en profession som försöker balansera både traditionella och moderna arbetsuppgifter.
En tydlig majoritet av controllers, 64 procent, upplever att deras roll har förändrats mot ett mer rådgivande och framåtblickande arbetssätt, där strategiskt stöd och business partnering blir centrala delar av yrkesidentiteten. Samtidigt visar resultaten att den operativa verkligheten fortfarande i hög grad domineras av traditionella uppgifter. Tre av fyra controllers arbetar mycket med klassiska scorekeeping-aktiviteter, medan drygt hälften beskriver sin roll som en ”guardian” med fokus på uppföljning, avstämning och rapportering. Endast omkring en femtedel arbetar med uppgifter som kan kopplas till data science, vilket illustrerar att digitala ambitioner ännu inte fullt ut har fått genomslag i praktiken.
När controllers själva beskriver hur deras tid fördelas blir kontrasten tydlig. Hela 41 procent ägnar mindre än en fjärdedel av sin arbetstid åt strategiska arbetsuppgifter, medan bara omkring två procent säger att en stor del av deras tid ägnas åt strategisk rådgivning.
– Controllers uttrycker en tydlig vilja att vara mer proaktiva, men deras arbetsvardag domineras fortfarande av att säkerställa datakvalitet, rapportering i Excel-format och hantering av system. Gapet mellan ambitioner och verklighet är påtagligt, säger Mohammad Akhbari, ansvarig forskare för studien.
Digitaliseringen har dock fått ett tydligt genomslag i många delar av yrket. Två tredjedelar av controllers använder idag verktyg för dataanalys och visualisering och nästan lika många arbetar aktivt i ERP-system. Fyra av tio använder AI-verktyg i någon form, även om användningen ofta är begränsad till enklare utforskande uppgifter. RPA-teknik är däremot ovanligt och används av endast sju procent. Trots den här utvecklingen är det tydligt att digitaliseringen ännu inte ersatt kärnverktyg i vardagen. Hela 71 procent av controllers upplever att digitala verktyg inte minskat deras beroende av Excel.
Samtidigt är inställningen till digitala verktyg generellt sett positiv. Tre av fyra controllers anser att digitala verktyg gör dem snabbare i sitt arbete, och en nästan lika stor andel menar att verktygen har stärkt kvaliteten i analysen av både finansiella och icke-finansiella data. Många upplever också att digitala verktyg har gjort dem till bättre rådgivare. Men för att nå dit har många fått övervinna betydande hinder. Mer än hälften av controllers uppger att de inte har tillräckligt med tid för att lära sig nya digitala verktyg och nästan lika många upplever att avsaknad av tydliga processer och brist på utbildning gör det svårt att utvecklas digitalt. Även organisationskultur, teknisk komplexitet och bristande datakvalitet nämns som viktiga hinder.
– Digitala verktyg skapar enorma möjligheter, men organisationerna underskattar ofta hur mycket kompetensutveckling som behövs för att realisera nyttan, säger Mohammad Akhbari.
Även om AI-användningen idag är låg råder det ingen tvekan om att controllers ser tekniken som viktig för framtiden. Nästan hälften menar att AI-kompetens är mycket viktig för yrkesrollen framöver, och fler än sex av tio anser att AI-baserad finansiell modellering och prognostisering kommer att bli en central kompetens.
– Det finns en stark framtidstro kring AI, men också osäkerhet. Många controllers vill börja använda AI, men saknar struktur, utbildning eller tydliga exempel på användningsområden, säger Mohammad Akhbari.
När controllers väl får möjlighet att utveckla sina digitala färdigheter sker det huvudsakligen i vardagen. Två tredjedelar uppger att de lär sig digitala verktyg direkt i arbetet, antingen genom kollegor eller genom att själva experimenterar. Endast en mindre andel har gått externa utbildningar, och nästan en fjärdedel har inte fått någon utbildning alls. Detta riskerar att skapa stora skillnader i kompetensnivåer inom organisationer, där vissa controllers snabbt utvecklas medan andra halkar efter. Enligt Mohammad Akhbari är detta en av de viktigaste frågorna för framtiden:
– Vi ser att de controllers som fått riktad utbildning ligger steget före. Organisationer behöver göra mer än att bara ’tillhandahålla verktygen’. De måste aktivt stötta controllers digitala lärande.
I studien framkommer även att samarbetet med data scientists är en ny och växande del av yrkesrollen. Sju av tio controllers samarbetar idag med data scientists, men kvaliteten på samarbetet varierar. Fyrtio procent upplever samarbetet som effektivt, medan nästan lika många beskriver det som problematiskt eller ojämnt. En tredjedel har ingen data scientist alls i organisationen, vilket gör att ansvaret för avancerad analys ofta faller på controllers själva. Här menar Mohammad Akhbari att kommunikation och gemensam förståelse är avgörande:
– Controllers och data scientists pratar ibland olika språk. Om vi ska realisera potentialen i big data och avancerad dataanalys behöver broar byggas mellan rollerna.
När controllers blickar framåt ser de att yrket står inför en tydlig transformation. Två tredjedelar tror att rollen kommer att bli mer strategisk och rådgivande under de kommande fem till tio åren, medan drygt en fjärdedel tror att den tekniska och operativa delen av arbetet kommer att öka. Samtidigt tror nästan hälften att digitaliseringen kommer att minska behovet av traditionella controlleruppgifter. De kompetenser som bedöms som mest kritiska för framtiden är kommunikationsförmåga, rådgivningskompetens, AI-baserad modellering och förmågan att analysera komplexa data.
Sammanfattningsvis visar studien en profession som står mitt i ett förändringsskede. Controllers vill utvecklas, ta större ansvar och bli mer strategiska business partners, men stöter ofta på hinder i form av bland annat tidsbrist, otydliga processer och brist på utbildningsmöjligheter. Potentialen är stor, men framtidens controllerroll är ännu inte given.
