Hållbarhet har skakats om. Av kriser, osäkerhet och ifrågasättanden. Men också av en ny vilja att hitta vägen framåt. Det menar Daniel Gadd, CEO, grundare och acting CPO på Position Green, i en krönika för Ekonomisverige.
Det senaste året har varit turbulent och inneburit ett skifte i hållbarhetssfären. Starka motreaktioner mot den tidigare regulatoriska framfarten, med direktiv som CSRD och CSDDD, har lett till bakslag och resulterat i EU:s så kallade Omnibus-förslag. Ett förslag som väntas kraftigt minska omfattningen av de obligatoriska kraven på hållbarhetsrapportering – både när det gäller hur många företag som omfattas och vad som faktiskt måste rapporteras.
För vissa har det kommit som en lättnad. För andra har det omkullkastat noggrant planerade tidslinjer och förväntningar och i stället skapat juridisk osäkerhet.
Hållbarhetsansvariga som lagt månader på att bygga upp tvärfunktionella processer och rapporteringsstrukturer står plötsligt handfallna och frågande: Ska vi dra tillbaka resurserna? Vilka konsekvenser får en sänkt ambitionsnivå för våra intressenter bortom det regulatoriska fältet?
Kort sagt: Vad händer nu?
Omnibus har sannerligen bringat osäkerhet, och man kan tro att även företagens hållbarhetsambitioner har stannat av. Men tvärtom.
Jag och mina kollegor på Position Green ser dagligen företag som valt att inte pausa, utan fortsätta utveckla och satsa. De har stärkt sin interna styrning, investerat i tvärfunktionell kompetensutveckling och förbättrat sina dataflöden i förberedelse för nästa steg. De börjar också se bortom datans roll som ett verktyg för regelefterlevnad och inser dess verkliga värde: en strategisk tillgång.
Nyligen publicerad forskning från Verdantix visar dessutom att företag, som svar på årets regulatoriska osäkerhet, har skiftat sina hållbarhetsprioriteringar mot att vidta så kallade no-regret actions – åtgärder som stärker resiliens och operationell effektivitet och som inte är beroende av politisk stabilitet eller regulatoriska beslut.
Och utvecklingen syns redan i datan. I vår senaste benchmarkanalys, från publikationen Sustainable Business Playbook, identifierar 98 procent av företagen sina klimatåtgärder som väsentliga för affären, och tre fjärdedelar kopplar dem direkt till både finansiell prestation och miljöpåverkan. Samtidigt har Scope 3-rapportering tagit steget in i mainstream, med en ökning från 45 till 52 procent på bara ett år. Det visar att transparens – inte tillbakagång – präglar företagens väg framåt.
Det är tydligt att de företag som väljer att agera inte bara säkrar sin position – de stärker den. Genom att koppla hållbarhet till styrning, investeringar och resultat skapas en ny sorts konkurrenskraft: motståndskraftig, datadriven och långsiktig.
Sätt därför mätbara mål, integrera dem i styrningen och följ upp framstegen på samma sätt som de finansiella resultaten. Gör datan synlig på styrelsenivå och välj ut några affärsnära nyckeltal, till exempel Scope 3-täckning eller sparade revisionstimmar, som tydligt visar vägen mot affärsvärde.
För i slutändan är sambandet tydligt: företag som styr på hållbarhet styr också på framtidens lönsamhet. När affär och ansvar möts blir hållbarhet inte ett krav, utan en konkurrensfördel.