Stressrelaterade diagnoser är den vanligaste orsaken till längre sjukskrivningar. Lönekonsulter och andra som arbetar med lön har en viktig roll att analysera siffror, upptäcka trender i sjukfrånvaron och bidra till ett hållbart arbetsliv.
Försäkringskassans nya rapport om psykisk ohälsa i arbetslivet visar att stressrelaterade diagnoser fortfarande är den vanligaste orsaken till längre sjukskrivningar i Sverige. Kostnaderna är höga och sjukskrivningarna tenderar att bli längre än vid många andra diagnoser. Arbetsbelastningen spelar en central roll — hela nio av tio långtidssjukskrivna uppger att det varit en bidragande faktor.
Emelie Hansson, auktoriserad lönekonsult och rådgivare på FAR, menar att det inte bara är en arbetsmiljöfråga, utan också en fråga om social hållbarhet och om hur arbetsplatser kan utformas för att människor ska orka på lång sikt.
– Även om vi som arbetar med lön inte har ansvar för arbetsmiljöinsatser, har lönefunktionen en väldigt viktig roll. Vi ser trenderna tidigt. Vi ser när sjukfallen drar i väg, när en avdelning får allt fler deltidssjukskrivningar eller när kostnadsbilden förändras. De här signalerna är värdefulla, både för arbetsgivare och medarbetare.
Kvinnor är särskilt drabbade. De står för 70–75 procent av de stressrelaterade sjukfallen. Det beror delvis på att många kvinnor arbetar i yrken med hög belastning, men också på att ansvaret för hem och familj fortfarande faller tyngre på kvinnor.
– Det här är viktigt att känna till, eftersom det påverkar hur sjukfrånvaron fördelar sig i olika verksamheter och branscher, säger Emelie Hansson.
Lönearbetets betydelse
Den som arbetar med lön är van vid att hantera siffror, regler och rutiner. Men siffrorna representerar också människor. Utvecklingen påverkar allt från verksamhetens kostnader till medarbetarnas hälsa och hållbarhet över tid.
– Rollen handlar delvis om att förstå vad siffrorna visar och våga lyfta dem. När sjukfrånvaron förändras är det ofta lönekonsulten som ser det först. Det innebär också att vi kan bidra med kunskap som faktiskt gör skillnad. Inte genom att överarbeta uppgifter, utan genom att vara tydliga med vad vi ser, säger Emelie Hansson.
Hon understryker att stressrelaterad ohälsa inte är ett område vid sidan av lönearbetet. Det syns varje månad i avstämningar och frånvarorapporter.
– Siffrorna är mer än statistik. De speglar hur medarbetarna faktiskt mår. Att analysera och kommunicera dem är en viktig del av ett socialt hållbara arbetslivet. Det krävs inga stora insatser, men det är ofta de små sakerna som gör att problemet upptäcks i tid.
Konkreta sätt att bidra genom lönearbetet
Här är några exempel på små men betydelsefulla insatser som kan hjälpa arbetsgivare att agera tidigt.
1. Lyft trender i rapporteringen
Lägg till en kort kommentar i månadsrapporten när något sticker ut.
”Vi ser en ökning av frånvaro på X-enheten under den här perioden.”
Det räcker ofta för att väcka en diskussion.
2. Visualisera sjukfrånvaron
En enkel graf över utvecklingen de senaste sex månaderna skapar ofta större förståelse än en lång text.
3. Påpeka återkommande brister i underlag
Långa sjukfall innebär fler kompletteringar. När samma brister återkommer hos en viss enhet eller chef kan lönekonsulten försiktig uppmärksamma det.
4. Koppla frånvaro till kostnad
Visa hur stressrelaterade sjukfall påverkar budgeten. Kostnaden är inte allt men det får ofta upp frågan på agendan.
5. Tydliggör kopplingen till hållbart arbetsliv
Social hållbarhet kan upplevas som abstrakt. Sjukfrånvarodata gör den konkret:
Hur mår medarbetarna? Är arbetsbelastningen rimlig? Finns backup?
6. Ställ de enkla men viktiga frågorna
När en avdelning sticker ut i statistiken kan man fråga arbetsgivaren om de har sett samma tendens i vardagen eller om det är något som har förändrats den senaste tiden.
Det handlar inte om att kontrollera, utan om att visa omtanke och professionalism.
