Regeringen föreslår att kravet på hållbarhetrapportering enligt CSRD skjuts upp två år för vissa företag. Förslaget ändrar dock inte rapporteringstidpunkten för svenska företag i första vågen. FAR stödjer en senareläggning men har framfört synpunkter på övergångsreglerna och hur gränsvärdet 500 anställda ska beräknas för att avgöra rapporteringsskyldighet.
Den 21 augusti överlämnade regeringen en remiss till Lagrådet med förslag om att genomföra EU:s ändringsdirektiv från april 2024. Förslaget innebär att:
- Stora företag och moderföretag i stora koncerner (utom börsnoterade med fler än 500 anställda) ska börja rapportera först för räkenskapsår som inleds efter 2026
- Små och medelstora börsnoterade företag, små och icke-komplexa institut samt captivebolag får motsvarande senareläggning och ska rapportera först för räkenskapsår som inleds efter 2027
Regeringens förslag ändrar inte rapporteringstidpunkten för de svenska företag i första vågen som ännu inte har hållbarhetsrapporterat för första gången.
– Budskapet från regeringen är att svenska företag i första vågen ska hållbarhetsrapportera för första gången för räkenskapsår som inleds från och med 1 juli 2024, vilket för många företag de facto omfattar räkenskapsåret 2025. Detta alltså oaktat EU:s ändringsdirektiv som anger att skyldigheten att hållbarhetsrapportera ska skjutas upp med två år för företag som är skyldiga att rapportera första gången för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2025 eller senare, säger Sara Lissdaniels, auktoriserad revisor och hållbarhetsspecialist på FAR.
FAR:s synpunkter på förslaget
FAR stödjer senareläggningen men har både i remissvaret på promemorian och i en särskild hemställan till regeringen framfört flera viktiga synpunkter:
Övergångsbestämmelser
FAR anser att dagens krav på att företag fortsatt ska rapportera enligt det äldre regelverket (NFRD) bör upphöra. Med hänsyn till pågående EU-förhandlingar (Omnibus) riskerar många företag att behöva rapportera enligt gamla regler under en kort period, trots att de senare kan komma att undantas helt. Regeringen väljer dock att behålla övergångsreglerna med motiveringen att företagen är vana vid rapporteringen och att ändringar i EU:s direktiv ännu inte är beslutade.
Beräkning av gränsvärdet 500 anställda för att avgöra rapporteringsskyldighet
FAR har efterlyst en harmonisering mellan kravet att hållbarhetsrapportera enligt årsredovisningslagen och skyldigheten att rapportera enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning. FAR har vidare föreslagit att företag bör utgå från medeltalet anställda enligt det senast fastställda räkenskapsåret för att avgöra om de passerar gränsen 500 anställda.
Regeringen hänvisar i lagrådsremissen till Bokföringsnämndens vägledning (BFNAR 2006:11), där medeltalet kan beräknas utifrån genomsnitt vid minst två representativa tidpunkter under räkenskapsåret. Regeringen anger att företaget vid det första rapporteringsåret ska basera beräkningen på det räkenskapsår som avslutades närmast före ikraftträdandet (för kalenderårsföretag 2023). Efterföljande år ska företag beräkna antalet anställda som medelantalet under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren, i enlighet med årsredovisningslagen.
När det gäller skyldigheten att rapportera enligt EU:s taxonomiförordning klargör dock regeringen att beräkningen ska harmoniseras. Antalet anställda för företagen i första vågen beräknas utifrån samma räkenskapsår som för skyldigheten att hållbarhetsrapportera.
Lagrådsremissen ligger i linje med EU:s ändringsdirektiv och genomför den föreslagna senareläggningen. FAR:s förslag om att upphäva de äldre övergångsreglerna och hur beräkningen av gränsvärdet 500 anställda bör göras har dock inte fått gehör. Regeringen prioriterar rättslig stabilitet och inväntar EU:s fortsatta arbete med Omnibusdirektivet innan större förändringar görs.
Läs mer
Regeringens lagrådsremiss om uppskjutande av kravet på att hållbarhetsrapportera
FAR:s remissvar om uppskjutande av kravet på att hållbarhetsrapportera
