Förslaget om en global minimiskatt för multinationella företag inom EU är internationellt accepterat. Men den snäva tidsramen för implementeringen är inte realistisk, anser FAR.
Det råder ingen tvekan om att förslaget för en global minimiskatt, som drivs av EU och OECD med syfte att hindra skadlig skattekonkurrens mellan länder, har stor acceptans. Cirka 140 länder inklusive Sverige är positiva till själva införandet om minimiskatten på 15 procent av bolagens vinster.
Diskussionerna som förs handlar mer om hur det nya systemet ska införas i praktiken, så att dubbelbeskattning ska kunna undvikas.
Att de nya reglerna dessutom ska träda i kraft redan 1 januari 2023 är inte realistiskt, menar FAR i sitt remissvar och tar därmed avstånd från förslaget till implementering i dess nuvarande form.
– Det är angeläget att den här frågan ges tillräckligt med tid för implementeringsfasen för att systemet ska fungera och det övergripande syftet uppnås, säger FAR:s generalsekreterare och VD Karin Apelman.
FAR anser att det kan bli mycket svårt för bolagen att hinna anpassa sina system.
– Nya system måste utvecklas för att kunna få in de siffror som krävs som underlag för att kunna rapportera enligt förslaget. Både skatter och vinster kommer att behöva beräknas på ett helt annat sätt än i dag, säger Michael Johansson, ordförande FAR:s remissgrupp – Skatt.
Utveckling av nya företagsbeskattningssystem kommer alltså att behöva löpa parallellt med samtliga länders interna skattesystem, om förslaget går igenom som det är skrivet i dag.
Koncerner som berörs är de med över 750 miljoner euro i omsättning per år. I Sverige handlar det om ungefär 100 koncerner. Även lokala och internationella dotterbolag till moderbolagen berörs.
Tidskrävande implementering
Företagens arbete med implementering, men även kostnaden för att klara kraven, kommer att både bli omfattande och tidskrävande, och omöjligt att klara inom den tidsplan som OECD och EU har lagt fast. Därför bör ikraftträdandet senareläggas, konstaterar FAR i sitt remissvar.
Ett annat skäl till senareläggning är komplexiteten i regelsystemet. Förslaget innehåller skillnader från både det svenska skattesystemet och många andra länders system.
Dessutom anser FAR att sanktionsavgifterna, som föreslås vara minst 5 procent av omsättningen, behöver omarbetas. Sanktionsavgifter kan uppstå om ett bolag lämnar in missvisande uppgifter, men det kan också räcka med att uppgifterna kommer in för sent.
– Sanktionsavgifterna är oproportionerligt höga. Vi konstaterar att direktivet i sin helhet helt saknar en konsekvensanalys, vilket får anses anmärkningsvärt för ett så ingripande och omfattande direktiv på skatteområdet, säger Michael Johansson.
– Samtidigt måste förslaget och den tekniska lösningen godkännas av den amerikanska kongressen för att en global minimiskatt ska bli verklighet. Och där är vi inte än, säger Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR:
Det är inte säkert att EU inför egna regler om inte OECD och hela världen går fram samtidigt. För då tycker europeiskt näringsliv att risken blir försämrade konkurrensförutsättningar för de koncerner som har sin hemvist inom EU. Av handelspolitiska konkurrensskäl säger europeiskt näringsliv nej.
– ”Slow down” är uppmaningen, som kommer från flera håll i Europa. Det går för snabbt. Näringslivet hinner inte med, fortsätter Hans Peter Larsson.
Att förslaget kommer att genomföras är trots allt mycket sannolikt. Frågan just nu är alltså när och hur. Säkert är att de auktoriserade skatterådgivarna kommer att få betydligt mer på sitt bord, konstaterar Hans Peter Larsson.
Hur kommer då skattepengarna fördelas? I realiteten kommer de extra skatterna i allt väsentligt att tas ut i det land som betalar mindre än 15 procent, så att miniminivån nås med en så kallad ”top up tax”.