FAR har beretts tillfälle att yttra sig över Utvärdering av Bokföringsnämndens regelverk för årsredovisning och koncernredovisning (K-regelverken) (Dnr 2020:144). Remissen har besvarats av FAR:s operativa grupp Finansiell rapportering redovisning.
FAR vill se en omarbetning av nuvarande struktur med kategoriregelverk och anser att det ska finnas ett ”huvudregelverk” och ett ”förenklingsregelverk”. De båda regelverken ska ha samma struktur och kapitelindelning och samma grundläggande principer. Om en fråga anses oreglerad i förenklingsregelverket ska vägledning kunna sökas i huvudregelverket.
FAR anser att gränsvärdena för att få tillämpa förenklingsregelverket ska sänkas i samband med omarbetningen. För vilka företag förenklingarna ska gälla måste noga övervägas i det fortsatta arbetet, bland annat måste årsredovisningslagens bestämmelser beaktas. Vilka förenklingar som sedan är rimliga beror på vilken storlek av företag som förenklingarna ska vara gällande för.
FAR vill också att exempel och resonemang arbetas in i regelverket, eller i en separat exempelsamling. Det skulle skapa ett mer komplett och fullständigt regelverk, som skulle underlätta för användarna.
Nuvarande regelverk inte helt fullständiga
Bakgrunden till FAR:s ståndpunkt är att FAR inte anser att nuvarande regelverk är helt fullständiga.
K2, som är regelbaserat, saknar både en rad grundläggande redovisningsprinciper och vägledning för vissa redovisningsområden och är därmed inte heltäckande. Ett exempel är när företaget enstaka år har mer komplicerade transaktioner. Det är inte lätt att lösa dessa frågor enligt den normhierarki som är gällande vid oreglerade frågor i K2 och eftersom det inte är möjligt att söka vägledning någon annanstans är dessa frågor i många fall omöjliga att lösa.
K3 är mer fullständigt än K2, men är generellt väldigt kortfattat och svår att tillämpa om man inte har en redovisningsmässig referensram. Det är till exempel många företag som följer K3 som är noterade på icke reglerade marknader och som måste upprätta, eller frivilligt upprättar, delårsrapporter och då saknas normering på området.
Ytterligare ett problem är att K2 respektive K3 vilar på helt olika grunder vilket inte är ändamålsenligt då båda regelverken ska ha sin grund i årsredovisningslagen (ÅRL).
FAR vill ha en fortsatt dialog om hur omvärlden påverkar
FAR anser att det i grunden är positivt med regler som i största mån möjliggör jämförbarhet mellan bolag i olika länder. Det är därför viktigt att BFN har en uttalad strategi för hur myndigheten arbetar med sin normgivning, det vill säga ska myndigheten avvakta uppdateringar i IFRS för SME eller föregå ändringar i IFRS för SME. Innan BFN går vidare med sitt strategiska arbete inom redovisningsnormgivning för icke noterade företag vill FAR fortsätta dialogen med BFN.
