2020-12-22
Nyheter

De senaste svaren från Tillväxtverket rörande korttidsarbete för 2020

Tillväxtverket har per mejl till FAR lämnat ytterligare svar på frågor gällande korttidsarbete 2020. Svaren gäller bland annat extra högt löneuttag i fåmansföretag, definitioner av värdeöverföringar och möjligheten att neutralisera vinstutdelningar.

– Vi kan konstatera att FAR:s synpunkter gällande både värdeöverföringar och löneuttag fått begränsat genomslag för stödomgången 2020 exempelvis vad avser andra värdeöverföringar än utdelning. Viktigt att poängtera att koncernbidrag som återställs genom ett netto-kapitaltillskott anses vara förenligt med stödet, säger Therese Andersson, affärsområdeschef Medlem på FAR.

Frågor och svar

Fråga om avtalsmallar
Kommer ni i er avtalsmall inför det förlängda stödet ha skrivningar om hur lönen ska hanteras om det blir återbetalning av stöd?

Svar: Nej, ingen ändring kommer ske i detta avseende. De anställdas lönenivåer och övriga villkor regleras mellan arbetsgivaren och de anställda genom kollektivavtal eller genom enskilda avtal. Tillväxtverket hanterar endast frågor som hänför sig till företagens rätt till stöd.

Fråga om definition av värdeöverföringar
Vilka typer av värdeöverföringar anses inte vara förenliga med förutsättningarna för stödet enligt Tillväxtverket?

Svar: Tillväxtverket har tidigare förtydligat vid vilken tidpunkt och period Tillväxtverket kontrollerar vinstutdelningar och andra värdeöverföringar.

Vad som utgör en värdeöverföring definieras i 17 kap. aktiebolagslagen (2005:551) och 12 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Tillväxtverket utgår från definitionerna som anges i dessa lagar vid sin bedömning av vad som utgör en värdeöverföring.

Fråga om extra högt löneuttag
Är det möjligt att, vid bedömningen av om ett fåmansföretag tagit ut ett extra högt löneuttag, jämföra mot företagarens lön under föregående räkenskapsår istället för att jämföra mot företagarens lön under jämförelsemånaden?

Svar: Nej, ordinarie lön från jämförelsemånad gäller.

En förutsättning för att en arbetsgivare ska ha rätt till stöd är att arbetsgivaren har tillfälliga allvarliga ekonomiska svårigheter som inte kunnat förutses eller undvikas. Arbetsgivaren ska också ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostanden för arbetskraft.

Som Tillväxtverket redan kommunicerat talar det emot att arbetsgivaren uppfyller förutsättningarna för stödet i det fall en arbetsgivare väljer att öka löneuttaget för en ägare i ett fåmansföretag under en stödperiod och en sådan ökning inte följer av ett centralt kollektivavtal.

Det är arbetsgivaren som ska visa att förutsättningarna för stöd föreligger. En bedömning av om företaget uppfyller förutsättningarna för godkännande av stödet och om företaget anses ha ökat ett löneuttag får göras utifrån en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet.

En arbetsgivare som genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att stöd lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp, kan bli återbetalningsskyldig för det som har betalats ut för mycket. En arbetsgivare kan också bli återbetalningsskyldig om arbetstids- eller löneminskningen blir annan än den avtalade. Läs mer här: https://kundforum.tillvaxtverket.se/org/tillvaxtverket/d/arbetstids-eller-loneminskningen-blir-annan-an-den/

Fråga om bonusar

Finns det risk för att inte få stöd om man har ansökt under perioden april-september och betalar ut bonus i december?

Svar: Här kan ni läsa mer om bonus, vilket även gäller för bonusar utbetalda efter stödperioden:

Bonus som arbetstagaren genom avtal har ovillkorlig rätt till är förenligt med stöd till korttidsarbete eftersom arbetsgivaren då har skyldighet att betala ut denna och den därmed inte kan anses vara en tillgänglig åtgärd för att minska kostnaden för arbetskraft.

Om arbetsgivaren däremot har en enligt avtalet ensidig rätt att besluta om utbetalning av bonus är Tillväxtverkets principiella bedömning att utbetalning av bonus inte är förenligt med arbetsgivarens skyldighet att minska sina lönekostnader under stödperioden. Om sådan ändå sker kan det påverka arbetsgivarens rätt till stöd vid korttidsarbete under det räkenskapsår arbetsgivaren erhåller stödet (med undantag för beslut och utbetalningar före den 16 mars 2020).

Tillväxtverket tar hänsyn till bonusutbetalningar vid prövning av ansökan om stöd. Bedömningen ska göras för varje enskild arbetsgivare (stödmottagare). Stödmottagaren är skyldig att visa att rätt till stöd föreligger.

Bonusutbetalningar är inte stödgrundande och ska därför inte rapporteras in som ordinarie lön.

Läs mer om bonusutbetalningar här.

Fråga om beslut att neutralisera eller ångra en vinstutdelning

Accepteras det att en extra stämma fattar ett omvänt beslut om att tillskjuta utbetald utdelning som aktieägartillskott för att neutralisera eller fattar beslut om att inte lämna någon utdelning?

Svar: En av de grundläggande förutsättningarna för att en arbetsgivare ska ha rätt till stöd för korttidsarbete är att arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter. Om det stödsökande företaget genomför en värdeöverföring i form av vinstutdelning, vilken minskar företagets tillgångar, talar detta starkt för att företaget inte befinner sig i en allvarlig ekonomisk situation.

Att bolagets stämma, efter beslut om att genomföra en vinstutdelning under den period som Tillväxtverket kontrollerar, senare fattar ett omvänt beslut eller tillskjuter medel, påverkar inte Tillväxtverkets bedömning.

Tillväxtverket kontrollerar vinstutdelningar och andra värdeöverföringar som görs under företagets stödperiod, under de två månader som föregår stödperioden samt under de sex månader som följer närmast efter stödperioden. Värdeöverföringar som gjorts före den 16 mars 2020 kontrolleras inte. En aktieutdelning anses genomförd vid tidpunkten för utbetalning eller vid tidpunkten för beslut om utdelning.

Therese Andersson

Affärsområdeschef Medlem

08-506 112 13 therese.andersson@far.se