2020-02-17

Informationsskyldighet för skatterådgivare – självangivelsen upphöjd till lag

[HANS PETER OM SKATT] Så kom den då till slut, Regeringens proposition 2019/20:74 Genomförande av EU:s direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar som rör rapporteringspliktiga arrangemang. FAR vann tillsammans med näringslivet första ronden i implementeringen av DAC 6 direktivet från EU.

Någon rapporteringsplikt för inhemska skattearrangemang föreslås inte i detta skede. I andra ronden gäller det att få reglerna att inte bli mer omfattande och tyngande än avsett. Endast riktigt aggressiva upplägg bör omfattas. Nu uppskattar finansdepartementet att omkring 95 000 upplysningar behöver lämnas årligen. Det innebär i så fall en ökad efterfrågan på 100 till 200 skatterådgivare, utanför Skatteverket.

Med antagande om samma internationella företagstäthet i Sverige som i övriga EU-länder så kommer omkring 4,5 miljoner upplysningar per år från medlemsländerna att gå in i det gemensamma datasystem som nu tas fram för ändamålet. Vilka ska kolla på och förstå dem? Nu tror jag inte att det blir så många, men i alla fall. Inom Accountancy Europe håller vi på att kartlägga implementeringen av direktivet i medlemsländerna.

Propositionen är i allt väsentligt en kopia av lagrådsremissen. Lagrådet har endast föreslagit kosmetiska ändringar som godtagits. Det har närmast kapitulerat inför EU.

Det yttersta syftet med förslaget?

”Uppgifterna ska kunna användas av skattemyndigheterna för kontroll i fråga om skatt, till exempel för att göra riskbaserade urval för skatterevisioner eller andra utredningsåtgärder för kontroll i enskilda fall eller för att kontrollera att andra uppgifter som ska lämnas till ledning för beskattningen faktiskt lämnas och är korrekta.” (Prop. S. 39).

FAR uttrycker i sitt remissvar en förståelse för skattemyndigheters behov av mer information för att bättre kunna kommunicera sinsemellan i syfte att snabbt upptäcka oavsiktliga luckor när flera länders regler tillämpas. Nu framstår syftet med denna lag som ett helt annat. När företag själva ska anmäla det som kan uppfattas som aggressivt påverkas tilliten till skattesystemen. Vi vet alla vilka konsekvenser det får. Om inte, res ut i världen! Eller läs OECD:s utmärkta rapport från 2019, ”Tax Morale. What drives people and businesses to pay tax?”

Mot denna bakgrund har Skatteverket nu en grannlaga uppgift att inte lockas till att plocka upp den handske som kastats politiskt. Verket måste nu så långt som möjligt begränsa den svenska omfattningen av direktivet så att endast de mest aggressiva transaktionerna träffas utifrån lagens kännetecken. Verket får inte lockas till att gå med stora håven i avsikt att få in alla transaktioner som man önskar kontrollera, och skrämma bort övriga från marknaden. Då är det bättre att resurser läggs på att, som tidigare, göra mer frekventa revisioner och ställa frågor kring deklarationer. Men den strategin ryms inte i en digitaliserad AI-värld.

FAR har identifierat ett antal frågor som behöver klargöras innan reglerna träder i kraft 1 juli 2020, några av dem belyser jag här. Vi har kontaktat Skatteverket för att få till en dialog om hur ett ställningstagande ska utformas.

Skillnad mellan rådgivare. ”Advokater eller advokatbyråer som är rådgivare bör endast vara skyldiga att lämna uppgifter i den utsträckning de inte är förhindrade att lämna uppgifterna på grund av tystnadsplikten för advokater.” (s 121). Det kvarstår alltså en skillnad mellan olika rådgivare. Skatteverket bör precisera tystnadsplikten i detta sammanhang då denna del ska rapporteras av användaren. Bör det bli en delad uppgiftsskyldighet?

Och banktjänstemän som sköter alla betalningar i en transaktion? Efter erfarenheterna i våra grannländer får dessa numera antas ha full koll på sina internationella kunder. Eller?

Vad händer om den som ger en second opinion föreslår en ändring eller ett tillägg? När blir det ett nytt arrangemang och vem ska upplysa om det? Detta får avgöras ”från fall till fall” enligt propositionen.

Definition i lagen av begreppet arrangemang. Regeringen väljer att inte införa någon sådan då detta skulle medföra en risk att begränsa tillämpningsområdet för DAC 6 på ett otillåtet sätt. Detta trots att regeringen anser att regelverket då skulle bli tydligare. Hänsynen till EU väger således tyngre än till skattskyldiga och svenska grundläggande rättsprinciper. I stället hänvisas till internationella förarbeten, vilka även de anses i sig vaga. Skatteverket bör i detta läge redovisa sin syn på omfattningen av begreppet. Utan en sådan uppfattning antas detta i princip omfatta allting, vilket leder till att fler upplysningar kommer att lämnas än vad som avses. Som propositionen är skriven är i princip allt ett arrangemang som uttryckligen inte anses vara det.

Kriteriet att en skatteförmån ska vara den huvudsakliga fördelen eller en av de huvudsakliga fördelarna. Ett så kallat main benefit test. Vad är huvudsaklig och hur ska detta mätas? Vill Skatteverket inte att skattskyldiga och rådgivare ska gissa i denna del så måste ett förtydligande ske! Gängse är i Sverige att med huvudsaklig avses minst 75 procent. Av vad? Oavsett så ska den procentsatsen inte gälla här, utan hänvisning sker till utländska kommentarer. Hur ska civilrättsliga och skattemässiga fördelar viktas vid en mätning? Hur vet en rådgivare vilken bedömning som Skatteverket gör av vad som är huvudsakligt i en viss situation. Utan ledning kommer många rådgivare att tvingas ta det säkra före det osäkra.

Omvandling av inkomst. Skatteverket måste redovisa sin syn på omfattningen av regeln när lagstiftaren valt att inte göra det. Nu räcker det att en inkomst beskattas lägre som en annan kategori av inkomst för att den typiskt sett ska omfattas. Och vad är omvandling? I denna del hänvisar propositionen till ett antal mötesdokument i EU-sammanhang. Detta bör inte räcka! Hur ska man se på utnyttjande av skatteincitament i olika länder?

Denna punkt hänger nära samman med bestämmelsen om gränsöverskridande betalningar i olika situationer. Även förmånliga skatteåtgärder som följer OECD:s rekommendationer, till exempel överlåtelser till patentboxar ska rapporteras om det huvudsakliga syftet är en skatteförmån. Hur anger man värdet av en sådan överföring?

Konfidentialitetsvillkor. Självklart vill varken kund eller rådgivare att omvärlden ska ta del av en affärstransaktion. Blir arrangemanget rapporteringspliktigt enbart på den grunden? Var går gränserna för vad detta kännetecken omfattar?

Internprissättning och överföring av funktioner, risker och tillgångar. Även upplysningar kring dessa regler behöver beskrivas närmare.

Denna uppräkning skulle kunna vara mycket längre, men det fungerar inte i en blogg. Nivåer på straffavgifter med mera lämnar jag därhän.

Sammantaget är intrycket att Skatteverket bör ta fram ett ställningstagande i form av en utvidgad författningskommentar eller lagkommentar till varje paragraf, om ni så vill. I annat fall kommer både verket och övriga EU att spammas av svenska upplysningar. Det jobbet skulle egentligen lagstiftaren redan ha gjort. Välkommen till en ny skön EU-värld inom skatt! 

Hans Peter Larsson

Hans Peter Larsson

Skatteansvarig

08 506 112 14 hans.peter.larsson@far.se

Hans Peter Larsson skatteansvarig på FAR och Auktoriserad Skatterådgivare FAR. Hans Peter är medlem av CSR Sveriges skattegrupp. Han kommer regelbundet att skriva om aktuella skattefrågor på denna plats. Länka gärna och sprid texten vidare.
För kommentarer och synpunkter på inläggen, kontakta Hans Peter. 

hans.peter.larsson@far.se
08 506 112 14

LinkedIn

Prenumerera på nya inlägg