Diskussioner om 3:12-regler och tilläggsskatten har dominerat skatteåret 2025. Hans Peter Larsson ser tillbaka på ett spännande år – och beskriver några frågor som rådgivare har att arbeta med 2026.
Den nationella skattefråga som dominerat diskussionerna är förslaget om nya 3:12-regler, bland annat intervjuades undertecknad i Dagens Industri. Internationellt har fokus varit på tillämpningen av den nya tilläggsskatten för större aktiebolag, det vill säga minimibeskattningen på 15 procent beräknad på faktisk vinst, som ska betalas i internationella koncerner.
Komplexa regelverk kräver rådgivning
Båda regelverken är komplexa och kvalificerad skatterådgivning behövs. För att möta högt ställda krav på god etik i rådgivningen från marknad och intressenter har FAR under året höjt kraven på obligatorisk vidareutbildning i etikfrågor för sina skattemedlemmar.
Årets budgetproposition för 2026 innehöll två stora frågor inom skatt, en helt ny möjlighet och en favorit i repris.
Skattereduktion för gåvor
Den nya möjligheten är att aktiebolag ges en rätt till skattereduktion mot bolagsskatten för gåvor till vissa av Skatteverket i förväg godkända ideella gåvomottagare. Dessa är desamma som för gåvor från fysiska personer. Juridiska personer kan nu lämna upp till 800 000 kronor i gåva per år, som då ger en skattereduktion på 164 000 kronor. Detta är något nytt och i grunden tveksamt, som jag ser det. Möjligheten för aktiebolag att lämna gåvor finns redan i aktiebolagslagen. Villkor gäller i båda fallen!
Bakgrunden är dagens alltför restriktiva regler om så kallad sponsring med risk även för så kallad uttagsbeskattning som uppmärksammats under senare år, både under Covid-pandemin och nu i samband med kriget i Ukraina. Men gott så!
3:12-reglerna stabiliseras
Om de nya 3:12-reglerna som lades fram i budgetpropositionen skrev jag i min förra blogg. Reglerna beskrivs i tidningen Balans i en utmärkt intervju med Catrin Åkerlund, som var FAR:s representant i 3:12-utredningen. Under 2026 ska dessa ”breddregler” tillämpas av ägare till omkring en halv miljon fåmansföretag, som i många fall bör gå igenom förändringarna med sin rådgivare före årsskiftet. Alla ägare påverkas! Med de nya reglerna förbättras även ”kalkylen” för företag som överväger att ge ut kvalificerade personaloptioner till sina anställda. Det är således en stor reform, som rymmer många förbättringar och stabiliserar reglerna inför framtiden!
För de flesta blir det alltså både enklare och bättre, men för en del blir det sämre. Omstruktureringar av ägandet kan då behöva göras före årsskiftet.
I övrigt innehöll budgeten mest beloppsjusteringar i befintliga regler, givetvis viktiga att ha full koll på för företag och ägare.
Förslag stimulerar konjunkturen – men flera åtgärder saknas
För anställda blir skattesänkningarna på lönen betydande under 2026. Tillfälligt sänkt matmoms och tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga ska också stimulera konjunkturen. Intressant är att det svenska skattetrycket, mätt som andel av BNP, nu är nere under 41 procent.
För många företag var det mest intressanta vad som inte kom med i budgeten:
- Ingen sänkt bolagsskattesats till 20 procent
- Inga förbättringar av ränteavdragsbegränsningsreglerna för aktiebolag
- Inga förbättringar i det hårt kritiserade avdraget för FoU-kostnader
- Inget förslag till lagstiftning om ersättning i form av så kallad carried interest för ägare inom riskkapitalbranschen.
Detta trots att just rättssäkerheten inom beskattningen diskuterats intensivt i media under 2025.
Följetong om carried interest
Följetongen sedan femton år tillbaka kring hur just carried interest ska beskattas fortsatte under året. Skatteverket genomförde stora upptaxeringar innan HFD i juni slog fast att carried som princip ska beskattas som inkomst av kapital. Därmed bliv det i praktiken svårt för regeringen att lägga ett lagförslag i frågan, även om rättssäkerheten och förutsebarheten därmed skulle öka.
Stor uppmärksamhet i media har även en situation där beskattningen sammantaget uppgår till omkring 125 procent fått. Dessa mål är inte slutligt avgjorda än, varför FAR inte deltagit i den debatten.
FAR diskuterar löpande med Skatteverket om tillämpning av tilläggsskatten
Internationellt har inte OECD lyckats övertyga världen om fördelarna med att införa den nya minimibeskattningen, tilläggsskatten i Sverige, som EU har gått före och redan infört. USA, Kina, Indien liksom länderna i Afrika och Latinamerika är emot. I skrivande stund pågår en process med att införa ”parallella lösningar” med dessa länder. I Sverige har FAR en löpande dialog med Skatteverket där ständigt uppkommande tillämpningsfrågor adresseras. Mycket uppskattat och konstruktivt!
Rättssäkerheten en fråga för 2026
Några ljuspunkter inför 2026?
EU har under 2025 slagit av på lagstiftningstakten och dragit tillbaka flera förslag, som bland andra FAR kritiserat, för att under 2026 i stället återkomma med förslag på avregleringar och förenklingar. Återstår för EU att leverera! Kanske blir det årets julklapp 2026?
I Sverige är det valår. Skatteförslagen för att stimulera konjunkturen är lagda i budgeten. Den successivt försämrade rättssäkerheten blir en fråga som kan få betydande utrymme i debatten under 2026. I så fall inte en dag för sent, då den ytterst rör tilliten till hela skattesystemet!
Gott slut!
