De nya 3:12-reglerna är nu beslutade i riksdagen. Reglerna berör samtliga FAR:s medlemmar och en halv miljon företagsägare.
Det har varit en lång resa, reglerna har närmast konstant utretts sedan dess tillkomst i samband med 1990 års skattereform. Bakgrunden är den statliga inkomstskatten på tjänsteinkomster.
Uppdrag att förenkla
Utredningen som lämnat förslaget tillsattes av den tidigare regeringen, med uppdraget att förenkla reglerna. Ett tvetydigt direktiv som de flesta tolkade som att skatten på gränsbeloppet i första hand skulle höjas från 20 till 25 procent, för att vara i nivå med skattesatsen i övriga delar av reglerna. En sådan höjning förespråkades av flera nationalekonomer och partier. I grunden ansåg dessa att reglerna blivit för bra, att de blivit ”fördelsregler”.
Uppdrag att förbättra
Men så fick Sverige ett regeringsskifte. Utredningen fick nya direktiv. Nu skulle reglerna även förbättras. Risken för en höjning av skatten på gränsbeloppet försvann. Senare gavs ytterligare ett direktiv; utredningen skulle även beakta de personer som tecknade aktier genom så kallade kvalificerade personaloptioner. Dessa nyckelpersoner kom i allmänhet att äga mindre än fyra procent av aktierna i ett företag och hämmades således av den så kallade fyraprocentsspärren. Sammantaget har direktiven kommit att inrymma ett antal ”målkonflikter” inom politiken.
Ingen höjd skatt på gränsbeloppet
Detta har varit förutsättningarna under resan. Värt att erinra sig när utfallet nu diskuteras! Viktigast för näringslivet? Det blev ingen försämring i form av höjd skatt på gränsbeloppet!
Men förenklingar och förbättringar? De viktigaste förenklingarna av reglerna uteblev, nämligen ett förtydligande i de delar av lagtexten där det beskrivs vilka ägare till fåmansföretag som omfattas av dessa särregler.
FAR skrev förslag till ny lagtext
FAR:s expert i utredningen tog fram förslag till ny lagtext som presenterades för utredningen. Men utredaren menade att det utbildats en tydlig praxis genom olika rättsfall kring den oklara lagtexten; en ändring av lagtexten skulle därför inte förenkla. Förslaget lyftes även fram till regeringen och övriga intressenter i ett särskilt yttrande utan resultat. Ägare hänvisas därför alltjämt till väl kvalificerade skatterådgivare för dessa frågor. Men FAR försökte!
Två beräkningsmodeller blir en
Att slå ihop dagens två beräkningsmodeller för gränsbeloppet till en modell innebär en generell förenkling. Likaså det ökade inslaget av schabloner i reglerna. Båda dessa delar minskar utrymmet för planering kring reglerna. Därmed ökar sannolikheten för att de blir bestående.
Det gör även det förhållandet att reglerna nu ”förberetts” för helt digital hantering, givet att kvalifikationsreglerna är klara och ägare vet om hen omfattas av reglerna eller inte.
Stimulera ökat företagande
Förbättringarna i de nya reglerna är förhållandevis marginella, om man höjer blicken. Men givetvis värdefulla i sig och kan i flera fall stimulera till ökat företagande och sysselsättning. Jag tänker till exempel på höjningen av schablonbeloppet, den förkortade karenstiden och slopandet av fyraprocentsspärren.
Samtidigt finns lönesumman kvar (efter viss diskussion!) som underlag vid beräkning av gränsbeloppet. Denna anses ytterst spegla ägarens risk vid anställning av personer i fåmansföretag.
Statsfinansiellt är reglerna i förlängningen också neutrala, men signalvärdet ska inte underskattas.
Delägare i fåmansbolag kan få höjd skatt
Försämringar? Givetvis finns det även ägare, omkring 9 500 enligt utredningen, som kan få höjd skatt i och med de nya reglerna. Det gäller främst ägare till andelar i flera fåmansbolag eller delägare i ett fåmansföretag. Även frågor kring utdelningsnivåer kan uppkomma.
Jag har full respekt för dessa ägare, men har också förståelse för att det har varit svåra avvägningar för utredningen utifrån direktiven. Ställningstaganden har varken varit lätta eller givna.
Minskar risken för framtida försämringar
Missförstå mig rätt, men det större perspektivet på förändringen är att reglerna nu ”utvecklas” ett steg vidare och förberetts för den nya digitaliseringsera i vilken vi nu lever. Samtidigt skulle jag inte heller denna gång ta gift på att sista ordet är sagt.
Men, nu vilar reglerna på en mer stabil grund, i vart fall inom nuvarande skattesystem. Det ökar motståndskraften mot framtida försämringar, som jag ser det!
Notera att FAR:s expert i utredningen Catrin Åkerlund beskriver de nya reglerna i en utmärkt intervju i Tidningen Balans.
