Beräkning av bokslutsdispositioner – så gör du

Att räkna bokslutsdispositioner är inte alltid helt lätt. Många upplever reglerna som svåra och ologiska. FAR:s expert Pia Abramsson hjälper dig att reda ut begreppen och räkna rätt.

Syftet med att beräkna bokslutsdispositioner varierar. Ofta handlar det om att företaget har ett bra resultat och vill lägga en del av resultatet åt sidan för framtiden. På så sätt beskattas inte den del av resultatet som räknas som bokslutsdisposition under det innevarande året.

– Om man gjort ett bra resultat ett år och tror att nästpåföljande år blir ett sämre år resultatmässigt så är det bra att utnyttja möjligheten till bokslutsdispositioner, säger Pia Abramsson, Auktoriserad Redovisningskonsult FAR och lärare på FAR:s utbildning i bokslutsredovisning.

Att räkna bokslutsdispositioner

Att göra bokslutsdispositioner är helt frivilligt och upp till varje företag. Det är ändå viktigt att de beräknas och bokförs korrekt för att undvika justeringar i inkomstdeklarationen senare eller att företaget i värsta fall förlorar rätten att göra räkenskapsenliga avskrivningar.

– Många upplever att reglerna är svåra och inte alltid helt logiska. Därför är det lätt hänt att många räknar fel.

Bokslutsdispositioner består av koncernbidrag, periodiseringsfond och avskrivning över/under plan. Alla tre kan tillämpas samtidigt, alternativt väljs en eller två,  beroende på företagets behov och situation.

Periodiseringsfond

Periodiseringsfond är relativt vanligt förekommande. Underlaget för en periodiseringsfond är det skattemässiga resultatet. Man utgår från det redovisade resultatet före bokslutsdispositioner och skatt. Justeringar görs för ej avdragsgilla kostnader och ej skattepliktiga intäkter. Avsättning görs sedan med maximalt 25 procent av underlaget.

Avskrivning över/under plan

Ett annat sätt att beräkna bokslutsdispositioner är med avskrivning över/under plan. Då används två regler; 30-procentsregeln och 20-procentsregeln.

Pia Abramsson

När man beräknar 30-procentsregeln finns en begreppsförvirring kring vad som ska dras av då man har sålt inventarier som anskaffats tidigare år

Huvudregeln för avskrivning enligt plan är 30-procentsregeln. Den består av: 70 procent av IB Bokfört värde + årets kvarvarande anskaffningar – erhållna försäljningsersättningar.

– ­När man beräknar 30-procentsregeln finns en begreppsförvirring kring vad som ska dras av då man har sålt inventarier som anskaffats tidigare år. Till exempel, om man för två år sedan köpte ett inventarium för 100 000 kr som sedan såldes för 80 000 kr i år så är det försäljningsersättningen, 80 000 kr, som ska dras ifrån – inte anskaffningsvärdet eller restvärdet efter avskrivningar, förklarar Pia.

Uppdatera anläggningsregister

Avskrivning över plan ska också räknas med hjälp av 20-procentsregeln, som ofta benämns som kompletteringsregeln. Då går man igenom de senaste räkenskapsårens anskaffningar och ser vilka anskaffningsvärden som finns kvar. Så här räknas den:

  • År 1, beskattningsåret, 80 procent av kvarvarande anskaffningsvärde
  • År 2, året före beskattningsåret, 60 procent av kvarvarande anskaffningsvärde
  • År 3, andra året före beskattningsåret, 40 procent av kvarvarande anskaffningsvärde
  • År 4, tredje året före beskattningsåret, 20 procent av kvarvarande anskaffningsvärde

– ­Ett vanligt fel som många gör vid beräkning av över-/underavskrivning när man använder 20-procentsregeln är att man glömmer att använda det kvarvarande anskaffningsvärdet för respektive år och i stället bara flyttar ner siffrorna från föregående års beräkning. Då kan det bli tokigt om man har sålt eller utrangerat inventarier från tidigare års anskaffningar. Varje år måste man uppdatera sitt anläggningsregister med alla försäljningar och hämta kvarvarande anskaffningsvärde så att man har de rätta siffrorna, berättar Pia.

När man räknat ut både 30-procentsregeln och 20-procentsregeln ser man vilken av dem som ger det lägsta skattemässiga värdet och väljer det att jämföra med det redovisade värdet, det vill säga det bokförda värdet på inventarierna på tillgångssidan. Då får man fram vad man maximalt kan ha som överavskrivning på skuldsidan i balansräkningen under bokslutsdispositioner.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner är åtgärder som ett företag kan göra för att resultatutjämna och skjuta upp beskattning av den del av resultatet till ett senare år.

Bokslutsdispositioner består av:

  • Koncernbidrag
  • Avskrivning över/under plan
  • Periodiseringsfond

Vill du utveckla dina kunskaper inom bokslut?

Vi har kurser på såväl grundläggande som fördjupande nivå. 

Se aktuella kurser

Mer om bokslut