Hans Peter Larsson

Svenska skatter i internationell jämförelse – hur förhåller det sig egentligen?

2019-09-06 08:02

SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, startade i januari i år forskningsprojektet ”Skatter i en globaliserad värld”. En grundläggande fråga som ställs inom ramen för projektet är vad som ska beskattas idag och vad som ska beskattas i framtiden? FAR var en av de första att anmäla intresse av att vara med och sponsra projektet

För att få en grund till att besvara projektets grundfråga i ett antal kommande rapporter frågade SNS Konjunkturinstitutet (KI) om de kunde ställa samman en rapport om att på en övergripande nivå beskriva svenska skattebasers utveckling och då också göra internationella jämförelser. Således ett mycket vidare uppdrag än titeln anger.

Rapporten ”Svenska skatter i internationell jämförelse” har betydelse för hela Skattesverige då vi nu går in i arbetet med en ny skattereform. Det gäller oavsett om det sker genom en stor utredning eller genom flera delreformer. Vilka förändringar är att vänta?

Här är några av slutsatserna ur rapporten.

  • Den svenska skattekvoten, skattetrycket, är cirka 10 procentenheter högre än ett vägt genomsnitt inom OECD. I förhållande till länder som USA, Korea, Irland och Schweiz ligger vi 15–20 procentenheter högre. Mot EU-15 är skillnaden 5 procentenheter. Tas hänsyn till skillnader i utformning av välfärdssystem och skatteavdrag i förhållande till försörjningsbörda minskar skillnaderna. Sverige idag sticker inte ut på samma sätt som vi gjorde för 20 år sedan.
  • Sverige hör fortfarande till de länder som tar ut mest inkomstskatter från hushållen i förhållande till BNP.
  • Även om värnskatten tas bort kommer den högsta marginalskatten på arbete att vara högre än i de flesta jämförbara länder. Kombinationen sänkt marginalskatt på lägre inkomster under senare år och oförändrad eller höjd marginalskatt vid högre inkomstnivåer har medfört ökad progressivitet i beskattningen.
  • Svensk bolagsskatt ligger nu i linje med snittet inom OECD. Tidigare har vi länge legat under snittet. Det kan vara så att vi i praktiken ligger över snittet om hänsyn tas till att många länder beskattar vinster på immateriella tillgångar med en lägre skattesats genom särskilda patentboxar. Detta nämns inte och här är rapporten just övergripande.
  • Svenska löneskatter är högre än i omvärlden.
  • Svenska egendomsskatter är lägre än i omvärlden sett till löpande skatteuttag. Detta gäller särskilt på fastigheter. Kapitalvinstskatter beaktas inte i denna jämförelse. Medan Sverige har höga skatter vid avyttringar har många länder låg eller ingen skatt efter längre innehav av såväl aktier som fast egendom. Då frågan om beskattning av kapitaltillgångar är en het politisk fråga just nu riskerar detta förhållande att vilseleda politiker. Inte heller nämns den skatt som tas ut på tillgångar på ISK-konton. Även här är rapporten övergripande.
  • Skatt på utdelningar och kapitalvinster. Här gör Konjunkturinstitutet inte någon egen jämförelse..
  • Skatteincitament för FoU. Bra att frågan reses. Sverige saknar i princip sådana medan många länder infört skatteincitament för att främja forskning och utveckling. Tyvärr är rapporten alltför övergripande i denna del. Förekomsten av patenboxar för immateriella tillgångar nämns inte alls.
  • Miljö-och energiskatter i Sverige och i flera andra länder har minskat som andel av BNP mellan år 2000 och 2016. Detta är inte nödvändigtvis ett problem, skriver KI. Nej, det är väl just syftet med dessa skatter, att de ska styra konsumtionsmönster? Många söker leva mer hållbart idag än för 20 år sedan. Högre priser påverkar konsumtion.

Kommentar

FAR:s uppfattning är att svenska skatter ska vara internationellt konkurrenskraftiga. De ska därtill vara förutsägbara och enkla att tillämpa. Det gagnar medlemmar och deras kunder. Därför engagerar vi oss i skattefrågan. Svensk beskattning behöver utvecklas i takt med tiden för att främja en hållbar tillväxt.

Av denna rapport hade jag förväntat mig mer. Den är väl övergripande. Därtill tyvärr lätt tendentiös. Några exempel ur sammanfattningen.

”Två potentiellt problematiska trender är värda att uppmärksamma. För det första har sannolikt en del av skattebasen för beskattning av arbetsinkomster urholkats genom att en del högt beskattade arbetsinkomster omvandlas till relativt lågt beskattade utdelningar från fåmansbolag. En sådan inkomstomvandling har en inte försumbar effekt på de offentliga finanserna.” I rapporten hänvisas till incitament för löntagare att ”sätta sig på bolag”. Källan är bland andra en starkt ifrågasatt rapport från 2012. På den tiden arbetade jag praktiskt med rådgivning till fåmansföretagare och såg verkligheten. Lägg gärna till något som beskriver den verklighet du avser här.

” För det andra har skattebaserna för vissa punktskatter utvecklats svagt. Det pekar på att det är svårt att öka intäkterna från sådana skatter i samband med en grön skatteväxling.” Att åstadkomma förändring är väl själva syftet med en sådan växling, mer arbete och mindre miljöförstöring. Då någon växling ännu inte skett i samband med införande av olika miljöskatter är slutsatsen vansklig att dra.

Är detta verkligen /spande två viktigaste slutsatserna i en rapport som behandlar svenska skatter i en internationell jämförelse?

Likafullt är slutsatserna i denna omvärldsspaning viktiga för varje skatterådgivare.

 


Hans Peter Larsson skatteansvarig FAR och Auktoriserad Skatterådgivare FAR. Hans Peter och medlem av CSR Sveriges skattegrupp. Han kommer regelbundet att skriva om aktuella skattefrågor på denna plats. Länka gärna och sprid texten vidare.
För kommentarer och synpunkter på inläggen, kontakta Hans Peter.

Prenumerera på nya inlägg

Så behandlar vi dina personuppgifter

Taggar: Hans Peter Larsson bloggar om skatt, Skatt, Skatterådgivare