Hans Peter Larsson

Trender som påverkar

2019-10-07 08:38

Sverige står inför en ny skattereform. Sannolikt genom ett antal delreformer vilka tillsammans kommer att reformera det svenska skattesystemet. En bra omvärldsspaning inom skatt är de årliga konferenserna med International Fiscal Association, IFA. Dessa samlar runt 2 000 deltagare med företrädare för OECD, FN och EU som föredragande. Finansdepartement, skatteverk och praktiker är där och lyssnar och diskuterar.

I en alltmer globaliserad ekonomi kommer dessa trender, vare sig vi vill eller inte, att påverka svensk beskattning och svensk ekonomi. Därmed kommer de även att ha impact på en kommande skattereform.

Huvudämnen i år var regler om ränteavdragsbegränsning och beskattning av investeringsfonder och deras ägare. I den första frågan har FAR just gått in med en skrivelse till Finansdepartementet som stöttar Svenskt Näringslivs förslag till vidgade avdrag för koncernbidrag i anslutning till de regler om ränteavdragsbegränsningar som infördes 1 januari 2019. Den andra frågan är högaktuell genom de ständiga krav på högre beskattning av kapitalinkomster som idag ständigt reses i Sverige inför en skattereform. Vad händer i andra länder?

Följande iakttagelser och slutsatser är värda att ta fasta på i en svensk kontext.

  • Tax competition. Bolagsskattesatserna fortsätter nedåt. Nu senast har Indien beslutat att sänka sin bolagsskatt med 5 procentenheter. Sverige ligger nu i mitten bland EU:s länder. Det räcker inte, har aldrig räckt, för ett mindre land i Europas utkant. Samtidigt blir olika ”tax holidays”, skatteincitament/undantag allt vanligare i många länder. Alla länder vill locka till sig business av olika slag.
  • BEPS-arbetet. IMF är nu osäker på hur mycket profitshifting som egentligen förekommer. Tidigare uppskattningar ifrågasätts nu, samtidigt som redan vidtagna åtgärder kan ha haft effekt. Det vore bra om ändringstakten avstannade lite då dessa regler ökar företagens regelbörda och kostnader. Därtill skapas ökad osäkerhet och risk för dubbelbeskattning av vinster. Sammantaget ökar kostnaderna för företag att fullgöra sina skattebetalningar. Motsvarande utveckling ser vi i Sverige. Något att ta fasta på när nya skatteregler ska utformas här.
  • Beskattning av digitala tjänster. I november ska OECD komma med sitt förslag till en global modell för beskattning av digitala tjänster. Men det känns tveksamt. Denna fråga har utvecklats till en klassisk ”nord-syd-fråga” eller ”US vs rest of the world” fråga, en handelsfråga. Tillverkande länder förlorar skatteintäkter på bekostnad av länder där marknader/kunder/köpare/användare finns. Totalt 8 länder inom EU har tagit frågan i egna händer och lagt inhemska förslag med beskattning på mellan 3-7 procent av omsättningen av vissa tjänster.. Sverige har hittills på goda grunder varit emot en sådan skatt. Men den internationella diskussionen kan snabbt sprida sig. Trenden mot ökat skatteuttag på konsumtion och mindre på arbete och investeringar är tydlig. USA minst sagt rasar mot denna trend som de menar har sin udd mot amerikanska tech-företag. Även av företag inom EU beskrivs en digital skatt som ”ett extra lager av bolagsskatt”. Om detta har jag bloggat tidigare.
  • CCCTB, en EU-gemensam bolagsskattebas. Sannolikt inte i min tid, även om framsteg görs. Kräver i praktiken att medlemsländernas veto i skattefrågor slopas, om ens då. Något som dock kan utlösas av starka krav på gemensam miljöbeskattning och beskattning av plattformsföretag, läs digitala tjänster.
  • Hållbarhet och transparens. Civil society groups Civilsamhället svenskt alternativt ordval blir alltmer inflytelserika. De är en  maktfaktor. I grunden är det bra. Men ibland känner jag tveksamhet både till kvalitet i deras utredningar och en underliggande väl politisk agenda. Den modell för en transparent skattepolicy som FAR lyft fram, The B Team responsible tax principles, både i Dagens Industri och i Skattenytt uppmärksammas nu på flera seminarier som förebild för internationella koncerner. Styrkan ligger i att modellen är framtagen av ett antal företag. OECD höll i år ett särskilt seminarium om skattemoralens grundläggande betydelse i samhällen. Värt att tänka på! Det erinrades om att det inte, med ny teknik, finns någon motsättning mellan hållbarhet och ekonomisk tillväxt. Tvärtom ett positivt samband. Viktig slutsats!
  • DAC 6. Bloggade om frågan i min förra blogg. ”Det är inte det mest älskade som kommissionen kommit med”, som någon sade. ”En kulturell utmaning”, enligt J Waal, ansvarig för implementeringen av direktivet på den finska skattemyndigheten. 

Hur påverkas FAR:s medlemmar i sin verksamhet av dessa tendenser? Just nu leder allt till ökad efterfrågan på våra tjänster. Transparens, DAC 6, BEPS-regleringarna och skattekonkurrens mellan länder, m.m. Då är det bra att vi nu skyddat kvalitetstiteln Auktoriserad skatterådgivare FAR.

Sammantaget ger denna lägesrapport en lätt motsägelsefull bild. Regeringar fortsätter att säga en sak i internationella sammanhang och göra en annan på hemmaplan.

Hur detta påverkar en svensk skattereform? Vi måste helt enkelt vara vassast! Väl utbildade och ha väl konkurrenskraftiga skatter. Eller som en kinesisk regeringstjänsteman uttryckte saken, ”Governments must create the right conditions for growth!” Grunden i ett längre perspektiv är hög tillit till samhället, value for our taxes! Det senare är revisionens utmaning, att säkerställa det.


Hans Peter Larsson skatteansvarig FAR och Auktoriserad Skatterådgivare FAR. Hans Peter och medlem av CSR Sveriges skattegrupp. Han kommer regelbundet att skriva om aktuella skattefrågor på denna plats. Länka gärna och sprid texten vidare.
För kommentarer och synpunkter på inläggen, kontakta Hans Peter.

Prenumerera på nya inlägg

Så behandlar vi dina personuppgifter

 

Taggar: Hans Peter Larsson bloggar om skatt, Skatt, Skatterådgivare