Skatt är en hållbarhetsfråga

2018-11-03 15:36

Hållbarhet har fått allt större betydelse för företag – inte bara i imagesyfte utan även på sista raden. En nyanserad syn är att hållbarhet som utgångspunkt är en affärsmässig fråga för företag, skriver branschorganisationen FAR:s generalsekreterare Karin Apelman och skatteansvarige Hans Peter Larsson.

Hållbarhet för företag innebär att de ska bidra till en bättre och hållbar värld. Det är ett vinnande sätt att se på verksamheten. Aktiebolag ska drivas utifrån ett vinstintresse. Och vinstintresset behöver vara långsiktigt för att vara framgångsrikt. Det finns ett samband mellan hållbarhet och affärsmässighet. En nyanserad syn är att hållbarhet som utgångspunkt är en affärsmässig fråga för företag. Så även inom skatt.

Internationella bolag framhålls ibland som exempel på företag som anses betala för lite skatt. Starbucks i Storbritannien nämns i det sammanhanget som exempel liksom de amerikanska digitala tjänsteföretagen. Det internationella samfundet –genom OECD, EU och FN – har svarat med en rad olika regler och initiativ mot skatteundandragande.

I Sverige har regeringen presenterat ett tolvpunktsprogram med olika åtgärder. Nu senast är EU på väg med förslag att få en ny bolagsbeskattning av digitala tjänster som tas ut på omsättning – inte på vinst. Även Storbritannien, efter brexit, är inne på samma spår. Därtill föreslås att transaktioner av ett visst slag ska redovisas direkt till skattemyndigheten.

Allt detta tynger och försvårar för expanderande bolag med marknader utanför den egna nationsgränsen. Risken för beskattning av vinster i flera länder blir i stället uppenbar i samma länder som samtidigt inför allt fler incitament i sina skattesystem i syfte att locka kapital, forskning och talang. När dessa regler tillämpas av företagen blir bilden hos kunder och allmänhet att bolagen sysslar med någon form av suspekt skattehokuspokus.

Vad göra? Cirkeln måste brytas. Härom veckan svarade en professor på en internationell skattekonferens om CSR, Corporate Social Responsibility, och hållbarhet på frågan vilket råd han skulle ge styrelsen i Starbucks? Betala in lite extra skatt? Inte nyttja olika nationella incitament för att locka investeringar och kapital till ett land? ”Just pay your fucking taxes!” blev svaret. Tränger man ned lite i frågan är den inte så lätt. Lösningen på hur Starbucks borde agera rent konkret får sökas på annat håll.

Några som har funderat är AP Möller Maersk, ett av Danmarks största företag och världsledande inom containerhantering. En av deras skattejurister presenterade på samma konferens The B Team Responsible Tax Principles (”The B Plan”).

Maersk och ett antal andra bolag tog i februari 2018 fram en skattepolicy baserad på sex principer. Till varje princip är listade exempel på tillämpning som successivt växer fram. Ytterst handlar det om förtroende för bolagens verksamhet och framtida intjäning.

Sammanfattningsvis, enligt ”The B Plan”:

  • Styrelsen ska ansvara direkt för bolagets skattepolicy.
  • Publicera skattepolicyn och var helt öppen med hur den tillämpas. Årlig information ska lämnas som beskriver den bolagsskatt som har betalats och vilka skatter som betalas i olika länder.
  • Var helt öppen med vilka bolag som finns i olika länder och varför. Alla bolag i koncernen ska ha ett kommersiellt syfte, egen aktivitet och genuin substans. Inga brevlådeföretag och inga bolag i skatteparadis.
  • Lämna full information om bolagets effektiva skatt, var skatter är betalda och var bolaget har olika verksamheter.
  • När nationella skatteincitament nyttjas så ska det vara med full öppenhet och helt i linje med regelverket. Inga mutor! Våga säga nej till att använda regler som ”blir för bra” även om det kan påverka konkurrensen mellan bolag. Endast incitament avsedda för bolaget och som kan fyllas med substans ska nyttjas. Skatteeffekten av att nyttja incitament ska redovisas öppet.
  • Stöd och uppmuntra länder med effektiva skattesystem. Detta är särskilt riktat mot utvecklingsländer.

I Sverige kan en skattepolicy anpassad till bolagets verksamhet tas fram av en auktoriserad skatterådgivare tillsammans med bolaget. Rådgivaren bör därefter gå igenom policyn och ”hänt sedan sist” på minst två styrelsemöten under året.

Policyn kan ses som en ”skatteförtroendegaranti” för bolaget. Den kan därtill kompletteras med en redovisning av bolagets Total Tax Contribution, hur mycket företaget betalar i olika skatter och arbetsgivaravgifter på olika marknader. Så kan skatt vändas till att stärka förtroendet för företaget. Samtidigt motas Olle i grind när det gäller ny lagstiftning.

Det intressanta är att ”The B Plan” inte handlar om välgörenhet och gåvor utan bygger på en strikt affärsmässig tanke om förtroende för ägarnas affärsverksamhet. Som många av oss säger till barnen när de har gått för långt: Det finns bara en sak man inte kan plocka upp, ett tappat förtroende. Därför börjar företag nu själva agera. Samtidigt tar de ytterligare ett steg i sin ambition att leverera hållbar tillväxt.

Karin Apelman, generalsekreterare, FAR
Hans Peter Larsson, skatteansvarig, FAR
Debattartikel di.se 2018-11-02.

 

Taggar: Debatt, Hållbarhet, Skatt