FAR: Nu behövs en skattereform

Det har gått mer än 30 år sedan den förra skattereformen började planeras. En ny skatteomläggning behövs. En fråga som behöver ställas är om uppdelningen mellan inkomst av tjänst och inkomst av kapital har spelat ut sin roll. Skatteregler ska vara breda, enkla och ha få undantag, skriver Karin Apelman, FAR:s generalsekreterare och Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR i en debattartikel i DI.

Behovet av en ny stor skattereform har diskuterats intensivt under årets Almedalsvecka. Frågan har fått sitt politiska genombrott. Alla partier har nu uttalat att de vill se en omläggning av skattesystemet. Så även näringsliv och anställdas organisationer. FAR delar denna uppfattning. Många skatteregler är i dag så svårtillämpade att inte ens våra medlemmar kan tala om vad som gäller. Inte heller skatteverk och domstolar kan svara. Situationen är allvarlig.

Förklaringen är att mycket hänt i vår omvärld sedan den senaste reformen 1990. Den svenska ekonomin har också förändrats mot ett ökat beroende av entreprenörskap. Detta har parerats genom löpande ändringar av reglerna. Mycket har blivit bättre, men vi är sammantaget på väg att gå vilse. Ett fortsatt lappande räcker inte. Systematik och syn på skatteuttag är föråldrat.

Frågan är med vilka utgångspunkter vi ska börja när vi nu funderar på en ny reform? Två nivåer av regler ska hanteras, först utformning av ett nytt system och sedan innehållet i reglerna.

Regler måste vara hållbara. Med det menar vi att de ska vara breda, enkla och ha få undantag i olika situationer. De ska kunna förstås av anställda och företagare. Då ökar rättssäkerheten.

Skattenivåer bör därtill främja välstånd och ekonomisk utveckling. Då minskar risken för att regler åter behöver ändras och olika incitament och ekonomiska stimulanser införas i olika lägen.

Det är främst detta som motiverat det stora antalet ändringar sedan 1990 som dagens skattesystem nu kritiseras för. Sedan reformen senast har vi sett över 500 ändringar i reglerna, förutom Skatteverkets tillämpningsföreskrifter. Systemets olika delar måste vara konkurrenskraftiga från början.

En fråga som måste tas vid hornen är vilka inkomster som i ett modernt kunskapssamhälle är inkomst av tjänst eller näringsverksamhet och vad som är inkomst av kapital? Kanske är denna uppdelning obsolet? Den främsta kritiken mot dagens system är just den ökade spännvidden mellan inkomst av tjänst och kapital som anses leda till en oönskad planering kring hur verksamheter ska bedrivas. Men vem vet i dag egentligen vad som är vad? Efter längre utbildningar finns kapitalet främst i huvudet på oss, inte i plånboken. Här krävs ödmjukhet och generositet.

Funderingar kring detta måste ske utifrån det förhållandet att världen nu är helt global. Arbetskraft rör sig obehindrat mellan länder och investeringar sker från olika kontinenter. Världen slåss om talang och kapital. Sverige måste stiga fram, inte åt sidan. Häri ligger ett gemensamt intresse. Utmaningar som väntar runt hörnet är det heller inte brist på. Skatt på robotar, internationell näthandel och omsättningsbaserade skatter på digitala tjänster, i stället för vinstbaserade, är nya företeelser om måste beaktas. Även regionala skatter är en fråga som kommer att dyka upp när en ny skattereform ska diskuteras.

Med den ökande internationaliseringen av arbetsliv och entreprenörskap följer ett ökat beroende av skatt på konsumtion och miljö för att klara att behålla en hög önskad nivå på välfärden. Kanske även ett ökat uttag av avgifter för vissa tjänster. Ekvationen är inte omöjlig, men även här måste vi inse att över 30 år passerat sedan tankarna bakom nuvarande system formulerades.

På företagsnivå är den huvudprincip om en koppling mellan redovisningsregler och skatteregler som finns bra. Den bör behållas och kanske förstärkas. Priset kan bli högre skatt i vissa lägen, men det kan kompenseras med en lägre generell bolagsbeskattning.

När det gäller deklaration av anställdas inkomster tycker vi att riksdag och skatteverk tillsammans gjort ett bra jobb de senaste åren. Kontrolluppgifter sänds in och förtrycks på deklarationsblanketten. Den som sparar i noterade aktier och fonder kan använda det föredömligt enkla investeringssparkontot. På dessa förenklingar bör tas fasta och byggas vidare.

I höst kommer SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, att starta ett omfattande forskningsprojekt kring behov och utformning av en ny skattereform. FAR avser att bidra med våra medlemmars erfarenhet och kompetens i detta arbete.

Hållbarhet förutsätter att en ny reform blir blocköverskridande. Finns de politiska förutsättningarna? I den delen har politiken ett ansvar och måste leverera. För att citera en av arkitekterna bakom 1990 års reform, tidigare finansministern Erik Åsbrink. ”Ingen trodde då att vi skulle klara det, men några av oss steg fram. Inte behöver väl politiken vara sämre nu?"

Karin Apelman, generalsekreterare i FAR
Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR, auktoriserad skatterådgivare

Taggar: Debatt, Skatt