"Bryt osund trend av alltför långa betaltider"

Kortare betaltider är bra för näringslivet och svensk konkurrenskraft. Det förslag till kod för betaltider till företag med upp till 250 medarbetare och omsättning på 50 miljoner euro som de största företagen i Sverige nu ställt sig bakom tror vi kommer leda till en bättre situation för många små företag, skriver representanter för flera organisationer.

Försöken att hitta en lösning för att korta ned betaltiderna i näringslivet har nu lett fram till ett förslag till en frivillig kod om betaltider för SME-företag. Förslaget som vi diskuterat oss fram till med representanter för de största svenska företagen kommer sannolikt förbättra situationen för små och medelstora företag. Ett bra steg på vägen mot en sundare betalningskultur och en anpassning till ett modernt näringsliv där alla företag är ansvariga för sin egen finansiering. Sedan i våras, och på uppmaning från närings- och innovationsminister Mikael Damberg, har samtal om betaltider förts mellan oss och ett antal av de största företagen i Sverige. Ett samtal där flera av oss representerar företag som drabbas av allt längre betaltider.

Den fråga som legat på bordet är om näringslivet på egen hand kan utforma en uppförandekod som leder till kortare betaltider, framför allt med fokus på små och medelstora företag och på situationer där det köpande företaget har en dominerande ställning där det råder obalans mellan säljare och köpares möjligheter att förhandla.

Betaltider för fakturor mellan företag tenderar att öka i Sverige och i dag ligger vi på 17:e plats inom EU. Många företag vittnar om att den negativa utvecklingen har accentuerats de senaste åren. Enkelt uttryckt så tvingas många företag att erbjuda betaltider långt över 30 dagar, i många fall två, tre eller fyra gånger så lång tid. Betydligt längre tid än företagen själva är bekväma med. Det handlar ju om pengar de behöver för att varje månad klara av att betala löner, skatter och egna leverantörer. Företag som nu, i stället för att utveckla sin egen verksamhet, ofta tvingas agera bank till sina kunder.

I svensk lag står det i dag att en faktura ska betalas senast 30 dagar efter att leverantören har framställt krav på betalning. I ett förhållande mellan näringsidkare får dock betalningen ske senare, om parterna uttryckligen har godkänt detta.

Läser man som lekman lagen så låter det sunt och helt begripligt – senast 30 dagar gäller om man inte kommer överens om något annat. Men i praktiken så finns oftast ingen dialog om betaltider. Finns det ett erbjudande så handlar det om att leverantören mot betalning kan köpa sig kortare betaltider där kunden redan bestämt att det är 60, 90 eller 120 dagar som gäller.

Vår utgångspunkt i diskussionerna har varit att dels bryta en osund trend av alltför långa betaltider, i första hand genom en frivillig kod där främst de största företagen i Sverige ansluter sig. Dels säkerställa att det skapas en transparens om de faktiska betaltiderna för att kunna följa utvecklingen och ge leverantörsföretag underlag för att kräva ändring där det är befogat.

Vårt förslag kring detta är att komplettera reglerna om hållbarhetsredovisning som gäller för de cirka 1600 största företagen i Sverige så att de även medför krav på redovisning av betaltider.

Det förslag till kod för betaltider till företag med upp till 250 medarbetare och omsättning på 50 miljoner euro som de största företagen i Sverige nu föreslagit och ställt sig bakom tror vi kommer leda till en bättre situation för många små företag i Sverige. Grundprincipen är att 30 dagars betaltid ska gälla med undantag för de medelstora företagen för vilka längre kontraktuella betalningstider kan förhandlas om synnerliga skäl föreligger. Nu vidtar arbetet med att kodifiera åtagandet, förvalta koden och sprida den ytterligare i näringslivet.

Regeringen har också åtagit sig att införa en rapportskyldighet för en bredare grupp av större företag, i likhet med vårt förslag om förändrad hållbarhetsredovisning, vilket kommer bli ett viktigt verktyg för att säkerställa att betaltiderna faktiskt kortas.

Vi menar att vi utan att inkräkta på avtalsrätten som är så betydelsefull för ett väl fungerande näringsliv funnit en väl avvägd lösning som möjliggör för företag att i större utsträckning utvecklas efter egen förmåga i en sund konkurrens.

Vårt arbete, var för sig och gemensamt, för en bra utveckling av svenska betaltider kommer att fortsätta. Vi kommer att följa utveckling noga och komma med ytterligare förslag om vi inte ser en tillräckligt positiv förändring.

Vår uppfattning är att ett modernt och konkurrenskraftigt näringsliv bygger på ömsesidigt förtroende, hållbara och goda relationer där företag skapar värde inom globala värdekedjor där ingen kedja är starkare än dess svagaste länk. En sådan insikt och väl fungerande villkor och relationer mellan företag i näringslivet är långsiktigt avgörande för svensk konkurrenskraft.

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef, Almega
Dan Brännström, generalsekreterare, FAR
Anders Persson, näringspolitisk chef, Svenska Teknik & Designföretagen
Patrik Nilsson, näringspolitisk chef, Företagarna
Fredrik Sidahl, vd, FKG Fordonskomponentgruppen
Anna Winblad von Walter, bolagsjurist, Svensk Industriförening Sinf

Taggar: Debatt