Frågor och svar – särskilt för dig som är redovisningskonsult

Frågor och svar – särskilt för dig som är redovisningskonsult

2020-04-06 09:13

Taggar: FAQ, Redovisningskonsult

Vanliga frågor och svar

Hur påverkar utbrottet av coronaviruset årsredovisningar per 2019-12-31 som ännu inte har upprättats eller undertecknats?

Det stora utbrottet av coronaviruset och konsekvenserna av detta skedde under början av 2020. Det innebär att det är en sådan händelse efter räkenskapsårets utgång som inte ska påverka beloppen i de finansiella rapporterna per 2019-12-31. Av K2 punkt 2.11 framgår att det enbart är händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen som ska beaktas när årsredovisningen upprättas. Motsvarande framgår av punkt 32.3 i K3. Däremot kan det vara en sådan väsentlig händelse som kräver att upplysning lämnas i enlighet med ÅRL 5 kap. 22 §.

ÅRL 5 kap. 22 § Om det har inträffat händelser av väsentlig betydelse för företaget efter räkenskapsårets slut som inte kommer till uttryck i balansräkningen eller resultaträkningen, ska företaget lämna upplysningar om dessa. Upplysningarna ska omfatta arten och den ekonomiska effekten av händelserna.

Upplysningen ska lämnas i not i enlighet med punkt 18.20 i K2 samt punkt 32.4 i K3, men kan även vara av det slaget att upplysningen behöver lämnas i förvaltningsberättelsen.

 

Det finns i nuläget en stor osäkerhet om vissa kunders möjligheter att driva verksamheten vidare. Hur ska detta hanteras i årsredovisningen?

Om det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor rörande företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet ska årsredovisningen upplysa om det. Hanteringen av osäkerheten till följd av utbrottet av coronaviruset skiljer sig inte från annan osäkerhet av fortsatt drift. Dock är utbrottet av coronaviruset något som berör många företag och eftersom utvecklingen går fort kan det vara svårt att bedöma effekterna. Om krisen fortsätter som nu och det inte finns några tecken på ändrade förutsättningar när årsredovisningen upprättas kommer troligtvis många företag att behöva upplysa om osäkerheten. 

Kontrollbalansräkning, när finns det skäl ”att anta” i enlighet med 25 kap 13§ ABL?

Coronasituationen gör att redovisningskonsulten/företaget särskilt bör fokusera på om bolaget hamnar i en kapitalbristsituation som kräver att kontrollbalansräkning upprättas. Bolaget bör öka frekvensen på sina delårsbokslut för att i tid kunna avgöra om kontrollbalansräkning ska upprättas. Med hänsyn till den extrema osäkerhet som gäller för närvarande så är risken för att tillgångar tas upp till fel värden i kontrollbalansräkningen extra hög vilket måste iakttas. Här bör påminnas om att vägledning finns i FAR:s rekommendation RedR 2 Kontrollbalansräkning. I detta sammanhang kan redovisningskonsulten också behöva ge vägledning om konsekvenserna av att inte upprätta kontrollbalansräkning i tid. Vidare kan redovisningskonsulten behöva vägleda kunden i reglerna för att genomföra en rekonstruktion.

Styrelsens förslag till vinstutdelning – vad gäller om händelser efter avgivandet av årsredovisningen medför sämre möjligheter till utdelning än när styrelsen skrev under årsredovisningen? Kan styrelsen då ta tillbaka förslaget och ersätta med ett annat?

Styrelsens förslag ska vara förenligt med kapitalskyddsreglerna i aktiebolagslagen. Det är möjligt för en styrelse att fram till och med stämman helt dra tillbaka sitt förslag till utdelning. Något nytt motiverat yttrande behövs då inte. Om styrelsen sänker förslaget på utdelningsbelopp är det FAR:s rekommendation att styrelsen upprättar ett nytt motiverat yttrande (ABL 18 kap. 4 §). Om redovisningskonsulten får kännedom om nya företagsspecifika omständigheter och baserat på erforderligt underlag kan bedöma att utdelningsförslaget i årsredovisningen inte kommer att rymmas inom vad som på stämman är tillgängligt för utdelning bör redovisningskonsulten föra en dialog med styrelsen och påpeka de försämrade möjligheterna till utdelning.

En annan fråga som ställs med anledning av vinstutdelningar är om styrelsen respektive aktieägare efter stämman kan ta tillbaka ett beslut om utdelning. Denna fråga belyser Carl Svernlöv och Fredrik Ljung i en artikel i Balans.