Lagrådsremiss nalkas kring ny rapporteringsplikt

2019-09-19 16:03

Snart klarnar läget kring ny rapporteringsplikt för skatterådgivare. I november ska propositionen om en sådan riksdagsbehandlas, vilket innebär att en lagrådsremiss kan vara klar redan i början av oktober.

Sedan tidigare står det klart att Sverige, enligt ett EU-direktiv, ska införa rapporteringsplikt, alltså skyldighet för skatterådgivare att lämna uppgifter till myndigheterna vid misstänkta internationella skattearrangemang.  Regeringen vill gå längre än EU-direktivet och föreslår även krav på nationell uppgiftsskyldighet rörande skattearrangemang vid transaktioner inom Sverige.

Av tidsplanen för höstens propositioner framkommer att riksdagsbehandlingen av en proposition rörande rapporteringspliktiga arrangemang ska ske i november. Det innebär att en lagrådsremiss kan vara klar redan i början av oktober. Finansdepartementet har valt att inte kommentera tidsplanen.

– Tidigare har det varit väldigt otydligt hur förslaget om en framtida rapporteringsplikt för skatterådgivare vid inhemska transaktioner ska utformas. Därför följer FAR med stort intresse upp lagrådsremissen. säger Karin Apelman, generalsekreterare för FAR.

EU-direktivet avser endast rapporteringsskyldighet vid internationella skattearrangemang och är inte avsett att tillämpas nationellt.

– Rapporteringsskyldighet för inhemska transaktioner bör inte införas och den gränsöverskridande delen bör inte regleras hårdare än EU-direktivet kräver. Företag bör däremot överväga att införa en mer transparent redovisning av sina skattepolicys, säger Hans Peter Larsson, skatteexpert på FAR.

Förslaget om rapporteringsplikt påverkar mer än 25 000 rådgivare och 1,5 miljoner juridiska och fysiska personer. Tidigare har det talats om uppemot en halv miljon kronor i böter för underlåtande att lämna upplysningar.

När betänkandet Rapporteringspliktiga arrangemang, SOU 2018:91, lades fram, fick det kritik för att vara vagt utformat och för att det är otydligt vilken form av upplysningar som ska lämnas, av vem eller om vad.

– En inhemsk rapporteringsplikt skapar en osäkerhet kring vad som ska rapporteras och vad som är tillåten skatterådgivning. Därutöver innebär förslaget en ökad arbetsbörda för hela näringslivet och för myndigheter som behöver samla in och granska alla uppgifter, säger Karin Apelman.

I ett tidigare remissvar har FAR pekat på att en inhemsk rapporteringsplikt riskerar att leda till ökad rättsosäkerhet, stigande administrativ börda samt ökade kostnader för regelefterlevnad som inte är försvarbara.

FAR konstaterade i sitt remissvar i våras även att ”Det är sällan en utredning får så kraftig kritik av sina egna experter. På denna måste regeringen ta fasta i den fortsatta beredningen av förslaget”.

En allvarlig brist med förslaget är att begreppet skattearrangemang inte har varit definierat i lagtext. Risken är, ifall Skatteverket får i uppgift att lämna föreskrifter om vad som gäller, att det öppnar för en medvetet vag utformning av lagtexten, vilket kan skapa ytterligare rättsosäkerhet.

Även andra remissinstanser har riktat kritik mot förslaget, däribland Uppsala universitet, Stockholms universitet, Regelrådet, NNR, Näringslivets regelnämnd, Kammarrätten i Sundsvall, Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Malmö, Domstolsverket, Sveriges advokatsamfund, Srf Konsulterna och LRF.

FAR:s  kritik mot bristerna i förslaget:

  • Ökat krångel och dramatiskt ökade kostnader för regelefterlevnad.
  • Stor rättsosäkerhet. Reglerna är medvetet vagt utformade och sanktionerade av avgifter på upp till 500 000 kronor om upplysning inte lämnas. Vagheten gäller vad upplysning ska lämnas om, vem som ska lämna den och vad ett råd är.
  • Begreppet arrangemang måste tydligt definieras i lagtexten så att det enbart träffar aggressiva skatteupplägg. Det är en rättssäkerhets- och regelbördefråga.
  • Konkurrensneutralitet måste råda mellan rådgivare av olika slag.

Text: Martin Wallström
martin.wallstrom@far.se