Höstbudgeten – förslagen som påverkar branschen

2019-09-19 15:32

Regeringens höstbudget innehåller utöver slopandet av värnskatten inga genomgripande systemförändringar, men däremot ett antal förslag som påverkar branschen.

Regeringens höstbudget, som är en del av januariöverenskommelsen mellan S, MP, L och C, innehåller inte några radikala förändringar. Den översyn av 3:12-reglerna som aviserades i samband med januariöverenskommelsen nämns exempelvis inte i budgetpropositionen. Inte heller innehåller budgetpropositionen några ytterligare detaljer om bankskatten, som regeringen har föreslagit ska träda i kraft 2022.

– Höstbudgeten ger sammantaget en splittrad bild av att alla partierna som är med i januariöverenskommelsen har fått med sig något. Det är visserligen positivt att värnskatten äntligen slopas, men de stora dragen saknas och det aviseras inte någon ny skattereform. Följden blir att skattesystemet blir svårare att tillämpa och mer kostnadskrävande, säger Hans Peter Larsson, skatteexpert på FAR.

Däremot innehåller budgetpropositionen ett antal förändringar som påverkar företagen. Slopandet av värnskatten i januari 2020 är till storleken det mest omfattande förslaget. Det belastar budgeten med en kostnad på drygt 6 miljarder kronor. Regeringen skriver att: ”Den långsiktiga självfinansieringsgraden för reformen bedöms ligga nära 100 procent”.

I budgetpropositionen föreslås även en utflyttningsskatt i enlighet med EU-direktivet mot undandragande av skatt som ska genomföras senast i slutet av året och börja tillämpas 1 januari 2020. Regeringen har för avsikt att senare lämna mer detaljerade förslag om både reglerna för utflyttningsbeskattning och för anstånd.

Regeringen går även vidare med ett tidigare förslag om att höja taket vid bostadsförsäljningar till 3 miljoner kronor från och med 1 juli 2020 för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.

Under 2020 blir det även klart vilka skatter som kommer att sänkas i den gröna skatteväxlingen, där skatten sänks på arbete och miljöskatterna höjs, och där 3,48 miljarder kronor har budgeterats inför nästa år. 1 maj 2020 införs en skatt på förbränning av avfall och på plastkassar, som beräknas ge 2,8 miljarder kronor per år i skatteintäkter. Samtidigt justeras skatten på drivmedel, så att skatten vid pump, utöver stigande KPI-index, inte ökar 2020.

Inom det så kallade FoU-avdraget aviserar regeringen en förstärkning av avdragsmöjligheterna för forskning och utveckling, där arbetsgivaravgifterna sänks för personal inom forskning och utveckling i företag. Förslaget ska införas i april och innebär en sänkning av skatten på 670 miljoner kronor.

Regeringen föreslår även ett ingångsavdrag från 1 juli 2020, som ska göra det attraktivare att anställa personer står utanför arbetsmarknaden sedan en längre tid, däribland personer som saknar högre utbildning, långtidsarbetslösa och nyanlända utan uppehållstillstånd. Under våren presenteras detaljerna i ingångsavdraget som innebär reducerade arbetsgivaravgifter under de första två åren av en anställning.

Från 1 januari 2020 sänks reklamskatten, samtidigt som gränsen för skyldighet att redovisa ökas till 100 000 kronor. Samma datum införs krav på elektronisk betalning av rut- och rot-arbeten. Inkomstskatten sänks för personer över 65 år, vilket gäller månadsinkomster från 17 000 kronor till 115 000 kronor och det sker genom en höjning av grundavdraget. Samtidigt införs sänkt inkomstskatt för personer i Norrland och nordvästra Svealand, i stödområdena A och B1.

Förslagen väntas leda till att skatteintäkterna minskar med 13,11 miljarder kronor 2020. Skatteverket föreslås samtidigt få ökade anslag med 152 miljoner kronor för 2020 och 60 miljoner kronor under kommande år, för att myndigheten ska ha tillräckliga resurser för att hantera de förändringar som vissa av förslagen innebär.

Text: Martin Wallström
martin.wallstrom@far.se