Ettikkod

Långvariga relationer med en revisionskund som inte är företag av allmänt intresse – några kompletteringar

2019-03-17 11:10

I Balans nummer 5 2018 uppmärksammades att IESBA (International Ethics Board for Public Accountants som är IFAC:s organ för etikfrågor) har uppdaterat sina regler om oberoende vid långvariga relationer med revisionskunder. Artikeln har gett upphov till frågor från ett flertal revisorer när det gäller förändringarna för revisorer i företag som inte är av allmänt intresse. FAR:s policygrupp för etik följer därför upp den tidigare artikeln med några kompletteringar.

Att IESBA valt att öka tyngdpunkten på just denna regel är naturligtvis inte en slump. Revisorn har en central roll att fylla och det är viktigt att slå vakt om förtroendet för revisorns ställning. I kölvattnet av fallissemang som från tid till annan dyker upp både i Sverige och utomlands framkommer ibland ett ifrågasättande av revisorns oberoende utifrån de hot som kan emanera från ekonomiska intressen relaterade till olika tilläggsuppdrag utanför revisionen men också hot relaterade till att revisorn innehaft uppdraget under lång tid. Det senare skulle i någon bemärkelse kunna sägas vara ett hot ”in appearance”, dvs. bara det faktum att en utomstående kan notera att revisorn innehaft uppdraget under lång tid skulle kunna utgöra ett signifikant hot mot revisorns oberoende, detta utan att det behöver föreligga något hot mot oberoendet ”in fact”.

Det finns anledning att först framhålla några förhållanden som inte är förändrade, bland annat att Etikkoden alltjämt – vilket alltså även gäller för de uppdaterade reglerna – bygger på att revisorn gör en oberoendeanalys i enlighet med det principbaserade regelverket. Kärnan i detta regelverk är att revisorn ska bedöma om det föreligger hot mot oberoendet och i så fall bedöma styrkan i hotet eller hoten. Baserat på denna analys överväger sedan revisorn om hotet eller hoten kan reduceras med motåtgärder och i sådant fall vilken/vilka motåtgärder som kan vara relevanta i förhållande till identifierade hot. Bedömningen ska vara professionell och avse hur en omdömesgill och informerad tredje man skulle bedöma omständigheterna i det enskilda fallet. Denna bedömning kan ytterst resultera i att revisorn gör bedömningen att hon eller han inte kan kvarstå som revisor i uppdraget, men kan också resultera i att revisorn bedömer att det finns relevanta motåtgärder som kan vidtas som medför att hon eller han kan kvarstå i uppdraget.

De hot som de uppdaterade reglerna pekar ut är inte heller några nyheter. Egenintressehotet är detsamma och innebär att ett ekonomiskt eller annat intresse på ett otillbörligt sätt påverkar revisorns omdöme eller uppträdande. Likaledes är vänskapshotet detsamma. Detta hot avser i korthet att en revisor på grund av lång eller nära relation med en kund är alltför välvilligt inställd eller alltför tolerant gentemot kunden.

Med denna bakgrund anser Policygruppen för etik att de uppdaterade reglerna ansluter till de grundläggande principer som redan tidigare är gällande. Däremot innebär uppdateringen ett ökat fokus på dessa hot och detta är i sig en väsentlig förändring. En första återkoppling till dem som har ställt frågor är alltså att uppdateringarna ligger väl i linje med de principer som sedan tidigare gäller enligt Etikkoden.

Den andra återkopplingen får med den utgångpunkten avse just egenintressehotet och vänskapshotet vid långvariga uppdrag – ett förtydligande av att en revisor som har långvariga uppdrag behöver göra en analys av betydelsen av dessa hot och dokumentera denna analys tillsammans med vidtagna motåtgärder i förekommande fall. Exempel på omständigheter som kan vara av betydelse för bedömningen har utökats genom uppdateringen. Sådana omständigheter utgörs bl.a. av hur länge revisorn har innehaft uppdraget, hur omfattande kontakterna med kunden är, om kontakterna sträcker sig bortom vad som fordras för uppdragets fullgörande, om kunden har bytt företrädare och komplexiteten i revisionen. Exakt vilka omständigheter som är relevanta i det enskilda fallet respektive vad de ska anses innebära avseende dessa hot är en fråga för revisorns professionella omdöme.

Policygruppens tredje återkoppling avser att revisorn alltjämt ska göra en bedömning av om omständigheterna innebär att revisorn behöver vidta motåtgärder och vilka motåtgärder som i sådant fall är relevanta. Exempel på motåtgärder kan vara att tillföra eller byta medarbetare i uppdraget, låta en medarbetare som inte ingår i teamet granska hela eller delar av utfört arbete eller genomföra återkommande kvalitetskontroller. Revisorn på en mindre revisionsbyrå kan exempelvis överväga att anlita en utomstående revisor för att kvalitetsgranska dessa uppdrag. Detta är exempel på motåtgärder som kan vara relevanta för att eliminera identifierade hot och även denna bedömning är en fråga för revisorns professionella omdöme. Sedan kommer ytterst den goda yrkesseden inom detta område att avgöras genom Revisorsinspektionens prövning.

Enligt ISQC 1 (punkt 25) ska revisionsföretaget fastställa riktlinjer och rutiner som anger kriterier för att avgöra behovet av motåtgärder för att minska vänskapshot till en godtagbar nivå när man använder samma överordnade personal vid bestyrkandeuppdag under en lång tidsperiod. Policygruppen för etik noterar att det bland de större revisionsföretagen som ingår i internationella nätverk finns en rörelse mot interna regler som tar sikte just på hotet från långvariga kundrelationer. Sådana interna riktlinjer kan till exempel innehålla tidsgränser som motverkar att en och samma revisor inte sitter för länge som ansvarig för ett och samma uppdrag. Hur långtgående denna utveckling kan bli återstår att se.

Ett ytterligare perspektiv på frågan är naturligtvis hur kundföretaget ser på de oberoendehot som förknippas med att ha en långvarig relation med sin revisor. Det här gäller sannolikt främst större privatägda företag, ofta med betydande internationell verksamhet och där också kredit¬givare finns med bland intressenterna. Verksamhetens karaktär/inriktning kan också spela roll för företagets bedömning.

Avslutningsvis avser Policygruppen för etik att inom ramen för den årliga översynen av rekommendationer och uttalanden överväga om det behövs ytterligare vägledning till stöd för de bedömningar som revisorn behöver göra i anledning av de uppdaterade reglerna.

FAKTA
IESBA (International Ethics Standards Board for Public Accountants) är det organ inom den internationella branschorganisationen IFAC som utvecklar internationella standarder för revisions- och redovisningsbranschen. http://www.ethicsboard.org/

Som medlem IFAC har FAR åtagit sig att verka för att FARs medlemmar följer IESBAs Etikkod (Code of Ethics for Professional Accountants), Etikkoden. Etikkoden är det ledande internationella yrkesetiska regelverket för branschen.

De nya reglerna finns i Etikkoden, avsnitt 540 

FAR har även sammanfattat de nya reglerna i EtikU 13 Revisorsrotation