2021-04-19
Kunskap

Hållbarhet - ramverk, regelverk och standarder

Hållbarhet är ett brett område som behöver definieras och sättas i sammanhang för att vara relevant. Det omfattar miljö, sociala frågor (som exempelvis mänskliga rättigheter och arbetsmiljö), företagens roll och påverkan i samhället, antikorruption och naturligtvis ekonomi.

Inom området hållbarhet finns det många begrepp, ramverk, regelverk och standarder samt ett flertal pågående initiativ. Det kan därför vara svårt att få en överblick över området och de förändringar som pågår går i varandra.

FAR förklarar här i korthet hur det hänger ihop, olika begrepp och ger en bakgrund till det som direkt berör revisions- och rådgivningsbranschen.

FN:s globala mål

År 2015 enades FN:s medlemsländer om att definiera 17 globala mål som ska bidra till en socialt, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling. De benämns SDG, vilket står för Social Development Goals, och på svenska används begreppet Globala målen. Syftet är att utrota fattigdom, stoppa klimatförändringarna och skapa fredliga och trygga samhällen. Det finns 169 delmål under 17 olika områden som företag kan använda i sitt hållbarhetsarbete, vilket många företag har gjort. Målen ingår i FN:s Agenda 2030 och ska vara uppnådda 2030.

Sveriges regering har i sin handlingsplan för att Sverige ska nå målen identifierat hållbart näringsliv och hållbara företag som en viktig faktor.

EU:s färdplan för en hållbar ekonomi

EU:s gröna giv – Green Deal – är EU:s färdplan för en hållbar ekonomi i EU för att genomföra FN:s Agenda 2030. Den omfattar bland annat olika initiativ för att mobilisera kapital för hållbara, gröna investeringar. Nedan listas några exempel på aktiviteter med stor påverkan på revision- och rådgivning inom EU, befintliga, pågående och kommande:

  • Non Financial Reporting Directive, NFRD/Corporate Sustainable Reporting Directive, CSRD
    • Direktivet om rapportering av icke finansiell information gäller redan i dag och innehåller krav på vissa företag att ta fram en hållbarhetsrapport. EU-kommissionen har antagit ett förslag till direktiv om förändrad hållbarhetsrapportering, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), vilket innebär förändring och uppdatering av de befintliga rapporteringskraven i Non Financial Reporting Directive, NFRD. I Sverige ligger NFRD till grund för kraven på hållbarhetsrapportering enligt Årsredovisningslagen. Det handlar om att ge redogörelse för miljörelaterade och sociala frågor, respekt för mänskliga rättigheter samt motverkande av korruption. Klimatrelaterad information kan exempelvis redovisas enligt de rekommendationer som getts ut av TCFD, Task Force on Climate-related Financial Disclosures.
  • Disclosureförordningen
    • Trädde i kraft 2019 och ska i huvudsak börja tillämpas i mars 2021. Lagen träffar institutionella investerare och kapitalförvaltare och handlar om transparens och informationsgivning kring de globala målen (ESG).
  • Taxonomiförordningen
    • Gäller från 2021 och tillämpas från 2022, och kräver att finansmarknadsaktörer som erbjuder ”gröna” eller ”miljömässigt hållbara” finansiella produkter ska informera om i vilken utsträckning de kan klassas som gröna investeringar enligt EU:s taxonomi (se nedan).
  • EU:s taxonomi för hållbara investeringar
    • Ett klassificeringssystem för att skapa jämförbarhet på finansmarknaden när det kommer till gröna investeringar. Påverkar större företag och gäller från 2021. Täcker in sex miljömål (i första hand de två klimatmålen). För att klassificeras som miljömässigt hållbart ska en verksamhet bidra väsentligt till minst ett av målen samtidigt som den inte väsentligt ska skada något av de andra målen:
      • Minska klimatutsläpp
      • Klimatanpassning
      • Vatten och marina resurser
      • Cirkulär ekonomi
      • Föroreningar
      • Skydd av ekosystem

Andra samlingsbegrepp

Ett annat uttryck som ofta förekommer är ESG – Environmental, Social, Governance – som används av investerare och finansinstitutioner för att beskriva vilka kvalitativa aspekter kopplade till miljö, arbetsförhållanden och affärsetik som vägs in före beslut om investeringar i företag. Investerarna efterfrågar också NFI – Non Financial Information, det vill säga mer och ökad förståelse för den icke finansiella informationen, den information som inte fångas upp i alla de regelverk som finns kring finansiell rapportering.

Ytterligare ett uttryck är CSR – Corporate Social Responsibility, det ansvar företag har för påverkan i samhället. CSR är en process att integrera mänskliga rättigheter, miljö, socialt ansvar, anti-korruption i strategi och verksamhet.

Initiativ / standarder m.m. inom rapportering av hållbarhet

  • GRI – Global Reporting Initiative
    • En av de vanligaste standarderna som används för hållbarhetsredovisning.  Har funnits i flera år och utvecklats successivt.
  • TCFD – (Task Force on Climate-related Financial Disclosures
    • Ett ramverk för att rapportera klimatrelaterad information.
  • EFRAG – European Financial Reporting Advisory Group
    • Tittar på en gemensam standard för hållbarhetsrapportering inom EU.
  • IOSCO – International Organization of Securities Commissions
    • Internationell organisation för värdepapperstillsyn, där svenska Finansinspektionen ingår, har uttalat önskan om att öka hastigheten i att harmoniera hållbarhetsstandards.
  • SEC – Securities and Exchange Commission
    • Amerikansk myndighet som övervakar värdepappershandeln, har förstärkt sina regler för att möta rapportering kring humankapital
  • IFRS Foundation
    • Utvecklar internationella redovisningsstandards för stora bolag, avser att utveckla en global standard för hållbarhetsrapportering. IFRS står för International Financial Reporting Standards.
  • SASB – Sustainability Accounting Standards Board och IIRC
    • International Integrated Reporting Council offentliggjorde i slutet av 2020 planer att gå samman och bilda VRF – The Value Reporting Foundation i syfte att utveckla ett gemensamt ramverk för hållbarhetsrapportering
  • World Economic Forum
    • Ramverk för rapportering. År 2017 uttalade 140 globala företagsledare inom ramen för det stora nätverket World Economic Forum (WEF) en vilja att anpassa sina verksamheter till FN:s globala mål. Det bygger på en samsyn i att långsiktigt värde skapas mest effektivt genom att ett företag möter alla sina intressenters intressen. För att hitta ett gemensamt sätt att mäta hållbart värdeskapande genomfördes under 2020 ett projekt som mynnade ut i ett ramverk för hur företag kan rapportera om miljö, sociala aspekter och styrning av verksamheten. Bakom ramverket ligger de fyra stora globala revisionsföretagen Deloitte, EY, KPMG och PwC samt Bank of America och WEF. Projektet mynnade ut i rekommendationer av några universella mått som fungerar för alla typer av företag. Kriterier för måtten var att de skulle överensstämma med existerande ramverk och standards, vara betydelsefulla för långsiktigt värdeskapande, vara genomförbara och kunna verifieras och intygas.
    • De rekommenderade måtten står på fyra pelare som harmonierar med FN:s globala mål och möter investerarnas efterfrågan och berör, med exempel:
      • Principles of Governance (ledning/styrning) 
        • Företagets ändamål, ledning och styrning, etik och riskhantering
      • Planet (miljö) 
        • Klimatförändring (utsläpp, klimatpåverkan), mark och miljö, färskvatten
      • People (människor)
        • Mänskliga rättigheter, hälsa och säkerhet, kompetensutveckling
      • Prosperity (framgång)
        • Arbetsförhållanden, ekonomiska bidrag till samhället, bidrag till finansiella investeringar, innovationer, skatt

Hållbarhetsrapportering i Sverige

I Sverige finns ramverk och standarder för hållbarhetsrapportering:

  • Hållbarhetsrapport
    • Lagstadgade rapporten enligt ÅRL 6 kap 10 §
  • RevR 12
    • FAR:s rekommendation för revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten, innehåller vägledning och exempel
  • Hållbarhetsredovisning
    • Frivilligt upprättad hållbarhetsredovisning, behöver inte göras enligt särskilt ramverk eller standard. Kan välja att översiktligt granskas
  • RevR 6
    • FAR:s rekommendation för revisorns bestyrkande av hållbarhetsinformation, innehåller vägledning och exempel