FAQ

FAR:s medlemskap

När kan jag ta del utav mina medlemsförmåner?

Du kan ta del utav dina medlemsförmåner så fort du har fått en bekräftelse om beviljad medlemsansökan.

Om jag vill avsluta mitt medlemskap, hur gör jag då?

Du avslutar ditt medlemskap genom att mejla medlem@far.se

Vad ingår i mitt FAR-medlemskap?

Innehållet i ditt medlemskap beror på ifall du är ordinarie-, bas- eller studentmedlem i FAR. 
Här kan du läsa mer om innehållet för respektive medlemskap; ordinarie medlemskapbasmedlemskap och studentmedlem

En person har slutat hos oss – hur gör jag?

Mejla information med personens namn till medlem@far.se  

Kan jag dela upp min medlemsavgift?

Nej. 

Hållbarhetsrapportering enligt ÅRL

Vilka ska upprätta en hållbarhetsrapport i enlighet med ÅRL?

De nya reglerna om hållbarhetsrapportering ska tillämpas av större företag. Det innebär att för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren ska mer än ett av följande kriterier vara uppfyllda:

  • medelantalet anställda ska ha uppgått till mer än 250
  • företagets balansomslutning ska ha uppgått till mer än 175 miljoner kronor
  • företagets nettoomsättning ska ha uppgått till mer än 350 miljoner kronor.

Alla företag, oavsett associationsform, som omfattas av ÅRL, ÅRKL och ÅRFL och som uppfyller storlekskriterierna ovan ska hållbarhetsrapportera.

Vilka ska upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen?

Följande företag ska upprätta hållbarhetsrapport för koncernen:

  • Moderföretag ska upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen om moderföretaget individuellt uppfyller mer än ett av kriterierna ovan.
  • Om moderföretaget har emitterat aktier eller skuldebrev som är upptagna till handel på en reglerad marknad ska koncernredovisning med en hållbarhetsrapport upprättas om koncernen uppfyller mer än ett av kriterierna ovan.
  • Om moderföretaget omfattas av ÅRKL och ÅRFL (kreditinstitut, värdepappersbolag, försäkringsföretag och finansiella holdingföretag) ska koncernredovisning med hållbarhetsrapport upprättas om koncernen uppfyller mer än ett av kriterierna ovan.

Har företagets typ av verksamhet någon betydelse för om hållbarhetsrapport ska upprättas eller inte?

När det gäller storlekskriterierna har företagets verksamhet betydelse för kreditinstitut, värdepappersbolag, försäkringsföretag och finansiella holdingföretag. För dessa verksamheter, liksom för noterade bolag, är det storlekskriterierna för koncernen som är avgörande för när hållbarhetsrapport ska upprättas. Utöver detta saknar företagets typ av verksamhet betydelse avseende kraven på att upprätta hållbarhetsrapport.

Omfattas företag som inte har någon nettoomsättning av reglerna, såsom bank- och försäkringsbolag, och i så fall när?

I 6 kap. 1 § första stycket ÅRKL anges att 6 kap. 10–14 §§ ÅRL ska tillämpas på kreditinstitut och värdepappersbolag. Samma skrivning finns i 6 kap. 1 § första stycket ÅRFL.

I 6 kap. 10 § ÅRL ställs tre kriterier upp. Om fler än ett av dessa är uppfyllda ska företaget hållbarhetsrapportera. Ett av dessa kriterier avser nettoomsättning, men om ett företag utan nettoomsättning uppfyller de andra två kriterierna ska det hållbarhetsrapportera.

Vad gäller frågan om ränteintäkter kan jämställas med nettoomsättning i paragrafens mening måste ett ställningstagande från FI inväntas.

Vilket språk ska hållbarhetsrapporten upprättas på?

Om hållbarhetsrapporten är en del av årsredovisningen ska rapporten upprättas på svenska. Om rapporten är en separat handling finns det inga språkkrav. Ett företag som är dotterbolag till ett utländskt moderbolag kan alltså tillgodoräkna sig moderbolagets hållbarhetsrapport även om den är upprättad på ett annat språk om denna uppfyller kraven i ÅRL och det finns förutsättning för dotterbolaget enligt lagen att tillgodoräkna sig moderbolagets hållbarhetsrapport.

Är en sammanhållen hållbarhetsrapport ett krav?

Det är inte ett krav att hållbarhetsrapporten utgör ett sammanhållet dokument. Det är styrelsen som ska avge en hållbarhetsrapport. Styrelsen har därför ansvaret för att definiera hållbarhetsrapporten. Definitionen av hållbarhetsrapporten bör således tydligt framgå i förvaltningsberättelsen.

Hur omfattande kan som minimum en hållbarhetsrapport vara? Vad krävs för att uppfylla miniminivån?

Som minimum ska hållbarhetsrapporten behandla de områden som anges i 6 kap. 12 § ÅRL. Det är inte rapportens omfattning som är det centrala. En
hållbarhetsrapport kan utgöras av ett relativt kortfattat dokument så länge skall-kraven uppfylls (se punkt 9 nedan).

Eftersom det är en “följa eller förklara”-lagstiftning innebär det att skall-kraven kan täckas genom att förklara varför ett skall-krav inte har redovisats.

Utöver reglerna i ÅRL, vad finns det för regler för upprättandet av hållbarhetsrapporten?

I dagsläget finns det inte något antaget bindande regelverk i Sverige för upprättande av en hållbarhetsrapport. Inte heller finns det någon rekommendation i förarbetena som säger om hållbarhetsrapporten ska följa ett visst regelverk.

Det mest vedertagna ramverket är GRI (Global Reporting Initiative). Ytterligare ramverk eller standarder är exempelvis FN:s Global Compact, ISO 26000, FN:s Guiding Principles Reporting Framework, Integrated Reporting <IR> m.fl. Hållbarhetsrapporten kan även innehålla hänvisningar till FN:s Globala mål.

Vad ska företaget rapportera på?

I enlighet med 6 kap. 12 § ÅRL ska hållbarhetsrapporten innehålla de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat samt konsekvenserna av verksamheten. Här ska en bedömning göras utifrån vad som bedöms vara väsentligt för företaget att rapportera.

De områden som företaget alltid ska rapportera är miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. I rapporten ska företaget beskriva dess affärsmodell, policydokument på områdena, resultatet av dessa policyer, väsentliga risker på områdena och hur dessa hanteras samt centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten.

För att styrelsen ska kunna göra en bedömning av vad företaget ska rapportera bör företaget involvera sina intressenter för att definiera väsentlighet ur ett hållbarhetsperspektiv.

Om något av områdena som företaget ska rapportera har bedömts vara inte väsentligt ska förklaringsgrunden till detta redovisas.

I förarbetena till lagen lämnas bland annat följande exempel på frågor som kan redovisas under respektive område:

  • Miljö – Företagets påverkan på miljön, det vill säga uppgifter om aktuella och förutsebara konsekvenser från företagets verksamhet på miljön. Här kan områden som hälsa och säkerhet, användning av mark, energianvändning, koldioxidutsläpp, vattenanvändning och luftföroreningar beaktas.
  • Sociala förhållanden och personal – Företagets arbete för att trygga sociala förhållanden och arbete med personalrelaterade frågor. Här kan rapporteringen avse åtgärder som har vidtagits för att säkra jämställdhet, tillämpning av arbetsrättslig skyddsreglering (såsom ILO, arbetsmiljöföreskrifter m.m.) samt dialog med lokalsamhället.
  • Respekt för mänskliga rättigheter – Information om åtgärder för att förhindra brott mot mänskliga rättigheter. Vägledning kan hämtas i till exempel. FN:s ramverk för företag och mänskliga rättigheter i vilket företags skyldighet att respektera mänskliga rättigheter finns preciserad.
  • Motverkande av korruption – Information om åtgärder mot korruption i företaget, såväl intern som extern korruption. Vägledning kan hämtas i Institutet Mot Mutors näringslivskod och FN:s globala program mot mutor och korruption.

Om ett företag har upprättat en GRI-redovisning, uppfyller denna då automatiskt lagkravet?

Ett företag kan välja att uppfylla lagkravet genom att upprätta en GRI-redovisning. Företaget måste då säkerställa att samtliga upplysningskrav som ingår i ÅRL har efterlevts. En GRI-redovisning uppfyller således inte automatiskt lagkravet.

Finns det rekommenderade indikatorer kopplade till miljö, sociala förhållanden och personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption?

Det saknas rekommenderade indikatorer kopplade till redovisningsområdena. Företag kan välja att använda sig av etablerade redovisningsriktlinjer där rekommenderade indikatorer rapporteras. Av hållbarhetsrapporten ska det tydligt framgå vilka riktlinjer som har använts.

Måste företaget redovisa data i form av siffror som resultat? Eller kan företaget göra det enbart i text?

Resultatindikatorer kan redovisas såväl genom kvantitativ som genom kvalitativ information. Det finns således inget generellt krav på sifferupplysningar.

På vilket sätt kan resultatindikatorer redovisas? Bör inte dessa vara desamma som de GRI-indikatorer företaget har identifierat?

Centrala resultatindikatorer kan, men måste inte, vara sifferupplysningar.

Det finns inget krav på att en redovisning ska vara upprättad enligt GRI. Det finns därmed inte heller något krav på att redovisade resultatindikatorer sammanfaller med de GRI-indikatorer som redovisas. Det är ändå naturligt att det finns en samstämmighet mellan indikatorerna när företaget upprättar en rapport enligt GRI.

Gäller krav på jämförelsetal för hållbarhetsdata?

I lagen eller av förarbetena till ÅRL framgår inte några krav på redovisning av jämförelseår.

I hållbarhetsredovisningssammanhang är praxis att redovisa årets data inklusive ett eller flera jämförelseår.

Hur beskrivs affärsmodellen med avseende på hållbarhetsaspekterna?

Beskrivningen av affärsmodellen kan vara kortfattad. Hållbarhetsinformationen ska åtminstone avse frågor om miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande
av korruption. I dessa frågor ska berörda företag lämna upplysningar om affärsmodell, policy, resultatet av policyn och risker förknippade med företagets verksamhet.

Detta skulle kunna innebära att beskrivningen av affärsmodellen uppfylls genom redovisning av DMA (Disclosures on management approach) i GRI-redovisningen.

Måste företaget ha en viss mängd nyckeltal eller räcker det med ett per väsentligt område?

Det saknas minimikrav avseende nyckeltal. Upplysningarna bör dock vara tillräckliga för att läsaren ska få en förståelse för företagets utveckling, ställning och resultat samt konsekvenserna av verksamheten.

Får företaget bestämma vilka nyckeltal de ska redovisa och måste dessa definieras?

Ja, av redovisningen bör tydligt framgå hur nyckeltal har definierats. Nyckeltal bör vara konsekventa och jämförbara över åren.

Om hållbarhetsrapporten är skild från årsredovisningen, vad ska styrelsen skriva på?

Styrelsen, eller företagets ansvariga ledningsorgan, har ett ansvar för hållbarhetsrapporten oavsett format. Det finns däremot inget krav på att styrelsen ska skriva under hållbarhetsrapporten om hållbarhetsrapporten
är skild från årsredovisningen.

Kan en tredje part som inte är stämmovald revisor lämna ett uttalande om hållbarhetsrapporten?

Det är den valda revisorn som ska lämna ett yttrande om huruvida hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med ÅRL:s mening.

Detta innebär att även om bolagets hållbarhetsredovisning har granskats av en tredje part som inte är vald revisor så kan denna inte lämna ett yttrande om huruvida hållbarhetsrapporten i enlighet med ÅRL.

Vad innebär kravet på att revisorn ska uttala sig om huruvida en rapport har upprättats eller inte?

Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida en hållbarhetsrapport har upprättats eller inte. Revisorn är alltså inte skyldig att göra någon granskning av rapportens innehåll. Rapporten måste dock bli föremål för genomgång i sådan omfattning att revisorn kan konstatera att den i verklig mening utgör en sådan rapport som regleras i lagen. Att rapporten benämns hållbarhetsrapport är inte tillräckligt. Hållbarhetsrapporten är, i likhet med bolagsstyrningsrapporten, således undantagen från kravet på revision.

Behöver revisorn ta ställning till om de områden företaget har valt att rapportera faktiskt är de mest väsentliga?

Det finns inget krav på att revisorn ska ta ställning till om de områden företaget har valt att rapportera faktiskt är de mest väsentliga. Ett grundläggande krav på rapporteringen är att den ska vara rättvisande
och balanserad, och det får alltså inte åsidosättas. Det är styrelsen, eller företagets ansvariga ledningsorgan, som ansvarar för upprättandet
av hållbarhetsrapporten och även bedömningen av om aktuella upplysningar ska utelämnas ur hållbarhetsrapporten. Bedömningen måste vara motiverad. Det finns inget krav på att ta in motiveringen i hållbarhetsrapporten.

Hur ska revisorn uttala sig om hållbarhetsrapporten, vad ska uttalandet innehålla och var ska det ligga?

FAR kommer under 2017 i RevU 16 att utarbeta en mall för uttalandet. Uttalandet från revisorn hanteras på motsvarande sätt som revisorns uttalande avseende bolagsstyrningsrapporten.

Vilka företag ska enligt ÅRL rapportera om mångfaldspolicy?

Upplysningar om mångfaldspolicy gäller noterade bolag som också omfattas av de i lagen ställda kraven på hållbarhetsrapportering.

Vad menas med en mångfaldspolicy för styrelsen?

Det saknas för närvarande preciserade regler om mångfaldspolicy. Det finns således inga föreskrifter i direktivet om vilket bolagsorgan som ska upprätta policydokumentet eller hur policyn ska tillämpas vid till exempel val av styrelseledamöter.

Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla uppgifter om bolagets mångfaldspolicy när det gäller sammansättningen i styrande organ, målet med policyn, hur den har genomförts och resultatet av genomförandet.

Vilken mångfaldspolicy är det som ska redovisas i hållbarhetsrapporten – är det en policy som avser styrelsen och/eller företaget i övrigt?

Det är den policy som avser styrelsen som lagtexten syftar på.

Om ett utländskt moderbolag upprättar en hållbarhetsrapport, måste då ett svenskt större dotterbolag upprätta en hållbarhetsrapport?

Nej, under förutsättning att moderföretagets hållbarhetsrapport uppfyller vad som krävs i fråga om innehåll och offentliggörande i 6 kap. 10 § ÅRL. Detta gäller oavsett om moderbolaget har sitt säte inom EU eller utanför EU/EES.

Den som inte upprättar någon hållbarhetsrapport ska upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift om namn, organisations- eller
personnummer och säte för det överordnade moderföretag som upprättar hållbarhetsrapporten för koncernen.

Kan ett dotterbolag hänvisa till en hållbarhetsrapport för koncernen som ännu inte har avlämnats?

Nej, hållbarhetsrapporten i koncernen ska avlämnas samtidigt som det berörda dotterbolaget avlämnar sin årsredovisning för att revisorn ska kunna bedöma om den är avlämnad eller inte.

När ska hållbarhetsrapporten offentliggöras?

När företaget väljer att upprätta en hållbarhetsrapport skild från årsredovisningen ska rapporten offentliggöras, antingen tillsammans med förvaltningsberättelsen eller på företagets webbplats. En precis hänvisning till sidan där rapporten finns tillgänglig ska framgå av förvaltningsberättelsen, så att informationen lätt går att hitta. Det senare ska ske inom sex månader från balansdagen och en hänvisning ska då göras i förvaltningsberättelsen. I praktiken utesluter det att publicering på webbplatsen sker senare än den dag årsredovisningen offentliggörs.

Var och hur ska rapporten offentliggöras?

Om rapporten är en del av förvaltningsberättelsen ska den offentliggöras tillsammans med årsredovisningen. Om hållbarhetsrapporten har upprättats separat från årsredovisningen ska detta anges i förvaltningsberättelsen.

Går det att hänvisa till en hållbarhetsrapport som inte är upprättad av en juridisk person?

En hållbarhetsrapport ska avlämnas av en juridisk person. Styrelsen för den juridiska personen är ansvarig för hållbarhetsrapporten.

Kan hänvisning göras till en hållbarhetsrapport där ägargemenskap saknas?

Det är inte möjligt att hänvisa till en hållbarhetsrapport som upprättas av ett bolag där ägargemenskap saknas, t.ex. ett bolag som har franchiseavtal där det finns en hållbarhetsrapport hos franchisekedjan.

Ett sätt att hantera denna frågeställning är att bolaget i fråga i sin egen rapportering använder tillämpliga delar av den gemensamt upprättade hållbarhetsrapporten. Formellt är det respektive bolag som ska avlämna hållbarhetsrapporten.

Måste moderbolagets hållbarhetsrapport ha samma räkenskapsår som dotterbolagets för att dotterbolaget ska kunna hänvisa till moderbolagets hållbarhetsrapport?

För att ett dotterbolag ska kunna hänvisa till en hållbarhetsrapport för koncernen är utgångspunkten att koncernens hållbarhetsrapport har samma räkenskapsår som dotterbolaget.

Om dotterbolagets balansdag ligger mindre än tre månader före eller efter moderbolagets balansdag finns möjlighet att i vissa fall tillämpa 7 kap. 10 § ÅRL avseende hantering av olika räkenskapsår. Bedömning bör dock göras i det enskilda fallet.

Kan ett dotterbolag hänvisa till det tidigare moderbolagets hållbarhetsrapport om det efter räkenskapsårets slut har sålts och ingår i en annan koncern?

Om det sålda dotterbolaget ingår i den finansiella koncernredovisningen, är utgångspunkten att även information om dotterbolaget har inkluderats i koncernens hållbarhetsrapport, varför hänvisning bör kunna ske.

Hållbarhetsrapport för koncernen saknas: Hur ska ett dotterbolag som ingår i en större koncern göra avgränsningar avseende koncernens väsentliga hållbarhetsfrågor?

Då ett svenskt dotterbolag som ingår i en större utländsk koncern träffas av kravet på hållbarhetsrapport, ska hållbarhetsrapporten ha en sådan omfattning att bolagets affärsmodell och roll i värdekedjan tydligt framgår. Bolaget förväntas därmed kunna redogöra för konsekvenserna av den svenska verksamheten. Det är även önskvärt att det svenska bolaget på en övergripande nivå redogör för de mest centrala frågeställningarna i koncernen.

Kan ett dotterbolag hänvisa till ett moderbolags hållbarhetsrapport om moderbolagets hållbarhetsrapport offentliggörs efter att dotterbolagets årsredovisning offentliggörs?

När ett dotterbolag offentliggör sin årsredovisning och hållbarhetsrapport ska även moderbolagets hållbarhetsrapport ha offentliggjorts. Vid tveksamheter ska bekräftelse på att moderbolagets hållbarhetsrapport har offentliggjorts inhämtas.

Vad avses med ”de två senaste räkenskapsåren”?

I enlighet med ÅRL ska en hållbarhetsrapport upprättas om företaget uppfyller mer än ett av tre villkor ”för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren”. Härmed avses de två räkenskapsår som närmast föregår det räkenskapsår för vilket hållbarhetsrapport ska upprättas. Exempel: För räkenskapsår som sammanfaller med kalenderår 2018 ska kriterierna i 6 kap. 10 § ÅRL vara uppfyllda för räkenskapsåren 2016 och 2017 för att krav på hållbarhetsrapport ska föreligga.

Vad innebär reglerad marknad?

Begreppet reglerad marknad används såväl i förarbetena till ÅRL:s krav på hållbarhetsrapport som i samband med kravet på mångfaldspolicy.

  • När begreppet reglerad marknad används i samband med kravet på hållbarhetsrapport avses såväl aktier som skuldebrev som är noterade på en reglerad marknadsplats. Med reglerad marknadsplats avses i dagsläget Nasdaq Stockholm, Nordic Growth Market (NGM Equity) samt Nordic Growth Market (Nordic Derivatives Exchange – XNDX).
  • När begreppet reglerad marknad används i samband med mångfaldspolicyn avses endast aktier som handlas på en reglerad marknadsplats.

Ska revisorn kontrollera att en från årsredovisning avskild hållbarhetsrapport har offentliggjorts?

Som ett led i förvaltningsrevisionen ska revisorn kontrollera att hållbarhetsrapporten har offentliggjorts även då hållbarhetrapporten utgör en från årsredovisningen avskild handling. Denna granskning görs efterföljande räkenskapsår.

Ska revisorns yttrande avseende hållbarhetsrapport offentliggöras?

Revisorns yttrande om hållbarhetsrapporten ska fogas till hållbarhetsrapporten och dessa ska därmed även offentliggöras tillsammans.

Vad händer om bolaget inte upprättar en hållbarhetsrapport?

Om en hållbarhetsrapport trots lagkrav inte alls upprättas ska revisorn upplysa om detta genom följande uttalande: En hållbarhetsrapport har inte upprättats. Detta uttalande lämnas i ett separat avsnitt i revisionsberättelsen (jämför FAR:s rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten, exempel 3.3). Någon annan upplysning eller anmärkning om förhållandet lämnas inte. Uttalandet påverkar inte revisorns övriga uttalanden i revisionsberättelsen.

Hur ska centrala resultatindikatorer redovisas?

Resultatindikatorer kan redovisas antingen kvalitativt eller kvantitativt. En rekommendation är att resultatindikatorer presenteras kvantitativt tillsammans med jämförelseår. God sed avseende hållbarhetsinformation är att tillsammans med utfall även redovisa mål på medellång och lång sikt.

Ska en väsentlighetsanalys presenteras inom ramen för hållbarhetsrapporten?

Hållbarhetsrapporten ska återspegla konsekvenserna av verksamheten. Konsekvenserna beskrivs lämpligen genom att en presentation görs av de för verksamheten mest väsentliga rågorna, vilket åskådliggörs i en väsentlighetsanalys.

Är det någon skillnad mellan sociala förhållanden, personal och mänskliga rättigheter?

Sociala förhållanden kan omfatta såväl personalfrågor som mänskliga rättigheter. Ofta saknas tydliga gränsdragningar, t.ex. kan frågor om diskriminering och produktansvar avse såväl personalfrågor som mänskliga rättigheter. Frågor relaterade till arbetsmiljöarbete avser ofta personalfrågor, medan sociala frågor i värdekedjan ofta är relaterade till mänskliga rättigheter. När det gäller sociala förhållanden, personal och mänskliga rättigheter är det väsentliga att de för bolaget viktigaste frågorna rapporteras. Klassificeringen är i detta fall underordnad.

Var ska hållbarhetsrapporten placeras?

Såväl formatet som placeringen av en hållbarhetsrapport kan variera, bl.a. beroende på hur årsredovisningen används i bolagets kommunikation:

  • När en hållbarhetsrapport upprättas som en del av förvaltningsberättelsen placeras hållbarhetsrapporten lämpligen som ett sista avsnitt i förvaltningsberättelsen innan förslaget om utdelning.
  • När hållbarhetsrapporten utgör en från förvaltningsberättelsen avskild rapport är det viktigt att hållbarhetsrapportens avgränsningar tydligt framgår. Om hållbarhetsrapporten har integrerats i olika avsnitt i framvagnen är en rekommendation att tydligt förklara för läsaren vilka delar som utgör hållbarhetsrapporten.

Var kan man hitta lämpliga resultatindikatorer?

Som utgångspunkt vid identifiering av lämpliga resultatindikatorer kan GRI:s redovisningsramverk användas. GRI har definierat såväl etablerade redovisningsprinciper som mätetal. GRI behöver inte tillämpas i sin helhet, utan valda delar kan tillämpas.

Vilken period ska resultatindikatorer avse?

Kraven om hållbarhetsrapport ingår i ÅRL, i enlighet med vilken årsredovisningen ska avse räkenskapsåret. Detta innebär att resultatindikatorerna i hållbarhetsrapporten också ska avse räkenskapsår. Det är alltså inte möjligt att redovisa resultatindikatorer på kalenderår om bolagets räkenskapsår avviker från kalenderåret.

Vad ska man tänka på när man upprättar en hållbarhetsrapport enligt ÅRL genom att använda GRI:s redovisningsramverk?

  • Enligt ÅRL är det möjligt att upprätta en hållbarhetsrapport genom att använda sig av GRI:s redovisningsramverk. Då GRI:s redovisningsramverk används är det viktigt att tänka på att kraven i ÅRL tillgodoses, då skillnader finns mellan de olika ramverken.
  • I praktiken behöver man säkerställa att risker är tydligt adresserade, liksom att de olika områdena miljö, mänskliga rättigheter, sociala förhållanden, personal samt motverkande av korruption har redovisats i den lagstadgade hållbarhetsrapporten.

Hållbarhetsrapport år 2 – hur hanterar man ändrade förutsättningar bäst?

I enlighet med ÅRL ska bolagets resultat och ställning samt konsekvenserna av verksamheten framgå av hållbarhetsrapporten. När förutsättningarna förändrats till följd av omstruktureringar i koncernen eller förändrad verksamhet bör bakgrunden till detta framgå. En hållbarhetsrapport som upprättas efter en omfattande förändring av verksamheten kommer således inte att vara jämförbar med hållbarhetsrapporten för föregående år, vilket heller inte är ett uttalat krav.

Behöver hållbarhetsrapporten behandlas på årsstämman?

I enlighet med ABL ska årsredovisningen läggas fram på årsstämman. Om hållbarhetsrapporten utgör en från årsredovisningen avskild handling är det inte ett krav att behandla hållbarhetsrapporten på årsstämman.

Beslutsträd för rapporteringsskyldighet

Se illustration nedan, som även finns på sista sidan i FAQ Hållbarhetsrapportering del 2.

Lönekonsulter

Vad kan FAR erbjuda lönekonsulterna?

Som medlem får du en rad förmåner. Du får kostnadsfri tillgång till Bisnode som tillhandahåller branschnyckeltal. Du erbjuds även rabatter på litteratur och kurser ur FAR:s stora utbud. Med ett abonnemang på vår informationstjänst FAR Online kan du enkelt hålla reda på aktuella siffror och regelverk. I databasen hittar du de senaste lagändringarna och regelverken inom redovisning, revision, skatt och finans liksom ett stort urval av fakta- och sifferuppgifter.

Genom FAR:s försäkringsservice kan du också teckna förmånliga medlemsförsäkringar.

I medlemskapet ingår FAR:s Medlemsvolym och Svensk standard för redovisnings- och lönetjänster, Reko. Som medlem får du dessutom ett elektroniskt nyhetsbrev samt tidningarna Balans och Resultat. Du kan även prenumerera på Resultat åt dina kunder. Resultat är ju i första hand till för att hjälpa dig i din dialog med kunderna.

På vår webbplats www.far.se hittar du nyheter och aktuell information. Du kan även följa FAR i vardagen genom våra sociala medier-konton på Facebook, Instagram Twitter och Linkedin. Sök upp oss under namnet FAR eller @farbransch.

Kan man ha dubbla titlar?

Det kommer även att vara möjligt att ha dubbla titlar - det vill säga vara både Auktoriserad Redovisningskonsult FAR och Auktoriserad Lönekonsult FAR - förutsatt att kriterier som rätt erfarenhet och utbildning är uppfyllda.

Får de som kommer från Srf konsulterna att behålla sin auktorisation?

Medlemmar som tidigare har varit medlemmar i Srf konsulterna och går över till FAR, får titeln Auktoriserad Lönekonsult FAR.

Behöver de som kommer från Srf konsulterna göra en ny tentamen?

Nej, det behöver man inte. De som redan har titeln auktoriserad lönekonsult hos Srf konsulterna behöver inte göra någon ny tentamen.

Behöver de som kommer från Srf konsulterna göra en ny tentamen?

Nej, det behöver man inte. De som redan har titeln auktoriserad redovisningskonsult hos Srf konsulterna behöver inte göra någon ny tentamen.

Får de som kommer från Srf konsulterna att behålla sin auktorisation?

Medlemmar som tidigare har varit medlemmar i Srf konsulterna och går över till FAR, får titeln Auktoriserad Redovisningskonsult FAR.

Hur kan lönekonsulterna förbereda sig bäst inför examen?

Provet kommer att spegla en "vanlig dag på jobbet". Det finns även en förberedelsekurs inför examen. Förberedelsekursen ska tydliggöra nivån på teorifrågorna samt ge dig praktiska tips på hur lönekonsultexamen är upplagd och hur du ska tänka. Vi kommer att utgå från tänkbara frågeställningar i examen och det blir både föreläsningspass och bikupeövningar.

Anordnar FAR några förberedande kurser inför tentamen?

Ja, före examenstillfället, kan man gå en förberedelsekurs.

Varför behövs auktorisationen?

FAR har uppmärksammat tendensen att lyfta ut lönetjänsten från ekonomiavdelningar och outsourca till extern lönekonsult. Därför finns en stor efterfrågan på lönekonsulter. I samband med auktorisationen får yrkesgruppen en särskild kvalitetsstämpel.

Hur många lönekonsulter kommer att bli auktoriserade nästa år?

Det är omöjligt att säga men vi ser så klart fram emot att många lönekonsulter ser nyttan och möjligheterna med en auktorisation.

Vilken sektion är man som auktoriserad lönekonsult medlem i?

Man är medlem i Sektion redovisning.

Medlemsrådgivning

Varför ska jag ställa frågor via webbplatsen?

Medlemsrådgivningen på FAR är en service för medlemmarna inom samtliga sektioner. För att FAR ska kunna ge bästa service till dig bör frågorna skickas via ärendeformuläret.

Vilka frågor omfattar medlemsrådgivningen via webbplatsen?

Medlemsrådgivningen omfattar bland annat:
- Juridiska frågor inom associations- och revisionsrätt
- Redovisningsfrågor icke noterade företag
- Redovisningsfrågor noterade företag (IFRS)
- Reko – redovisningskonsultens yrkesroll
- Formulering av revisionsberättelser
- Revisionsfrågor SME – inklusive revisorns yrkesroll
- Revisionsfrågor Stora företag
- ISQC 1/Reko 200 och 210
- Yrkesetiska frågor
- FARs kvalitetskontroll

Observera att skatt- och momsfrågor inte ingår i FARs rådgivning för medlemmar. Frågor som är väldigt komplexa och/eller omfattande och som kräver särskild planering, utredning och uppföljning har rådgivarna heller ingen möjlighet att besvara.

Hur och när kan jag förvänta mig svar från rådgivarna?

Alla frågor behandlas fortlöpande och vi eftersträvar att du ska få en återkoppling inom ett par dagar. Beroende på att bemanningen på medlemsrådgivningen tidvis är begränsad samt att antalet inkommande ärenden och komplexiteten i dem varierar kraftigt, kan svarstiden ibland bli något längre. FAR:s rådgivare återkopplar normalt via telefon.

Vilka är FAR:s rådgivare?

  • Maria Bengtson, ansvarig för kvalitetssekretariatet
  • Camilla Carlsson, Auktoriserad Redovisningskonsult FAR
  • Lennart Iredahl, Auktoriserad revisor
  • Maria Lantz, föreningsjurist
  • Sara Orback, föreningsjurist
  • Johanna Svensson, Auktoriserad revisor
  • Birgitta Åhlander, Auktoriserad Redovisningskonsult FAR

Principer för debitering av medlems- och serviceavgifter

Vem beslutar om medlemsavgiften?

FAR:s stämma, det vill säga medlemmarna, beslutar om medlems- och serviceavgifter efter förslag från styrelsen.

Hur beräknas medlemsavgiften för företaget?

Den totala medlemsavgiften för respektive företag är 1 255 kr multiplicerat med medelantalet anställda på företaget. Beräkningen av medelantalet anställda på företaget inkluderar närstående företag (koncernförhållande eller ägargemenskap) och baseras på uppgifter som vid faktureringstillfället framgår av den senast fastställda årsredovisningen.

Vilka regler tillämpas för serviceavgiften?

För den som inträder som medlem när mer än halva räkenskapsåret har gått halveras serviceavgiften. För medlem som utträder under räkenskapsåret debiteras hel serviceavgift.

Reko - Dokumentation

Vad ska ingå i dokumentationen vid antagande av en ny kund?

Utgångspunkten vid antagande av en ny kund är att byråns rutiner och policydokument ska följas. Detta är en utgångspunkt för att analysera om ni har förutsättningar att sköta uppdraget enligt dessa riktlinjer. I Reko 310 omfattar detta första steg även ett krav på analys av om nödvändiga resurser i form av kompetens och tid för uppdraget finns eller kan skaffas.
Andra steget är enligt Reko 320 att analysera kundföretaget för att skaffa sig en preliminär kunskap om verksamhet, ekonomisk utveckling, tidigare årsbokslut/årsredovisning, branschspecifika lagregler m.m. Det är också viktigt att fundera över om den tilltänkta kunden ger intryck av att vilja ha god ordning och om det finns förutsättningar för ett bra samarbete. Tredje steget är att utföra och dokumentera de kontroller av bland annat företrädarnas identitet som krävs enligt lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Detta framgår av Reko 310.

Ovanstående analyser med slutsats om kunden/uppdraget accepteras eller inte ska dokumenteras. Detta kan med fördel ske via en checklista för kundutvärdering tillsammans med relevanta underlag. Om uppdraget accepteras ska ett uppdragsavtal upprättas.

Jag träffar mina kunder för att planera årets arbete vad gäller tidsramar, inriktning och omfattning. Ska denna planering vara skriftlig?

Planeringen med kunderna är till för att ta reda på förväntningar och klarläggande om uppdragets omfattning, tidsåtgång och komplexitet. Planeringen ska innehålla en beskrivning av uppdraget, hur det ska utföras, när det ska rapporteras och till vem. Detta framgår av Reko 430. Planeringen ska dokumenteras och sparas i enlighet med Reko 205.

Hur mycket ska jag spara i min dokumentation i ett uppdrag som lämnas till mig på min byrå?

Vid avstämningsarbete är det viktigt att det framgår vad som gjorts, av vem och när. Dokumentationen kan med fördel bestå av en checklista där detta framgår. Endast vid väsentliga avvikelser och utredningar behöver underlag sparas i form av kompletterande anteckningar och slutsatser på exempelvis kontoutdrag och reskontror.

Vad behöver jag göra och dokumentera om jag upptäcker att ett företags aktiekapital kan befaras vara förbrukat?

Du måste först säkerställa att resultat- och balansräkningar i allt väsentligt är fullständiga och korrekta. Enligt aktiebolagslagen (ABL 25 kap. 13 §) ska ett aktiebolags styrelse genast upprätta en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Om redovisningskonsulten identifierar att ett sådant förhållande kan befaras ska denne, enligt Reko 640, omgående skriftligen informera uppdragsgivaren och/eller vid behov styrelsen/företagsledningen om de skyldigheter som detta medför. Underlaget som delges uppdragsgivaren och/eller styrelsen/företagsledningen bör även innehålla den balansräkning där informationen om förbrukat eget kapital framgår. Uppföljning av resultatutveckling och hantering av kontrollbalansräkningar ska ingå i redovisningskonsultens dokumentation.

Vi är en mindre byrå med både redovisnings- och revisionsuppdrag. Kan redovisningskonsultens och revisorns dokumentation sitta i samma pärm?

Redovisningskonsultens dokumentation ska vara självständig och får inte blandas med revisorns. Grundinformation kan dock sitta i en gemensam pärm när det gäller kombiuppdrag.

Hur ska jag dokumentera mitt arbete när jag arbetar hos en kund som inhyrd ekonomichef?

Detta är ett så kallat insourcinguppdrag enligt Reko 590, som innebär att du bemannar en funktion i kundens egen miljö. Vid dessa uppdrag finns huvuddelen av dokumentationen hos uppdragsgivaren. Dokumentationen kommer här i stor utsträckning att baseras på tjänsteanteckningar och checklistor över utfört arbete. Redovisningskonsulten kan sedan fortlöpande dokumentera genomförda arbetsmoment genom markering på dessa checklistor. Utöver detta ska redovisningskonsulten alltid ha den grundläggande dokumentation som beskrivs i Reko 205.

Hur ska jag dokumentera en omprövning av ett uppdrag?

Omprövning av ett uppdrag kan förekomma i två situationer. Den första avser en allmän analys av om uppdraget skulle ha antagits om det hade avsett en ny kund idag. Detta innebär att en analys måste ske av om byrån har nödvändiga resurser för att uppfylla de behov som uppdragsgivaren har. En sådan analys utgår från en förståelse av verksamheten och en matchning mellan behoven och den kompetens och övriga resurser (till exempel dataprogram) som byrån har eller kan skaffa. Dessutom måste tillräcklig tid finnas hos lämpliga medarbetare för att kunna genomföra uppdraget med hög kvalitet. Detta kräver således en avstämning mellan uppdragets omfattning och byråns totala årsplanering. De behov som kan identifieras och byråns slutsatser om hur dessa behov kan uppfyllas ska
dokumenteras som underlag för beslutet vid omprövningen. Den andra situationen avser en omprövning som har föranletts av att ett specifikt problem har uppstått, till exempel att kunden inte uppfyller vissa villkor som ligger till grund för ansvarsfördelningen, eller inte lämnar in nödvändiga underlag. I sådana situationer ska det specifika problemet beskrivas och dokumenteras, tillsammans med beslutade åtgärder för att förbättra situationen, alternativt ett beslut att på grund av detta avsluta uppdraget.

Tidningen Resultat

Vad är tidningen Resultat?

Resultat är en tidning som ges ut av FAR AB och som vänder sig direkt till företagaren och förklarar komplicerade frågor på ett enkelt sätt. Läsaren får senaste nytt inom skatt, redovisning och andra företagsaktuella ämnen.

Hur ofta kommer tidningen Resultat ut?

Tidningen kommer ut i pappersform och digitalt sex gånger per år och med ett nyhetsbrev tio gånger per år. Sajten tidningenresultat.se uppdateras löpande, med uppehåll i juli. Dessutom ges två lathundar ut i februari varje år, Fakta för företag och företagare samt Lathund – beskattning av anställningsförmåner.

Hur kommer jag åt min digitaltidning?

Den digitala utgåvan av Resultat kan du antingen läsa via www.tidningenresultat.se eller i Resultats app. Du loggar in med ditt prenumerationsnummer och postnummer. Prenumerationsnumret finns på baksidan av papperstidningen och i varje nyhetsbrev.

Hittar du inte ditt prenumerationsnummer? Kontakta resultat@far.se eller kundservice på 08 506 112 00 (välj #4 för tidningar).

Hjälp – jag kan inte logga in i appen eller på tidingenresultat.se?

Prenumerationsnumret finns på baksidan av papperstidningen och i varje nyhetsbrev.

Hittar du inte ditt prenumerationsnummer? Kontakta resultat@far.se eller kundservice på 08 506 112 00 (välj #4 för tidningar).

Hur kan Resultat hjälpa mig i kommunikationen med mina kunder?

Genom att ge bort Resultat till dina kunder hjälper du dem att ligga steget före. Det ger också dig ökade möjligheter att ge fler och bättre affärsmässiga råd. Många av dem som använder sig av Resultat i sin kundkommunikation vittnar om ökad kundkontakt.
Du som er bort tidningen kan också utan extra kostnad profilera din byrå i Resultats nyhetsbrev som kommer ut tio gånger per år. Läs mer om byråprofilering.

Hur gör jag för att använda Resultats nyhetsbrev för att öka min kundkommunikation?

Du vet väl att du kan profilera din byrå i tidningen och i nyhetsbrevet? Din byrå står som tydlig avsändare, med FAR som garant för innehållet.

Vässa din kundkommunikation med tidningen Resultat. Du som ger Resultat till dina kunder får genast en löpande dialog under hela året. Tidningen vänder sig direkt till företagaren och förklarar aktuella ämnen inom skatt, moms och redovisning på ett enkelt sätt.

Här kan du se ett exempel på profilering i nyhetsbrevet.

Vill du veta mer om profileringen och hur du kan få ut mesta möjliga av Resultat? Kontakta kundservice: kundservice@far.se, 08-506 112 00.

Har du frågor om innehållet i tidningen? Kontakta Charlotta Marténg, chefredaktör: charlotta.marteng@far.se, 08-506 112 49.

Hur gör jag om jag vill ge bort Resultat till mina kunder?

Som FAR-medlem kan du ge bort Resultat till kraftigt rabatterat pris. Det blir självklart bättre pris ju fler kunder du ger tidningen till. Byråpris för 2019 är 392 kr exkl. moms (ordinarie pris 576 kr).
Kontakta oss för att komma igång: kundservice@far.se eller ring 08 506 112 00.

Antal exemplar

Papperstidning + digital
Pris exkl. moms/år

Digital tidning
Pris exkl. moms/år

1–19

392

353

20–99

333

300

100–199

294

265

200–999

255

230

=> 1 000

216

194

Hur gör jag om jag vill prenumerera på Resultat som privatperson?

Resultats nyhetstjänst – vad är det?

Vi ger dig Resultat efter dina behov. Många byråer har snygga webbar men inte alltid resurserna att fylla dem med uppdaterat innehåll. Från endast 850 kronor i månaden ger vi din webb Resultat.

Välj mellan tre olika paket för att få det som bäst passar dina behov:

  • Baspaketet – ett urval av artiklar ur Resultats nyhetsflöde
  • Mellanpaketet – ett urval av artiklar ur Resultats nyhetsflöde, sifferkollen och kalendariet
  • Premiumpaketet – ett urval av artiklar ur Resultats nyhetsflöde, sifferkollen, kalendariet och lathundarna (som pdf att publicera på egen webb).

Vill du veta mer om hur det fungerar? Kontakta kundservice: kundservice@far.se, 08-506 112 00 eller Charlotta Marténg, chefredaktör, charlotta.marteng@far.se, 08-506 112 49

Hur loggar jag in på Resultats nyhetstjänst?

Du som abonnerar på Resultats nyhetstjänst kommer åt dina artiklar genom att klicka här.

Logga in med dina användaruppgifter och hämta hem önskade artiklar i wordformat samt tillhörande bild/pdf/film.