2021-08-17
Nyheter

Vilka verktyg har revisorn för att lämna intyg?

Revisorn ska utföra och rapportera granskningsuppdrag enligt god revisionssed, att granskningen utförs enligt en internationell eller svensk standard. Men, hur gör man när kunden ber om intyg från revisorn och granskningsuppdraget inte är tydligt?

Revisionskunder ber i många sammanhang om ett intyg från revisorn. Det kan vara kopplat till ansökningar om stöd, som de nu aktuella omställnings- och korttidsstöden, redovisning av omsättning kopplat till omsättningsbaserad hyra, ansökan om tillstånd att bedriva viss verksamhet eller liknande.

God revisionssed ett grundkrav

Det är inte ovanligt att revisorn får ett färdigt intyg att skriva på. Det kan exempelvis vara uttalande där revisorn ”intygar" att en viss uppgift är korrekt. Men, revisorn måste alltid utföra och rapportera granskningsuppdrag enligt god revisionssed, dvs att granskningen utförs enligt en internationell eller svensk standard.

Erinran för felaktigt intygande

I ett tillsynsärende från Revisorsinspektionens möte den 11 juni fick en revisor en erinran för att ha skrivit på ett av Socialstyrelsens formulär, där revisorn intygade en viss uppgift. Som en bilaga till formuläret gav revisorn ett yttrande enligt SNT 4400 "Uppdrag att utföra granskning enligt särskild överenskommelse rörande finansiell information". Det yttrandet ska ge fakta kopplat till de granskingsinsatser parterna kommit överens om. Det är sedan läsaren av rapporten som drar slutsatsen av granskningen. Vid SNT 4400 ska revisorn alltså inte lämna något bestyrkande.

Sammanblandningen i det här fallet innebär att det intygande som gjordes ska enligt Revisorsinspektionen ses som granskning utförd i enlighet med ISA och inte enligt SNT 4400.

Avböja granskningsuppdrag

Det är tyvärr inte ovanligt att en revisor efter påtryckningar utför uppdrag där det helt eller delvis saknas förutsättningar att tillämpa god revisionssed. FAR:s ståndpunkt är, att en revisor aldrig ska acceptera ett uppdrag under sådana omständigheter.

Några av de vanligaste orsakerna till att en revisor måste avböja ett granskningsuppdrag är:

  • otillräckliga och/eller diffusa kriterier som gör att revisorn inte kan utvärdera vad som är föremål för granskningen i enlighet med god revisionssed
  • oklarhet om huruvida uppdraget gäller ett yttrande med "rimlig säkerhet" (revision) eller "begränsad säkerhet" (översiktlig granskning)
  • format eller andra villkor för revisorns rapport som avviker från god revisionssed

FAR ska inom kort forma en särskild specialistgrupp för olika intyg och yttranden. Tanken med gruppen är att den ska föra en dialog med olika intressenter och ta fram exempel på vanligt förekommande yttranden från revisorer.

Vilka internationella standarder ingår i god revisionssed?

Valet av revisionsstandard är beroende av vad som är föremål för granskning.Standarderna delas in i två kategorier, bestyrkandeuppdrag och övriga granskningsuppdrag.

Vad som är föremål för granskning delas också in i två kategorier, finansiell information och icke-finansiell information.

 

Finansiell information

Icke finansiell information

Bestyrkandeuppdrag

 

 

– med rimlig säkerhet

ISA

ISAE

– med begränsad säkerhet

ISRE

ISAE

Övriga granskningsuppdrag

 

 

Iakttagelser–inga bestyrkanden

SNT 4400

SNT 4400

Utöver de internationella standarderna ISA, ISRE, ISAE och SNT finns svenska standarder (FAR:s rekommendationer och uttalanden) för specifika granskningsuppdrag. Dessa rekommendationer och uttalanden kompletterar och förtydligar de internationella standarderna. Samtliga standarder återfinns i FAR:s Samlingsvolym – Revision samt på faronline.se

I Ramverk för utförande av granskningsuppdrag i Sverige ges vägledning till vilka verktyg som revisorn har för att lämna intyg vid sidan av revision. Där finns bland annat dessa stödscheman:

Agerande vid antagande av granskningsuppdrag


Stöd vid val av standard vid granskningsuppdrag

Björn Irle

Auktoriserad revisor

bjorn.irle@far.se

Förklaringar till begrepp

Bestyrkandeuppdrag är uppdrag där revisorn ska lämna ett uttalande om ett eller flera objekt som är föremål för granskning. Uttalanden kan ges med olika grad av säkerhet.

Övriga granskningsuppdrag är uppdrag där revisorn inte lämnar något uttalande om föremålet för granskning. Revisorn utför endast specifika granskningsåtgärder som har överenskommits med uppdragsgivaren och rapporterar sina iakttagelser utan att avge en samlad slutsats.

Rimlig säkerhet är den högsta grad av uttalande som en revisor kan ge enligt internationella och svenska standarder. Den beskrivs också som ”hög men inte absolut säkerhet”. Det är denna grad av säkerhet som följer av en revision.

Begränsad säkerhet är den lägsta grad av säkerhet i ett uttalande som kan ges enligt standarderna, och baseras på betydligt mindre granskningsinsats än vid rimlig säkerhet.

ISA står för International Standards on Auditing. ISA har som syfte att revisorn ska uttala sig med rimlig säkerhet om historisk finansiell information.

ISRE står för International Standard on Review Engagements. ISRE har som syfte att revisorn ska uttala sig med begränsad säkerhet om historisk finansiell information.

ISAE står för International Standard on Assurance Engagements. ISAE har som syfte att revisorn ska uttala sig antingen med rimlig eller med begränsad säkerhet om icke-finansiell information, dvs. annan information än historisk finansiell information.

SNT 4400 står för Standard för näraliggande tjänster. Syftet med SNT 4400 är att revisorn utför specifika och avgränsade granskningsåtgärder som har överenskommits med uppdragsgivaren. Denna granskning möjliggör inte att revisorn bestyrker föremålet för granskningen, utan revisorn rapporterar enbart iakttagelser baserat på de överenskomna granskningsåtgärderna.