2020-05-26

Avdrag för koncernbidragsspärrade underskott samt negativt räntenetto ses över

Finansdepartementet föreslår justeringar i reglerna för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativa räntenetton. FAR ställer sig positiv till förslaget men frågande till om det kommer att fungera i praktiken.

I finansdepartementets promemoria Justerade bestämmelser avseende avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto föreslås att företag ökar avdragen för koncernbidragsspärrade underskott om:

  • företagen enligt den så kallade koncernbidragsspärren helt eller delvis inte får dra av koncernbidragsspärrade underskott

och

  • som enligt avdragsbegränsningen för negativa räntenetton helt eller delvis inte får dra av ett negativt räntenetto

Samtidigt föreslår departementet att en justering ska göras av avdragen för koncernbidragsspärrade underskott och av avdraget för negativt räntenetto. Enligt promemorian gäller det för fall när det ytterligare avdraget för koncernbidragsspärrade underskott hade lett till ett minskat avdragsunderlag för negativt räntenetto - och i sin tur ett lägre avdrag för negativt räntenetto - om det ökade underskottsavdraget skulle ha fått dras av före avdragsbegränsningen för negativa räntenetton.

FAR ställer sig i sitt remissvar mycket positiva till finansdepartementets approach i frågan att åtgärda de brister som uppkom i och med att regelverket för avdrag för negativa räntenetton infördes 1 januari 2019 - och som innebär att företag i vissa fall får ett skattepliktigt överskott trots underskott från tidigare år. Men FAR är samtidigt tveksam till om förslaget kommer att fungera i praktiken på grund av komplexiteten.

I stället förespråkar FAR den modell som Svenskt Näringsliv har redogjort för i sin hemställan till regeringen i april 2019. Det förslaget innebär kortfattat att möjligheterna till att kvitta koncernbidragsspärrat underskott mot överskott endast begränsas i det fall underskottsföretaget har tagit emot ett koncernbidrag från ett nytt företag i koncernen, skriver FAR i remissvaret. Även om det förslaget kan ge negativa effekter i vissa speciella fall skulle problemet relativt enkelt undanröjas för de allra flesta.

Vidare understryker FAR att det är högst angeläget att den modell som införs för att åtgärda bristerna i det befintliga regelverket ges retroaktiv effekt från och med 1 januari 2019, för att undvika att drabbade företag ska behöva lida skada ”för en i grunden bristfällig skattelagstiftning”.

– Det är angeläget att reglerna ändras så att inte bolag med underskott behöver betala skatt, säger Markus Thaler, ordförande i FAR:s Operativa skattegrupp. Samtidigt får inte reglerna vara så krångliga att de inte går att tillämpa. Det är en balansgång.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft 1 januari 2021.

Text: Sofia Hadjipetri Glantz