2020-01-28

Viktigaste punkterna i uppdateringen av RedR 1

I år är det endast mindre ändringar och förtydliganden i RedR 1 Årsredovisning i aktiebolag. Här sammanfattar FAR:s Policygrupp för redovisning de viktigaste punkterna i den årliga uppdatering som policygruppen gör av RedR 1, som avser upplysningskrav vid nettoredovisning av finansiella intäkter och kostnader, presentation av avsättningar för pensioner samt klassificering av skulder som lång- respektive kortfristig.

Finansiella intäkter och kostnader

De olika posterna under rubriken Resultat från finansiella poster i FAR:s uppställningsform för resultaträkningen tar sin utgångspunkt i vilken balansräkningspost som de finansiella intäkterna/kostnaderna härrör från. Det kan innebära att kvittning sker av intäkter och kostnader i respektive resultatpost. Exempelvis när ett aktieinnehav genererat både en utdelning och en nedskrivning. I RedR 1 har FAR därför lagt in en hänvisning till upplysningskravet i ÅRL avseende att upplysning ska ske om bruttobeloppen i de fall kvittning har skett. Detta upplysningskrav gäller alla företag oavsett storlek.

Presentation av avsättningar för pensioner

Enligt uppställningsformen till ÅRL [1] finns rubriken Avsättningar. En av posterna under denna rubrik är Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Posterna i FAR:s schema för balansräkningen (som återfinns i RedR 1) har historiskt, det vill säga före årets ändringar, haft samma lydelse som i ÅRL:s uppställningsform vad gäller avsättningar för pensioner.

I den nyligen uppdaterade RedR 1 har FAR delat upp avsättningar för pensioner i två poster för att skilja mellan pensionsavsättningar som skett inom ramen för Tryggandelagen (Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse) respektive pensionsavsättningar som skett utanför Tryggandelagen (Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser).

Huruvida särskild löneskatt ska betalas för innevarande år, det vill säga det år avsättningen sker, eller inte styrs av skattelagstiftningen. Detta beskrivs mer detaljerat (ur ett skatteperspektiv) i en artikel på www.tidningenresultat.se (som sammanfattas i Resultat #2 2019) skriven av Sanna Sernhage och Stefan Asklöf. Enligt denna artikel måste vissa villkor enligt inkomstskattelagen vara uppfyllda för att ett företag ska få skattemässigt avdrag för kostnader relaterade till tryggande av framtida pensionsutbetalningar. Uppfylls inte villkoren erhålls avdrag först när pensionen betalas ut. I Resultat-artikeln redogörs även för skattemässig praxis avseende påförandet av särskild löneskatt.

Det förekommer att företag innehar så kallad direktpensionslösning som är säkerställd med en av företaget ägd kapitalförsäkring. Med direktpension avses normalt en tjänstepension som inte är tryggad i någon av tryggandeformerna i inkomstskattelagen (se Resultat-artikeln för detaljerad redogörelse). Enligt K3[2] ska en pensionsförpliktelse som uteslutande är beroende av värdet på en av företaget ägd tillgång redovisas som avsättning motsvarande tillgångens redovisade värde, eventuellt med tillägg för särskild löneskatt. Innebörden av detta är att en direktpension som är säkerställd med en kapitalförsäkring redovisas brutto i balansräkningen och förpliktelsen återfinns i posten Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Se RedU 14 för mer information om redovisning och värdering av kapitalförsäkring.

Det kan också nämnas att FAR gjort ett förtydligande i punkten 7.42 om upplysningar om pensionskostnader och pensionsförpliktelser för styrelseledamöter och vd. Förtydligandet innebär att FAR beskriver att det är åtagandets redovisade värde som ska upplysas om i not.

Lång- och kortfristig skuld

Medlemmar i policygruppen har tidigare behandlat gränsdragningen mellan lång- och kortfristig skuld i en artikel och i en krönika, båda i Balans (se Fördjupningsbilaga #2 2019 respektive Balans #8 2019). FAR har nu infogat ett förtydligande i punkt 5.8 som innebär att företag, vid tillämpning av bestämmelserna om gränsdragning mellan lång- och kortfristig skuld, ska ta hänsyn till avtalad amorteringsplan och villkor för återbetalning. Företaget ska därför inte beakta en omförhandling av räntevillkoren vid bedömning av om en skuld ska klassificeras som lång- eller kortfristig.

När en skuld i ett årsbokslut har blivit kortfristig (det vill säga förfaller och ska amorteras inom 12 månader från balansdagen) är det FAR:s bedömning att företag inte ska ta hänsyn till om företaget efter balansdagen omförhandlat sin skuld så att den efter balansdagen blir långfristig igen. Händelser efter balansdagen kan enbart påverka balans- och resultaträkningarna om händelsen bekräftar förhållanden som förelåg per balansdagen, i det här fallet att skulden var kortfristig. Det förhållandet att skulden efter balansdagen omförhandlats och åter blivit långfristig kan medföra att upplysning ska lämnas.


[1] Årsredovisningslag (1995:1554) Bilaga 1

[2] K3 kapitel 28 punkt 28.12A