2021-10-12
Hans Peter Larsson bloggar om skatt

Ny skatt på internationella storföretag och global minimiskatt på aktiebolag – men vad har man egentligen kommit överens om?

Den gångna helgen fylldes av rubriker på tidningarnas ekonomisidor om att OECD nu enats om att en extra skatt ska tas ut på de största internationella koncernerna, det som tidigare kallats beskattning av digitala tjänster, och att en global lägsta nivå för länders uttag av bolagsskatt ska sättas vid 15 procent. ”Ett paradigmskifte”, ”en historisk överenskommelse” och ”en ny internationell beskattningsordning”, löd kommentarerna.

Det är nu 136 länder inom OECD/G20 Inclusive Framework on Base Erosion and Profit Shifting som deltagit i diskussionen om en ny internationell skatteordning och som har enats.

Den första delen, den om den nya bolagsskatten, träffar inledningsvis omkring 100 koncerner, varav några svenska. Den globala omsättningen ska överstiga 20 miljarder euro och vinstmarginalen 10 procent. Senare ska tröskeln halveras så att fler företag omfattas, varav många svenska koncerner. För dessa företag ska 25 procent av vinsten över 10 procent flyttas till och beskattas i de länder där företaget haft sin försäljning. Givet att denna uppgår till viss nivå är en fördelningsnyckel framtagen mellan länderna. Förslaget innebär att beskattningsrätten till vinster på över 125 miljarder USD årligen flyttas till konsumtionsländerna. Tidigare avsåg detta förslag att träffa så kallade digitala tjänster, men någon sådan begränsning finns inte kvar.

Global minimiskatt

Den andra delen, den globala minimiskatten, träffar företag med en global omsättning på över 750 miljoner euro. Dessa ska betala en faktisk bolagsskatt på minst 15 procent av vinsten. Denna beräknas dra in 150 miljarder USD per år. Omsättningen ska beräknas enligt country-by-country-reglerna och vinsten utifrån IFRS principer. Båda förslagen är avsedda att börja tillämpas 2023.

Det intressanta för FAR:s medlemmar är att både tjänster från skatterådgivare och revisorer ökar i värde och betydelse. Detta är samtidigt dagens understatement.

Med liten marknad och omfattande ”verkstad”, det vill säga huvudkontor, forskning, produktion och utveckling riskerar Sverige ekonomiskt att dra ett av de kortare stråna i den nya beskattningen. Här ska dock inte argumenteras om ”rättvisan” i den nya ordningen. Sverige har dessutom stöttat en överenskommelse, samtidigt som finansminister Magdalena Andersson nu är en av de högsta cheferna inom IMF, internationella valutafonden. IMF står nära G20-länderna som i dagarna väntas säga ja till förslaget från OECD.

Fem betydande oklarheter

Det avtal som nu träffats bör ses som en långtgående principöverenskommelse. Ett antal oklarheter återstår, varav i vart fall fem betydande. Djävulen bor som alltid i detaljerna, givet att man vill se en ny beskattningsordning. Kommunikén från OECD omfattar också endast åtta sidor.

  • Detaljer i beräkningen av omsättning och vinst ska förhandlas.
  • Hur ska införandet säkerställas? För att införa den första delen ska ett nytt globalt avtal tas fram som alla skriver under och förbinder sig att följa. För den andra delen ska OECD ta fram modellregler som ska införas i nationell lagstiftning.
  • Finns tillräcklig majoritet i USA för del ett? Beräkningar visar att 2/3 av skatten träffar amerikanska företag. Hur påverkas den ekonomiska balansen mellan USA och Kina?
  • Kommer de länder som redan infört skatter på så kallade digitala tjänster att ge upp dessa och anpassa sig till den nya ordningen? Det är en uttrycklig förutsättning och EU har sagt att man kommer att verka för detta.
  • Är länder beredda att ge upp särregler för olika branscher och investeringar, som införts utan att länderna för den skull ses som så kallade skatteparadis? Många länder lever de facto på att attrahera investeringar och sysselsättning genom lägre skattesatser. Svenska regler om överavskrivningar på tillgångar kan, som exempel, vara hotade.

Detta är bara några frågor och ”detaljer” som återstår. När förslagen väl är införda, vilket nu de flesta räknar med sker, kommer många svenska företag att påverkas tillsammans med underleverantörer.

En ny och konsumtionsbaserad vinstskatt

Det nya i förslaget från OECD är alltså en ny konsumtionsbaserad vinstskatt, vid sidan om dagens bolagsskatter. Dock verkar företagen slippa den tredje vinstskatten som växt fram genom ländernas redan införda bolagsskatter på digitala tjänster, vilka alltså ska slopas. Den nya ordningen erkänner konsumentens värde och ger dennes hemland rätt att ta ut en skatt på vinsten på köpet. Onekligen en ny syn och en ny princip. Skatten tangerar nästan tanken bakom uttag av en förmedlingsprovision.

Ur led är tiden, menar många, eller är detta den nya tiden? Onekligen har immateriella förhållanden och värden flyttat fram sin position, på bekostnad av materiella värden. Men just det speglar väl den ekonomiska värld vi lever i i dag. Se på världens börser!

Oavsett hur det förhåller sig i den grundläggande synen, kan jag inte komma till annan slutsats än att även detta förslag ökar efterfrågan på kvalificerad skatterådgivning och revision. Auktoriserade Skatterådgivare FAR bör noga följa den fortsatta utvecklingen. Spännande blir det! Kunskap och insikt har alltid ett värde! Oavsett tid.

Hans Peter Larsson skatteansvarig på FAR och Auktoriserad Skatterådgivare FAR. Hans Peter är medlem av CSR Sveriges skattegrupp. Han kommer regelbundet att skriva om aktuella skattefrågor på denna plats. Länka gärna och sprid texten vidare.
För kommentarer och synpunkter på inläggen, kontakta Hans Peter. 

hans.peter.larsson@far.se
08 506 112 14

LinkedIn

Prenumerera på nya inlägg

Tidigare inlägg