2021-07-09
Hans Peter Larsson bloggar om skatt

Vill vi ha en ny global bolagsbeskattning?

EU:s kommissionär för ekonomi och skattefrågor Paulo Gentiloni skriver på DI Debatt 21 juni under rubriken ”Ett första steg mot globala skatteregler”. Den rubriken och de frågor artikeln reser hade garanterat diskuterats i Visby i år, om Almedalsveckan hade genomförts som vanligt. Frågorna berör välfärden i en liten och starkt exportberoende nation som Sverige.

Men vad är det för skattefrågor Paulo Gentiloni menar? Och varför är det som han nu fattar pennan kring, och det som nu sker inom EU och OECD i spåren av pandemin, viktigt för FAR:s medlemmar och deras kunder?

EU är på väg att söka bryta den nationella självbestämmanderätten kring skatter inom unionen. OECD arbetar mer ”mjukt” med så kallade modellavtal för internationell beskattning. Ett land som inte skriver under blir lätt persona non grata internationellt. Ofta börjar frågorna ovanifrån för de största internationella bolagen, för att sedan sprida sig nedåt. Men redan med de förslag som i dag diskuteras, pekar många bedömare på konkreta ekonomiska effekter för flera svenska börsbolag och mindre tillväxtbolag.

Vilka frågor är det då som är så viktiga?

  • Minimiskatten för aktiebolag. Kan synas harmlös, men principen i sig och det faktum att det är oklart vad en minimiskatt på föreslagna 15 procent ska avse, det vill säga hur skatten ska beräknas, gör att förslaget bör följas noga. Bolagsskatt påverkar investeringar negativt även i utvecklingsländer som vi vill ska växa. Därtill är det oklart om det är skattesatsen i sig som avses eller det faktiska uttaget av skatt på en vinst? Många länder har specialregler för olika branscher liksom incitament som sänker skatten på vissa slag av investeringar. Sådana regler använder många länder för att locka till sig kapital. Ska de inte kunna göra det framöver? För att inte konkurrera med utvecklade länder. Svåra frågor, och delvis filosofiska. En större skattereduktion för investeringar under 2021 än den som nu föreslås i Sverige hade kanske stött på patrull om denna regel redan gällt? Eller så skulle ett sådant förslag i vart fall behöva underställas prövning och godkännande av EU eller OECD.
  • Beskattning av så kallade digitala tjänster. Här arbetar OECD med ett förslag, och har kommit relativt långt. Samtidigt har många länder inom EU gått händelserna i förväg och redan infört nationella beskattningar av dessa tjänster, som hittills inte kunnat beskattas i det land där tjänsten konsumeras. Här vill Gentiloni finna en ”lämplig samordning”. På G7-mötet härom veckan kom deltagarna överens om att minst 20 procent av vinsten ska få beskattas i det land där tjänsten utförs eller varan konsumeras. Detta oberoende av hur dagens OECD-avtal kring hur beskattningsrätten av vinster ska fördelas enligt nuvarande regler om transfer pricing. För Sveriges del, som ett land med liten konsumtion och höga utvecklingskostnader för avancerade produkter och tjänster, är det lätt att inse att vi drar ett av de kortare stråna i en ny global beskattningsordning med denna nya princip. Därför är både regering och näringsliv i grunden emot.
  • Payback time. Skälet till att dessa frågor accentueras och forceras nu är, enligt Gentiloni, att de företag som ”tjänat på krisen” nu ska betala sin beskärda andel. ”Detta är ett måste även för andra reformer kopplade till klimatomställningen.” Till exempel globala skatter på koldioxid.
  • Gentiloni menar att den nya beskattningsordningen är en anpassning till ”världen som den ser ut i dag”. ”Det skulle leda till slutet för den globala konkurrensen om lägsta företagsskatt – en konkurrens som pågått alldeles för länge och som skapat få vinnare, men många miljarder förlorare”. Jag minns när jag började arbeta med skatter, då var bolagsskattesatsen i Sverige 52 procent. Därtill infördes under några år en särskild vinstdelningsskatt som medförde att vinstskatten kunde bli över 60 procent. Då var det bra att vara ett råvarubaserat land som lättare kunde bära dessa skatter. Med en bolagsskatt på drygt 20 procent vilar den svenska start up-scenen i dag på en annan grund. En scen som givit eko till Silicon Valley, men kanske inte till Europa.

Hur kan en tidplan se ut? Internationella diskussioner brukar både vara svåra och kunna ta tid. Det nya nu, som lite ”brutit isen”, är den nya amerikanska administrationen där president Biden gick till val på höjd federal bolagsskatt i USA. Det påverkar resten av världen. Både en minimiskatt och en skatt på så kallade digitala tjänster kan vara på plats inom 2-3 år.

FAR har inte tagit ställning i någon av frågorna ovan. Men vi noterar att en ny global beskattningsordning måste leda till en beskattning som är lätt tillämpbar och internationellt rättssäker. Därtill måste den medföra konkurrenskraftiga villkor för svenskt näringsliv.

När det gäller att säkerställa att rätt skatt betalas även i en ny miljö så auktoriserar FAR löpande skatterådgivare som får titeln Auktoriserad Skatterådgivare FAR. Även revisorer och konsulter måste kunna informera kunder om var dessa frågor befinner sig inom politiken.

Väl mött framöver – kanske i Almedalen 2022? Då har frågorna kommit ett steg närmare införande.

Hans Peter Larsson skatteansvarig på FAR och Auktoriserad Skatterådgivare FAR. Hans Peter är medlem av CSR Sveriges skattegrupp. Han kommer regelbundet att skriva om aktuella skattefrågor på denna plats. Länka gärna och sprid texten vidare.
För kommentarer och synpunkter på inläggen, kontakta Hans Peter. 

hans.peter.larsson@far.se
08 506 112 14

LinkedIn

Prenumerera på nya inlägg

Tidigare inlägg