2020-08-30

Kapitalskatter i höstbudgeten?

”There is no free lunch”, är en gammal sanning. Ska näringslivet, företag och ägare, ”betala” för de stöd som företag mottagit under den akuta fasen i coronakrisen? Skaran personer som förespråkar höjda kapitalskatter kommer sannolikt att bli både större och mer högljudd under hösten när åtgärder för att ”komma tillbaka” efter den akuta krisen ska föreslås och snabbt införas i olika steg. Därtill finns alltjämt en överskuggande diskussion om en ny skattereform, en sammantagen reform eller genomförd genom delreformer, från januariöverenskommelsen. Olika så kallade kommissioner kring en ”omstart” har också tillsatts. Frågan är snart på allas våra läppar. Skattediskussionen sover aldrig.

Frågor kring skatter, särskilt på kapital, är alltid i högsta grad politiska. Men de berör även rådgivare, revisorer, skatterådgivare och redovisningskonsulter, och deras kunder. Svenska kapitalskatter har alltid varit svåra att tillämpa och föranlett omfattande rådgivning. Inte sällan har de lett till en konflikt mellan det kortsiktigt skattemässigt fördelaktiga och det långsiktigt företagsekonomiskt optimala. Skatterna har hämmat ekonomisk utveckling och de som trott sig kunna planera väl har störts av plötsliga disruptioner i både omvärlden och närmiljön.

När fria luncher och exitstrategier för den akuta pandemifasen börjar diskuteras i Sverige kan det vara värt att erinra om de skäl som gjort att Sverige valt att avskaffa beskattning av arv, gåvor och förmögenheter, sänkt den nominella bolagsskattesatsen, kraftigt förbättrat de särskilda reglerna för aktiva ägare till fåmansföretag (3:12-reglerna) och inte infört någon särskild exitskatt. Allt i övergripande syfte att förbättra konkurrensmöjligheterna för svenskt näringsliv. Ytterst för att fortsätta stärka svensk välfärd. Sparande och investeringar ska löna sig och främja sysselsättning. Konkurrenskraftiga skatter är FAR:s val i än högre grad post corona.

Det var länge sedan jag använde ordet svensk i två på varandra följande meningar, men nu gör jag det. Skattefrågan, tillsammans med många andra frågor, har delvis hamnat i en ny kontext när Europa och resten av världen nu kommer att välja sina egna exitstrategier, möjligen utifrån allmänna råd och rekommendationer från EU och OECD. Utgångspunkten för dessa strategier är att alla efter corona blivit fattigare, folk, företag och länder. Ingen kommer att vara tillfreds med att konstatera detta och stanna där. Många menar redan att detta öppnar för nya ”skatterace to the bottom”. Samtidigt behöver ländernas finansdepartement de facto få in skatter för allmänna åtaganden.

Ett första besked kommer i höstens ekonomiska proposition för 2021. Den förhandlas just nu intensivt och presenteras 21 september. Då sätts tonen för politiken post corona (även om det i dagsläget naturligtvis är ytterst svårt att sia om när vi kommer att befinna oss i ett post corona-läge).

De strategier som väljs kommer sannolikt inte att syfta till en exakt återgång till läget före corona. Dels kommer sannolikt erfarenheter kring de nationella och internationella nedstängningarna av samhällen att beaktas, dels kommer antagligen underliggande ekonomiska strömningar och trender som fanns redan före krisen att fångas upp going forward. Närmast till hands ligger hållbarhets- och miljötrenderna inom EU. Klimatet ska fångas upp på vägen ut ur krisen. Detta kan, som exempel, innebära fler ”gröna” och hållbara inslag i en utvecklad, och kanske i delar, lägre kapitalbeskattning. Initialt är dock prioriteten ökad sysselsättning. Goda råd blir värda allt mer!

Hans Peter Larsson skatteansvarig på FAR och Auktoriserad Skatterådgivare FAR. Hans Peter är medlem av CSR Sveriges skattegrupp. Han kommer regelbundet att skriva om aktuella skattefrågor på denna plats. Länka gärna och sprid texten vidare.
För kommentarer och synpunkter på inläggen, kontakta Hans Peter. 

hans.peter.larsson@far.se
08 506 112 14

LinkedIn

Prenumerera på nya inlägg