När kraven på akademisk utbildning sänks urholkas Sverige som kunskapsnation. Hur vi väljer att rekrytera påverkar vilka kompetenser nya medarbetare för med sig in i vår bransch. Hur ska vi kunna möta generationerna Z och Alpha?
FEKIS, Föreningen Företags Ekonomi i Sverige, samlar varje år forskare och lärare inom företagsekonomi för att diskutera ämnets utveckling och framtid. Årets konferens vid fokuserade på företagsekonomi i den digitala eran, med teman som AI, hållbarhet och framtidens lärmiljöer.
På årets konferens hade jag, förutom uppdraget att delta i ett panelsamtal (Förändrade krav på hållbarhetsrapportering påverkar både praktik och forskning), möjlighet att lyssna på flera andra intressanta diskussioner. I min roll som hållbarhetsspecialist och FAR:s samordnare av en dialoggrupp, där branschen möter akademin för att diskutera lärandefrågor, var bland annat ett tema särskilt intressant: "Fundamentala frågor för framtida företagsekonomisk utbildning".
Utbildning inom företagsekonomi har flera utmaningar
I panelen deltog en rekryterare, en gymnasielärare och representanter från akademin. Diskussionerna bekräftade att de utmaningar som FAR har identifierat genom dialoggruppen inte är isolerade till revisionsbranschen och den högre utbildningen. De påverkar även andra branscher och studier på gymnasienivå. Utmaningarna kopplas till hur generationerna Z och Alpha tänker och fungerar, att näringslivet värdesätter högre utbildning i allt lägre grad, och hur utbildning kan integrera kunskap inom digital teknik och hållbarhet.
Rekrytering innan examen hotar kunskapsnationen Sverige
Rekryterare har observerat hur branscher och stora företag har börjat rekrytera studenter innan de tagit examen. Från att tidigare ha premierat högre utbildning genom att erbjuda högre lön för magister eller masterexamen, har incitamenten för studenter att fortsätta sina studier tagits bort. Akademin ser detta som ett hot mot Sverige som kunskapsnation.
RI:s sänkta krav påverkar branschens intresse för högre studier
Motsvarande problem ser vi inom revisionsbranschen där RI:s krav har sänkts till kandidatexamen, vilket inneburit att revisionsbyråer sällan ställer krav på magister eller masterexamen eller ens krävs redovisningsinriktning på studierna. Även vår bransch har alltså drivit på problemet, något som diskuterats flitigt i vår lärandegrupp.
Förväntansgap mellan arbetsgivare och högre utbildning
Diskussionen visade också att det finns ett förväntansgap mellan vad arbetsgivare anser att universitet och högskola ska förbereda studenterna för och vad studenterna får med sig i sin examen. Kompetenser som inte tränas inom akademin värdesätts högt av arbetsgivare. Ett exempel är att det finns en förväntan att studenter ska vara utbildade i Excel och olika affärssystem.
Samverkan mellan akademi och bransch kan vara en nyckel
Frågan lyftes också om ekonomiprogrammet bör inkludera praktik. Akademin noterade att det saknas förutsättningar och utrymme för praktik, men även att det inte är akademins roll att göra studenterna work-ready. Möjligheten att förbereda studenterna kan dock ges på andra sätt, som att förbättra samverkan med näringsliv och företag. Ett exempel som lyftes var Linnéuniversitets BusinessLab som möjliggör samarbete mellan akademi och näringsliv och fokuserar på applicerad forskning kring aktuella problem.
Branschen måste möta förväntningarna från generationerna Z och Alpha
Mina takeways från passet är:
- Branschen vill rekrytera kritiskt tänkande medarbetare med bättre kunskaper inom redovisning. Hur vi väljer att rekrytera påverkar vilka medarbetare vi får.
- Generationerna Z och Alpha vill ha FIRE (Financial Independence, Retire Early) och lockas av utbildningar inom Business Administration. Men de saknar tillräckliga kunskaper i matematik och de har ingen uppfattning om vilka karriärvägar som är möjliga. Här har både FAR och branschen en möjlighet göra mer för att möta denna yngre generation.
- Akademins roll behöver klargöras för att undvika förväntansgap och möjliggöra samverkan. För att säkerställa att fler studenter fortsätter sin akademiska bana kan vi säkra Sverige som kunskapsnation. Branschen kan å sin sida genom samarbete addera ett praktiskt och verklighetsnära perspektiv i studierna.
