Branschorganisation för redovisnings-konsulter, revisorer & rådgivare

Ny reglering av revisorer och revision: Strängare regler än EUs krav ska undvikas

Helene Agélii. Chefsjurist på FAR och utsedd till expert i utredningen som behandlar de nya EU-reglerna för revisorer och revision. 17 juni har utredningen sitt första möte. Uppdraget: att på mindre än två år implementera de nya strängare EU-reglerna i svensk lag.

Du är så kallad expert i utredningen, vad innebär din roll?

– Jag ska utifrån min erfarenhet och kunskap inom området bidra genom att analysera utredarens förslag och komma med synpunkter. Vi är sammanlagt tio experter som på det viset lämnar input till utredningen. I utredningsdirektivet står det även att vi ska värna den svenska bolagsstyrningsmodellen och försöka utforma regelverket så enkelt som möjligt, så att företagens administrativa börda inte ökar mer än nödvändigt. Med andra ord, strängare regler än EUs minimikrav ska undvikas.

Vad är skillnaden mellan att implementera ett ”paket” från EU och att få ett utredningsuppdrag från regeringen från ”scratch”?

– När man får ett färdigt lagstiftningsprojekt, som exempelvis revisionspaketet, från EU är de politiska ramarna redan satta och utrymmet att påverka förslagen är inte lika stort. Den påverkan måste i dag, när stora delar av vår bransch regleras genom EU, ske betydligt tidigare via lobbying i Bryssel. Eftersom EUs regelverk i form av direktiv och förordningar inte heller kompletteras med utförliga förarbeten ökar däremot utrymmet för olika tolkningar. Syftet med EU-rätten, att skapa enhetliga regler inom hela EU, är därför en sanning med modifikation.

EU-paketet innehåller cirka 100 artiklar – vad har de gemensamt?

– Den gemensamma ambitionen med reglerna är att öka revisionskvalitén, vilken i sin tur ska bidra till stabilitet på den finansiella marknaden – det var ju med finanskrisen som allting började. Syftet ska uppnås genom ökad transparens och genom att stärka revisorns oberoende och professionella skepticism. Mycket går ut på att stärka det formella oberoendet, däremot är det få artiklar som handlar om revisionsuppdragets faktiska utförande.

De nya reglerna återfinns dels i en förordning, dels i ett direktiv, vad är skillnaden?

– Direktivet gäller inte per automatik utan måste överföras, artikel för artikel, till nationell lag. Förordningen, däremot, är direktverkande och gäller över svensk lag. Om något i den svenska lagen står i strid mot förordningen måste det strykas ur svensk lag. Förenklat uttryckt kan man säga att implementeringen av ett direktiv framför allt handlar om att lägga till, medan implementeringen av en förordning framför allt handlar om att ta bort.

Förordningen har väckt mest diskussion, varför?

– Ja, 99 procent av all diskussion har rört regelförslagen inom ramen för förordningen. Förordningen är mer tvingande till sin natur, eftersom den är direktverkande och inte tillåter nationell anpassning i implementeringsskedet. Förordningen används därför till att reglera det som EU anser är mest systemkritiskt, såsom företag av allmänt intresse, det vill säga börsbolag och finansiella bolag. Förordningen gäller både revisionen i dessa företag, men även företagen som sådana. Dessutom är det ju så att de mest drastiska förslagen såsom byrårotation och begränsningen av rådgivningstjänsterna regleras i förordningen.

Byrårotationen har varit ifrågasatt, men är det verkligen ett problem – svenska företag byter redan revisor ganska ofta?

– Det är olyckligt att aktieägarna inte får bestämma när ett byte ska ske. När lagstiftaren i stället bestämmer tidpunkten kan det bli en ganska formell process. De tvingande rotationerna blir kostnadsdrivande för både revisionsbyråerna och deras kundföretag, utan att vi har belägg för att detta kommer att höja revisionskvalitén genom att stärka oberoendet. Men byrårotation är inte bara en oberoendefråga utan syftar även till att öppna upp revisionsmarknaden för fler aktörer.

Revisionsbyråernas rådgivningsverksamhet kommer att begränsas. Varför och hurdå?

– Det här är verkligen en oberoendefråga, både ur egenintressesynpunkt och på grund av självgranskningshotet. Begränsningen sker genom flera mekanismer:

  1. Totalförbud mot viss rådgivning på revisionskunder, enligt en svart lista.
  2. Tjänster utanför den svarta listan måste godkännas av revisionsutskottet.
  3. Värdet på de godkända tjänsterna får inte överstiga 70 procent av revisionsarvodet under en treårsperiod.

Den svenska bolagsstyrningsmodellen påverkas, hur då?

– Revisionsutskottet får en framskjuten position med nya arbetsuppgifter. Dialogen mellan revisionsutskottet och revisorn kommer också att intensifieras. Enligt huvudförslaget ska revisionsutskottet i praktiken även utse revisorn, vilket skulle vara ett rejält avsteg från den svenska bolagsstyrningsmodellen. Men här kommer EU-reglerna att tillåta en nationell anpassning, så att Sverige skulle kunna behålla sitt system med en valberedning som förbereder revisorsvalet.

En del menar att reglerna kommer för sent, vad säger du om det?

– Det är en klassisk problematik med lagstiftning. Någonting händer i omvärlden och politikerna har behov av att visa handlingskraft. Om de hade väntat ett tag hade självregleringen fått ta större plats. Det är omdebatterat om de nya EU-reglerna kommer att fylla sitt syfte. Vad som är säkert är att de kommer att leda till otroligt mycket mer administration.

Ur Balans nr 6 2014

Fakta:

Utredningen

Revisorer och revision – nya EU-regler (dir. 2014:36)

  1. Startar 17 juni 2014
  2. Träder i kraft sannolikt juni 2016
  3. Samma deadline i hela EU
  4. De nya strängare reglerna riktar sig till revisorer men även företag av allmänt intresse (i princip börsföretag och finansiella företag)
  5. Bland övriga tio experter i utredningen finns även FAR:s ordförande Anna-Clara af Ekenstam, revisor på PwC.
Publicerad: 2015-06-22

Annonser

FAR | 08 506 112 00 | Box 6417 | 113 82 Stockholm | Besöksadress: Kungsbron 2 (Google Maps) | Kontakt
Copyright © FAR 2015. All rights reserved.