Miljömupp, skogsmulle och trädkramare. Det var inte många decennier sedan dessa uttryck användes som synonymer för för miljö­engagerade människor. Men det var då ... Hållbarhetsfrågorna har nu definitivt flyttat in i företagens och politikens finrum. Och begreppet hållbarhet omfattar inte bara miljö­frågor, utan även etiska aspekter, som arbetsmiljö och minimilöner. Den ökade medvetenheten har förändrat företagens inställning och i stort sett alla större företag har i dag någon form av CSR-engagemang.

Profil i detta nummer är Anna Nilsson, chef för miljö- och teknikanalys på Swedbank Robur. Med tretton år i branschen är hon en av Sveriges mest erfarna hållbarhetsanalytiker. Hon är ofta ute och besöker företag och säger att hennes huvudsakliga uppgift handlar om »det som inte står i hållbarhetsredovisningen«. Det räcker alltså inte med en korrekt redovisning eller ett tredjepartsbestyrkande för att få godkänt.

Är integrerad rapportering nästa steg i ett trovärdigt hållbarhetsarbete? Det menar Åse Bäckström och Daniel Oppenheim. I en debattartikel på sidan 46 skriver de att separat  rapporterad hållbarhetsinformation stärker intrycket att hållbarhetsfrågorna behandlas annorlunda än den fakta som krävs enligt årsredovisningslagen. Genom en integrerad hållbarhets­redovisning, däremot, tydliggör företaget att hållbarhet är en viktig och självklar del av verksamheten.

Ju större intresset blir för ett område, desto fler engagerar sig i olika nätverk och ­organisationer. Så ock när det kommer till hållbarhetsfrågor. För att hjälpa den som är på väg att gå vilse bland alla förkortningar för olika typer av engagemang inom hållbarhetsområdet har Balans på sidan 20 gjort en sammanställning av de viktigaste aktörerna och begreppen.

Trevlig läsning!

Pernilla Halling, chefredaktör

Läs Balans nr 3 som pdf.